Sofia Norén gästbloggar
Många studenter, inklusive mig själv, har idag svårt att
direkt koppla ihop sina studier med det område man så småningom tänker sig
arbeta med. Missförstå mig inte, svensk utbildning är generellt sätt ganska bra
men det finns ett glapp på vägen ut till arbetslivet.
Glappet jag talar om bottnar i att nyutexaminerade studenter sällan har den kvalificerade arbetserfarenheten som företag vill ha. För egentligen, hur skulle de hunnit med det? Ofta går man direkt från gymnasiet till universitetet och den arbetslivserfarenhet man har sträcker sig ofta till sommarjobb eller deltidsarbete under studietiden. Att ha studerat på högskola eller universitet är inte tillräckligt men ändå ett slags körkort på att man ”färdig” – man kan ett ämne, man förstår hur saker och ting fungerar och varför, man har lärt sig orsak och verkan, man har lärt sig att sortera begrepp, hålla isär äpplen och päron men ärligt talat – enbart i teorin. Tillämpningen av alla våra kunskaper startar först när vi kommer ut.
Glappet jag talar om bottnar i att nyutexaminerade studenter sällan har den kvalificerade arbetserfarenheten som företag vill ha. För egentligen, hur skulle de hunnit med det? Ofta går man direkt från gymnasiet till universitetet och den arbetslivserfarenhet man har sträcker sig ofta till sommarjobb eller deltidsarbete under studietiden. Att ha studerat på högskola eller universitet är inte tillräckligt men ändå ett slags körkort på att man ”färdig” – man kan ett ämne, man förstår hur saker och ting fungerar och varför, man har lärt sig orsak och verkan, man har lärt sig att sortera begrepp, hålla isär äpplen och päron men ärligt talat – enbart i teorin. Tillämpningen av alla våra kunskaper startar först när vi kommer ut.
Jag anser att teorin måste kunna förankras rent praktisk och
studenter behöver, redan från början, få knyta an till svenska företag. Vi är
trots allt framtidens arbetskraft och ju tidigare vi kan skapa förståelse för
handel och företagsutveckling desto bättre.
Det är dags att stärka bandet mellan universitet och svenskt näringsliv
och framför allt handelsföretagen via Svensk Handel. Vi studenter är supernyfikna på den
branschen men den praktiska erfarenheten vi får därifrån handlar nästan uteslutande om enkla
arbetsuppgifter. Vi får sitta i kassan, vi får plocka upp varor, vi får arbeta
i butiker. Och en sådan erfarenhet leder sällan till att vi drömmer våta
drömmar på nätterna om att fortsätta vår karriär inom handeln. Vi vill ju
bekanta oss med hur handelsföretagen arbetar med sina affärsmodeller, hur man tänker
med etableringsstrategierna, hur affärsutvecklingen går till och varför man
investerar i vissa koncept men inte i andra. Vi skriker av nyfikenhet för
sådana frågor. Men vi bjuds sällan in till den typen av dialog. Och
universiteten har inte tid att hjälpa oss att skapa mötesplatser för sådana
frågor. Kanske kan Svensk Handel vara den aktör som hjälper oss?
Jag tror att ytterligare en bidragande faktor till att vi studenter är så långt från handelssektorn beror på
uppfattningen många svenska handelsföretag har om forskningen. Det vill säga
bilden av att forskning enbart är resultat i form av oändliga rapporter skrivna
på engelska som man egentligen knappt hade begripit på svenska. Lyckas man ändå
traggla sig igenom texterna betraktas de i många fall som abstrakta,
svårtolkade och oväsentliga för företaget. Många handelsföretag viftar därför bort
forskningen och menar att det inte angår dem, ”låt de hålla på med sina teorier
och undersökningar så sköter vi vårt”. Vad som är sanning eller inte har jag
inte tillräckligt med underlag för att uttala mig om. Men oavsett är det
essentiellt att forskningen och näringslivet sträcker ut varsin hand för att
hjälpa varandra förstå båda sidors styrkor men också för att tillsammans kunna
vägleda oss, den yngre generationen, in i framtiden.
Sofia Norén/Ekonomstudent vid Uppsala Universitet, Campus Gotland