fredag 29 maj 2015

Företag och studenter behöver mötas oftare – och smartare

Sofia Norén gästbloggar

Många studenter, inklusive mig själv, har idag svårt att direkt koppla ihop sina studier med det område man så småningom tänker sig arbeta med. Missförstå mig inte, svensk utbildning är generellt sätt ganska bra men det finns ett glapp på vägen ut till arbetslivet. 









Glappet jag talar om bottnar i att nyutexaminerade studenter sällan har den kvalificerade arbetserfarenheten som företag vill ha. För egentligen, hur skulle de hunnit med det? Ofta går man direkt från gymnasiet till universitetet och den arbetslivserfarenhet man har sträcker sig ofta till sommarjobb eller deltidsarbete under studietiden. Att ha studerat på högskola eller universitet är inte tillräckligt men ändå ett slags körkort på att man ”färdig” – man kan ett ämne, man förstår hur saker och ting fungerar och varför, man har lärt sig orsak och verkan, man har lärt sig att sortera begrepp, hålla isär äpplen och päron men ärligt talat – enbart i teorin.  Tillämpningen av alla våra kunskaper startar först när vi kommer ut.




Jag anser att teorin måste kunna förankras rent praktisk och studenter behöver, redan från början, få knyta an till svenska företag. Vi är trots allt framtidens arbetskraft och ju tidigare vi kan skapa förståelse för handel och företagsutveckling desto bättre.  Det är dags att stärka bandet mellan universitet och svenskt näringsliv och framför allt handelsföretagen via Svensk Handel. Vi studenter är supernyfikna på den branschen men den praktiska erfarenheten vi får därifrån handlar nästan uteslutande om enkla arbetsuppgifter. Vi får sitta i kassan, vi får plocka upp varor, vi får arbeta i butiker. Och en sådan erfarenhet leder sällan till att vi drömmer våta drömmar på nätterna om att fortsätta vår karriär inom handeln. Vi vill ju bekanta oss med hur handelsföretagen arbetar med sina affärsmodeller, hur man tänker med etableringsstrategierna, hur affärsutvecklingen går till och varför man investerar i vissa koncept men inte i andra. Vi skriker av nyfikenhet för sådana frågor. Men vi bjuds sällan in till den typen av dialog. Och universiteten har inte tid att hjälpa oss att skapa mötesplatser för sådana frågor. Kanske kan Svensk Handel vara den aktör som hjälper oss?











Jag tror att ytterligare en bidragande faktor till att vi studenter är så långt från handelssektorn beror på uppfattningen många svenska handelsföretag har om forskningen. Det vill säga bilden av att forskning enbart är resultat i form av oändliga rapporter skrivna på engelska som man egentligen knappt hade begripit på svenska. Lyckas man ändå traggla sig igenom texterna betraktas de i många fall som abstrakta, svårtolkade och oväsentliga för företaget. Många handelsföretag viftar därför bort forskningen och menar att det inte angår dem, ”låt de hålla på med sina teorier och undersökningar så sköter vi vårt”. Vad som är sanning eller inte har jag inte tillräckligt med underlag för att uttala mig om. Men oavsett är det essentiellt att forskningen och näringslivet sträcker ut varsin hand för att hjälpa varandra förstå båda sidors styrkor men också för att tillsammans kunna vägleda oss, den yngre generationen, in i framtiden.


Sofia Norén/Ekonomstudent vid Uppsala Universitet, Campus Gotland

tisdag 26 maj 2015

Gamla definitioner stoppar kreativa idéer

En del människor har förmågan att tänka nytt. De utmanar gamla idéer och vågar pröva nytt. De benämns ofta innovatörer och är ett fascinerande släkte tycker jag.


Ibland funderar jag över varför det går så långsamt i handeln när det gäller utvecklingen av nya format och koncept. Det känns konstigt eftersom jag vet att handeln kryllar av kreativa och duktiga entreprenörer, men vissa innovationer går otroligt långsamt. Och idag kom jag på en trolig förklaring: kan det vara så att gammal teori och traditionella definitioner ibland är en bromskloss för innovation? Ta till exempel tron på att det är de fysiska varorna på en marknad som är centrala i ekonomiska transaktioner på en marknad (market dominant logic), något som så småningom ersatts med en servicedominerad logik (att det är kundens värdeuppfattning och helhetserbjudandet som är central).

En annan gammal kvarleva som vi vant oss vid och som ännu inte ifrågasatts är hur vi delar in produkter i dagligvaror och shoppingvaror. Dagligvaror är sådant som vi köper ofta, sådant som vi behöver i det dagliga livet. Shoppingvaror är sådant vi köper mer sällan. Kapitalvaror är sådant som vi både köper mer sällan och som är riktigt dyra. En sådan indelning har känts både trygg och säker. För då har vi koll på vad det är som handeln erbjuder och vi kan också hålla isär olika sektorer av handelsbranschen. Men känns inte klassificeringen av produkter ganska förlegad?



Låt mig ge ett exempel kopplat till dagligvaruhandeln:


Idag kan vi välja mellan att handla varorna i butik, vi kan köpa en färdig matkasse och hämta den i butik, kanske få den hemlevererad, vi kan också välja att e-handla maten. Livsmedelsbutikerna rent fysiskt är uppbyggda utifrån tanken att människor besöker butiken ofta och att man vill hitta allt på en och samma plats. Det är ju dagligvaror man säljer. Men samtidigt hör vi allt oftare att skälet till att besöka butiken är upplevelsen. Kunderna behöver få möjlighet att känna på tomaterna, lukta på kryddorna, smaka på äpplena, titta på torskryggen och dofta på brödet. Ja, ni förstår säkert hur argumentationen går. Men om det verkligen ÄR så, att vi besöker en butik för upplevelsen och möjligheten att titta på färskvaror, men att vi också parallellt erbjuds möjligheten att e-handla dagligvaror på nätet, varför ser då våra matbutiker likadana ut idag?









Varför ser vi inte livsmedelsbutiker som radikalt kryper sina ytor, tar bort sortiment som kan e-handlas och använder det fysiska rummet för att inspirera och engagera istället? Varför har vi inte fler fastighetsägare som erbjuder dagligvaruaktörerna radikalt nya lokaler? Jag tror att skälet är att vi är fast i gammal logik. En mataffär skall ha ett brett sortiment. Vi delar inte in produkterna i upplevelsevaror och vardagliga-/basvaror. Så har vi inte lärt oss att tänka. Och det leder till att vi är fast i den traditionella tanken om hur mataffären ska se ut. De små förändringar som vi hittills ser handlar om att bygga om i matbutiken. Erbjuda en drive-through för kunder som ska hämta upp sin matkasse, eller en pick-up-point för dem som e-handlar. Men var är de radikala förändringarna? När kommer de första riktigt moderna matbutikerna som anpassar sitt sortiment efter konsumentens behov av upplevelse samtidigt som man erbjuder ett annat sätt att handla bulk-varorna på? Kanske den dagen som vi skrotar gamla begrepp som inte passar in i ett digitaliserat samhälle med ny marknadslogik.



fredag 22 maj 2015

Konsumenten måste få mer makt över sin egen data

I veckan fick vi en chans att vara med i debatten om "övervakningssamhället". Det gjorde vi i både Aktuellt och Rapport där vi till vår stora glädje fick över 2 minuter i direktsändning för att visa en av våra digitala innovationer när det gäller framtidens handel. Just den applikationen tar utgångspunkt i att konsumenter i framtiden måste få mer makt över sin egen data. I inslaget får SVT.s journalist göra ett köpvarv i Handelslabbet, SIIRs forskningsmiljö, där vi visar de funktioner som ger kunden ett tydligt mervärde.

För er som missade inslaget så har ni det här.

I Handelslabbet, som är SIIRs forskningsmiljö, testas olika varianter av tekniska lösningar direkt på konsumenter för att se vilken kundvärde de har. Men all ny teknik tas inte emot med öppna armar av konsumenten och just den personliga integriteten är viktig. Många är rädda för att bli "övervakade" utan att kunna styra det själva. Vi tror att framtidens digitala beslutsstöd måste utgå från att det är konsumenten själv som bestämmer över sin data och att man utvecklar tjänster som gör det möjligt för individen att själv bestämma hur mycket data man vill att ett företag ska få ta del av.
Trevlig helg//Malin Sundström

måndag 18 maj 2015

Gårdagens logik

Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel, är en intressant man på många sätt. Och han har förmågan att belysa  problem som handeln står inför på ett pedagogiskt sätt. Som till exempel det här med sjunkande lönsamhet. Trots en tillväxt för svensk handel under lång tid har lönsamheten i handeln ständigt sjunkit och det har blivit svårt att hålla prisnivåer som också leder till lönsamhet. Men vad beror det på? Ett enkelt svar är ökad konkurrens. Och i främsta fall handlar det om utländsk sådan. Analyser av e-handelsutvecklingen visar att vart femte paket som distribueras via e-handeln till svenska kunder kommer från ett utländskt företag. För bara två år sedan var den siffran ett paket av femton och år 2010 var det i princip nästan ingen svensk konsument som e-handlade från utländska aktörer. Att e-handeln har gått från att vara lokal till att vara global påverkar självklart de svenska handelsaktörerna, men det finns självklart fler skäl.  

Ett lite mer komplext svar är att företagen inte är lika duktiga längre på att förfina sina affärsmodeller. Det är ett arbete som kräver att interna processer i företagen måste revideras och ifrågasättas samtidigt som marknaden blivit mer sårbar för globala fenomen som t.ex. finanskriser, stigande råvarupriser och demografiska förändringar. 


Aktörer som visat hög förmåga att anpassa affärsmodellen med ny logik är t.ex. Über, AirBnB och Facebook. Über som är en taxiverksamhet utan att äga en enda taxibil, Facebook som är framgångsrika medieproducenter utan att producera något eget innehåll och AirBnB som säljer hotellnätter utan att äga ett enda hotellrum. Nya tider kräver ny logik. Eller för att citera Peter Drucker: 

"The greatest danger in times of turbulence is not the turbulence itself, but to act with yesterday´s logic"




tisdag 12 maj 2015

Det kommer att krävas mycket mer handelsforskning

Just nu pågår ett omfattande arbete initierat av Handelns utvecklingsråd (HUR). Det handlar om att samla krafter för att boosta handelsforskning och gemensamt ta fram en strategi som gör att den svenska handelsforskningen får en ökad status, uppmärksammas av statliga forskningsfinansiärer, att vi får fler excellenta handelsforskare, att handelsforskningen engagerar handelsföretagen och handelns alla medarbetare samt att resultaten kommer till nytta för sektorn.
SIIR.s forskare på Butiksleverantörsmässan i Kista, 2015








För en del låter kanske det här som ganska självklara mål och någon kanske till och med förvånat lyfter på ögonbrynet och säger "Men vadå, har inte alla förstått att handelssektorn är central för samhällsekonomin, att handeln är en av de största privata arbetsgivarna och att man måste lägga resurser på forskning och utveckling?". Och svaret är tyvärr "nej, det har långt ifrån alla förstått." Allra minst våra beslutsfattare, som fortfarande verkar tro att Sveriges tillväxt drivs av tillverkningsindustrin. Men tänk så fel det är! I en rapport från Tillväxtverket (2013) kan vi konstatera att tonvikten i ekonomin har förskjutits mot ett ökat tjänsteinnehåll. Och i flera andra rapporter framstår det mycket tydligt att produktivitet och innovation numera kommer från tjänstesektorn, där handeln är en stor aktör.

Ibland undrar jag varför den här felaktiga föreställningen fortfarande får råda. För det kan ju inte handla om okunskap. En förklaring kanske kan vara att vi under lång tid betraktat handelsmannaskapet som något enkelt och där vi sett ner på handelssektorn. En framgångsrik handlare köper in billigt och säljer dyrt. Och skor sig på de stackars konsumenterna som får betala överpriser. Och inom akademin har handelsforskning under lång betraktats som ett tvivelaktigt forskningsområde där forskarna är medelmåttor. Men jag tror att det är dags att ändra på den uppfattningen nu.

Forskarworkshop The Future Retailing Store, 2014

För historiskt så har det varit handeln som byggt upp städerna, som skapat naturliga mötesplatser för människor och som bidragit till välfärd och hög levnadsstandard. Handeln är en av de största privata arbetsgivarna i Sverige och ett av tio svenska företag är verksamt inom parti- och detaljhandeln. Handeln är en tjänsteproducerande sektor som anställer många unga människor och som står för nästan 11 procent av Sveriges BNP.  Utan en fungerande handel är det svårt att ha ett fungerande samhälle. Och utan handelsforskning av hög kvalitet kommer vi inte att kunna öka innovationstakten och utbildningarna vid statliga lärosäten kommer att vara medelmåttiga. Handelsforskning är centralt för samhället, medborgarna, arbetstagare och näringsliv.


För att öka mängden handelsforskning och kvaliteten i det som görs krävs - finansiering. Och det krävs en hög andel statliga forskningsmedel för att sparka igång en långsiktig satsning. Idag är det en ytterst begränsad andel av de statliga/offentliga forskningsmedlen som går till handelsforskning. Av totalt 50 miljarder offentliga/statliga forskningsmedel går cirka 200 miljoner till handelsforskning – det vill säga runt 0,4 procent. Det är på tok för lite, tycker ni inte det?
Helene Helllmark Knutsson, högre utbildning- och forskningsminister

onsdag 6 maj 2015

Övervakad eller sedd?

Digitala fotspår finns överallt och mycket av det vi gör registreras. Ibland används kunskapen i kommersiella syften och ibland även i brottsliga. Men digitala fotspår kan faktiskt också användas i bra syften. Det får vi inte glömma bort.

I dagarna har SVT varit i Handelslabbet för att bl.a. visa hur framtidens handel skulle kunna utvecklas med hjälp av teknik som håller koll på kundernas mobiltelefoner och som kan kommunicera med varje individuell kund. Ofta uppfattas det här som något mycket negativt, men jag tror att det handlar mycket om vad varje individ ser för värde i den typen av nya tjänster. Historiskt har vi t.ex. använt manuell klickräkning för att kunna planera butiksytorna men i framtiden är det både snabbare och enklare att spåra mobiltelefonerna som kunderna bär på sig. Och just nu pågår en debatt om det här med att spåra människors rörelsemönster via deras mobiltelefoner. En debatt som ofta är snedvriden och som menar att det leder till ett övervakningssamhälle som är skadligt. Och så kan det mycket väl vara.

Men det finns också positiva möjligheter med den typen av spårning på offentliga platser som tex gator och torg. Genom att veta hur människor rör sig så kan städer relativt kostnadseffektivt investera i stadsutveckling. Tekniken gör det också möjligt att ta reda på var staden behöver förbättra förutsättningarn för medborgarna på nätterna. Var rör sig människor och hur kan vi göra dessa platser tryggare?

Det går också att ta reda på vilka kommersiella aktörer som levererar mest attraktivitet för staden. Bör vi ha massor med caféer, eller ska vi ha vintagebutiker och lokala butiksägare? Vilken mix av aktörer gör en plats trevlig att vilja vara på? Och vilken betydelse för attraktiviteten i en stad har t.ex. julbelysning och evenemang? Sådana svar är intressanta och relevanta för väldigt många och kan leda till utveckling och positiv förändring.

Av det skälet vänder jag mig emot uttrycket att människor "övervakas" och vill hellre säga att människor blir sedda.För när vi ser hur människor rör sig så kan vi, i de bästa av världar, också utveckla miljöerna så att de blir bättre, vi kan se till att cykelvägarna läggs på rätt platser, att torgen designas så att människor vill vara där och mötas och vi kan göra de gemensamma och offentliga rummen trevligare.

//Malin Sundström

 

måndag 4 maj 2015

Trogen eller otrogen kund?

Julia Winbom gästbloggar
Behåll dina kunder genom digitala erbjudanden via mobilen!

Jag påbörjade ett blogginlägg i höstas och minns att det var en regnig dag, en regnig dag som kommit alldeles för tidigt. Det var bara augusti och hösten har redan knackat på dörren. På lunchen kände jag att jag är riktigt fikasugen, jag skulle helst suttit på ett café hela dagen. Jag hade 30 min kvar av lunchen och tillsammans med min kollega sprang vi ut för att köpa något smarrigt så vi svängde in på Espresso House.
Vad vi inte visste var att Espresso House denna dag skulle ge oss lite ljus denna mörka höstdag. I utbyte mot att vi laddade ner deras app fick vi gratis kaffe. Vi gick därifrån lyckliga och företaget blev lyckligt. Espresso House hade fått två nya kunder i sitt register som de kunde ha koll på i framtiden och rikta erbjudanden till. Självklart kommer vi köpa ännu mer hos Espresso House nu när vi är med i deras digitala kundklubb.
Jag har alltid varit en narkoman av kundklubbar och sett stor förändring på senaste tiden. När jag började med klubbkort var de oftast i pappersformat (trots min ringa ålder), än har t.o.m. Gina Tricot och Pocket Shop sina pappersklippkort som jag tyvärr ofta slarvar bort. Däremot hoppade jag nästan till av lycka i kassan för något år sedan när jag handlade på Hemtex. Äntligen räckte det med att jag skrev på snabbt och vid varje köp därefter behövde jag endast ange mitt personnummer till kassörskan.

Ännu gladare blev jag på Hemköp när jag kunde göra mitt klubbmedlemskap via mobilen i kassakön. Jag behöver inte längre tänka ”jag gör det när jag kommer hem” för då blir det inte av, nu kan och krävs det istället att jag som konsument kan ansluta sig direkt när jag har fokus på det. Om jag ska vara ärlig handlar jag nu hellre på Hemköp än Willys även om Willys har liknande produkter till en billigare peng för nu blir mina erbjudanden mer påtagliga från Hemköp när jag får rabatter i olika former som klubbmedlem.  
Såhär några månader senare slinker jag in på Espresso House och när jag kollar i appen dyker det upp erbjudanden såsom möjligheten att gradera upp kaffet till en större helt kostnadsfritt eller får en kaka på köpet. Jag har inte gått ”all in” än och laddat pengar i appen som jag ser att människor både framför och efter mig i kön har gjort men så småningom är jag nog med där.

Som handlare kan man inte göra allt men man kan och måste ta reda på vilka ens kunder är och rikta specifika erbjudanden för att på så vis få dem att vara trogna (förhoppningsvis resten av livet). Allt handlar om att kittla sina kunder och underhålla dem med fina erbjudanden för annars kan dina kunder likaväl vända sig till dina konkurrenter.

Relaterade länkar:
https://loyo.se/