onsdag 18 februari 2015

Kreativitet och nya butiksformat

Det är spännande när unga människor som brinner för handel får vara med och tänka till om framtiden. För ett tag sedan hade vi duktiga studenter som besökte Handelslabbet och efteråt fick i uppgift att skissa på hur framtidens butik kommer att se ut. Resultaten var spännande och det här har vi bloggat om tidigare här

För att detaljhandelsaktörerna inte ska tappa fart och verkligen hänga med in i framtiden krävs att man inte är rädd. Det krävs mod när det gäller investeringsbeslut. Mod att ta till sig den senaste teknologin. Det krävs fart och kreativitet. Och man måste skaffa sig djup konsumentinsikt. Det här skriver Gabriella Mellergårdh om. Men det där med kreativitet är inte helt enkelt. Hur sjutton får man kreativa idéer? Går det att lära sig att tänka kreativt? 

Tja, därom tvistar de lärde. Men vi på SIIR fick lite idétorka och insåg att vi måste sparka igång nya tankar. Så sagt och gjort - i söndags åkte vi till London. För att "spana" in kreativa idéer och intervjua butikspersonal. Och för att se hur långt digitaliseringen kommit i butikerna, något vi lovar att snart återkomma till.

Men vi fick också se spännande fysiska miljöer med design och ombonade miljöer. Den butik som hade överlägset flest med kunder (ja där vi faktiskt fick trängas) var leksaksaffären Hamleys. Och där var de digitala inslagen (riktade mot kundens köpprocess) få till antalet. Istället trängdes butiksmedarbetarna med kunderna. Överallt stod personal och visade funktioner, informerade om produkter och interagerade med kunderna. Och stod man i vägen för en fjärrstyrd helikopter så fick man helt enkelt skylla sig själv... 

Miljön andades upplevelse och känsla. Produkterna stod i fokus - tillsammans med de små kunderna. Och dagens viktigaste fråga för en av kunderna var givetvis: var skall hjärtat i nallen placeras?




//Malin 


fredag 13 februari 2015

Investera i kompetens

Handeln har en stabil tillväxt. Det känns tryggt för någon som vurmar om svensk handel och som vill att handeln ska finnas kvar. Men den känslan byts snart ut till oro när man inser att handelns lönsamhet sjunker. I vart fall är det vad Jonas Arnberg på Svensk Handel visar. I förra veckan var Jonas en av föreläsarna på Handelsfastigheter 2015 och jag lyssnade med stort intresse när han drog sin analys om just lönsamhet som bl.a. visar att sällanköpshandeln har en mycket negativ lönsamhetsutveckling, medan dagligvaruhandeln står sig hyfsat. 

När det gäller specifika branscher inom handeln finns säkert särskilda utmaningar, även dem ofta kopplade till lönsamhet, men ibland också till kreativitet och design. För ett tag sedan deltog vi på SIIR i en paneldebatt på Stockholm Design Talks: Butik 2020 - utmaningar och möjligheter inom framtidens möbelhandel. För er som är nyfikna så kan ni gå in och se den här diskussionen i efterhand. Det gör du här


Gunnar Ström har en viktig poäng i den här debatten när han säger att vi framtiden måste investera mycket mer i handelsanställda, satsa på kompetensförstärkning och utveckla det personliga servicemötet. Han gjorde en intressant poäng av det här när han berättade om en VD och en personalchef som diskuterade kompetensutbildning och där personalchefen sa: 
Vad händer om vi investerar pengar i att utbilda vår personal och så slutar dom? 
Då svarade den kloka VD.n - vad händer om vi inte investerar och de väljer att stanna?


Kloka ord som leder till eftertanke så här en fredag. 

Trevlig helg alla//Malin 





onsdag 11 februari 2015

Att vara testperson i Handelslabbet

Jag arbetar som koordinator i Handelslabbet och det innebär bland annat att jag bokar in och genomför tester där.  I vanliga labb använder man sig av labbråttor och i vårt labb är labbråttorna människor som vi ber att utföra vissa uppdrag. Jag får ofta frågan om vad det är man gör som labbråtta. ”Du är dig själv”, brukar jag svara då. Det finns inget som är rätt eller fel när du ställer upp som labbråtta i Handelslabbet utan vi vill bara låna dig en liten stund för att se hur du beter dig i olika handelsrelaterade situationer.

Ett uppdrag kan vara att vi studerar dig när du ska göra ett e-handelsköp eller köpa en miljövänlig skjorta. Det kan också vara att sitta med i en så kallad fokusgrupp tillsammans med andra labbråttor och en forskare och diskutera runt ett ämne. Då leder forskaren dig igenom samtalet och vi noterar dina åsikter.

Denna vår har vi i Handelslabbet skrivit ett antal samarbetsavtal med företag, vilket bland annat innebär att vi kommer att utföra uppdragsforskning åt dem. Vad är det då för skillnad på uppdragsforskning och konsultverksamhet? En konsult har ett specifikt uppdrag som oftast ska resultera i någon form av lösning på ett problem. En forskare däremot undersöker ett problem och analyserar vad som händer och varför. Lösningen får företaget själv stå för med utgångspunkt från vad analysen visar.

I Handelslabbet genomför vi bara uppdrag som kan bidra till nya forskningsrön men delar självklart med oss av idéer som andra kan utveckla vidare. Den labbmiljö som Handelslabbet består av idag har vi byggt upp sedan 2013 och nu hoppas vi på att kunna utvidga med, bland annat, ett mobilt labb. D.v.s. vi vill kunna ta med delar av labbet ut i verkligheten och genomföra fler tester där. Vi går en spännande tid till mötes…
 
Vill du bli en av våra testpersoner/labbråtta? Anmäldig till vårt respondentregister så få du ett mail nästa gång vi genomför ett test.


Läs mer om Handelslabbet

 
Fotograf: Moa Carlsson

//Camilla Carlsson, Labbkoordinator

torsdag 5 februari 2015

Handelns utmaningar

Som ni säkert förstår är en fråga som upptar mycket av min tid just nu "vilka utmaningar står svensk handel inför?". Och ju mer jag gräver i frågan desto mer intressant blir svaren. För det finns så många kloka handelsmänniskor där ute som var och en har funderat ordentligt på frågeställningen. Och som återkopplar med både oväntade och välargumenterade svar.

Ett exempel är en expert som menar att den riktigt stora utmaningen för svensk handel är att kunna lyfta blicken, att inse att det inte går att arbeta för kortsiktigt och ensidigt. Att det är helt nödvändigt att också ställa de större frågorna och söka svaren. Som t.ex. vilken effekt "konsumtionskritiken" som råder kommer att få på handeln över tid? Andra kloka inlägg har handlat om integritet och datasäkerhet. Vad som händer om alla dessa datamängder som samlas in hamnar i fel händer? Hur det kontantlösa samhället kan bidra till en tryggare plats att leva på?

En forskarkollega till mig från UK (Jonathan Reynolds) pratade redan förra året om de stora frågorna och "hoten" i form av ett tankeexperiment:

Tänk om allt går åt skogen?
Tänk om butikerna i framtiden är otrevliga platser fyllda av hot, rån och kriminalitet?
Tänk om våra stadskärnor dör?
Tänk om vi får ständigt nya valutor som betalningsmedel, där bitcoin bara var början på en osäker värld?
Tänk om din identitet ständigt stals och missbrukades?
Tänk om människor enbart bor i de stora städerna?
Tänk om du inte kunde lita på det som du såg i dina Google glasögon?
Tänk om dina leveranser aldrig kom fram?
Tänk om e-handeln orsakade en ekonomisk härdsmälta?

.. kanske vi alla skulle hjälpas åt att forma det nya handelslandskapet?