tisdag 30 september 2014

Everywhere commerce

E-commerce = everywhere commerce


















Jag läste en blogg från Retail Businesses häromdagen och blev förtjust i uttrycket "everywhere commerce" för det beskriver så väl utvecklingen som vi ser inom detaljhandeln just nu. Och det bidrar också till att försöka ta kol på myten att den fysiska butikshandeln snart är död, utrotad av e-handeln. För som jag sagt otaliga gånger: en sådan tanke är nästintill absurd. Bland annat skriver bloggaren så här:

While statistics citing double-digit ecommerce growth, could inspire a flurry of panic, portend crises, cause tectonic shifts and compel pundits to cluck hysterically, the claim that brick-and-mortar retail is dead is simply ridiculous. In fact, it's dead wrong. Brick-and-mortar retail was still a $4 trillion market in the United States last year.

Today's consumers are digital, mobile and physical consumers. They expect retailers to be everywhere as they are. Thus, retailers should be willing and able to adopt technologies, pricing and merchandising to match the desire by consumers to research and buy as they please.
Länk 

Det dyker också upp fler och fler som menar att det är ointressant att skilja på e-handel och "vanlig" handel. I senaste numret av Dagens Handel stötte jag på tankar av detta slag i flera av reportagen. För övrigt var det senaste numret av Dagens Handel ett av de mest läsvärda tycker jag. 

//Malin


lördag 27 september 2014

Nya regler om innehållsförteckningar

Från och med nästa år kommer regler för hur innehållsförteckningar ska se ut på förpackningar. Det handlar bland annat om storlek på texten. Och det är säkert många som tycker att det är på tiden. För vem har inte stått i en matbutik och försökt att läsa innehållsförteckningen på en vara som man överväger att köpa, och insett att texten är så liten så det är omöjligt?

I Göteborgs Posten kan man läsa mer om de nya reglerna som kommer, men ur ett forskarperspektiv så är det intressant på ett annat sätt. Nämligen då det handlar om möjligheten att använda ny teknik för att informera om produkters innehåll - utan att behöva trycka informationen på förpackningarna. De tester som vi gör i Handelslabbet med att tagga produkter med en liten RFID-sändare möjliggör t.ex. för konsumenter att kunna få upp texten på en stor skärm och därmed göra den läsbar. Det möjliggör också annan typ av produktinformation som vi i dagsläget inte kan ha på en förpackning, t.ex. visuell och rörlig produktinformation, jämförande funktioner, individuellt anpassad information etc. 

Ni vet väl förresten om att det är möjligt att komma till Handelslabbet och få en visning av allt som pågår där? Det är bara att höra av sig till Camilla Carlsson så bokar hon in en visning. Eftersom vi har så många besökare så har vi börjat styra in besöken/visningarna till tisdagar. Camilla når ni här.









//Malin

torsdag 25 september 2014

Handel via mobilen ökar inte alls

Jag och många med mig har tänkt det länge. Och ibland stört oss på de rapporter som återkommande visar att konsumenter allt oftare väljer att använda mobilen i sina köpbeslut i butik. Men det har varit svårt att säga emot statistiken. För konsumenter laddar ner shoppingapplikationer i rasande takt, det är sant. Men det är få appar som verkligen används. De allra flesta som laddas ner faller i glömska. Konsumenter använder dock prisjämförande applikationer. Men är det verkligen samma sak som att de använder mobilen som showroomingverktyg (och därmed underförstått - i butiken)? Nej, naturligtvis är det inte så. 

TNS SIFO presenterade för ett tag sedan en studie om det här och visar därmed att det är en myt att mobiltelefonen används i fysiska butiker. Bland annat säger de så här: 


If you’ve spent the last few years worrying about mobile showrooming, then the results of a pioneering study of those who actually use shopping apps might surprise you...
Far from trying to head off the rise of mobile shopping, your greatest opportunity might lie in encouraging it. 

Intressant, eller hur?


//Malin Sundström



måndag 22 september 2014

Return to sender - med forskning i fokus

Markus Nyberg gästbloggar:

Efter en fantastisk sommar med mycket sol och bad behövde jag något som kopplade på hjärnan extra snabbt efter semestern så jag började läsa Klas Hjorts doktorsavhandling "On Aligning Returns Management with E-commerce Strategy to Increase Effectiveness" om kvällarna efter jobbet. Klas har forskat länge på just returer inom e-handeln och när jag träffade honom på en mässa i våras kunde jag inte motstå att be om ett tryckt exemplar av hans avhandling. Ett beslut jag inte ångrar för när jag väl hade börjat läsa var det svårt att lägga ifrån sig den. Det finns otroligt mycket forskning inom handelsområdet med inriktning på just logistik och som jag tror alldeles för få e-handlare tar del av. Forskningen erbjuder oceaner av kunskap, där den inom handeln enligt mig idag har en mycket stark koppling till verkligheten.

Klas Hjorts avhandling är inget undantag. Med konkreta fallstudier visar han hur returer är ett område inom e-handeln där det finns otroligt mycket mer att göra än att bara tillhandahålla dem fritt till konsumenterna. Inom framförallt mode och kläder är ”fri frakt” och ”fri retur” mer regel än undantag idag. Då e-handeln inte har möjlighet att erbjuda några fysiska provrum blir ”fri frakt” och ”fri retur” det som gör att konsumenterna kan flytta provrummen in i sina hem.
Klas Hjort

”Fri frakt” skapar ökad försäljning och adderar man till ”fri retur” brukar det i sin tur också generera ökade intäkter. Men det ökar naturligtvis sannolikheten för returer som är en hög kostnad. Inom just mode/kläder kan returgraden i vissa fall vara upp mot 50% och då är det uppenbart att man måste ha en tydlig plan för sin returhantering som hänger ihop med helheten. Returer inte får bli en separat del av verksamheten som bara skall kostnadsminimeras utan måste integreras i den övergripande strategin. Problemet är inte ”fri retur” i sig, utan när det erbjuds konsumenterna p.g.a. den extrema konkurrenssituationen snarare än värdeskapande och utan riktig hänsyn till konsekvenserna.

Två viktiga åtgärder som jag fastnade för i avhandlingen var vikten av att undvika alla onödiga returer samt att övervaka och kontrollera de returer som kommer in tillbaka i systemet. Idag ser jag exempelvis bland många av våra e-handelskunder hur den förbetalda och förtryckta returetiketten är ganska populär, framförallt inom mode/kläder, då den erbjuder konsumenten hög grad av enkelhet. Men problemet är att du som e-handlare inte har någon kontroll över vilka returer som kommer tillbaka, alla orsaker till retur är tillåtna. Att dessutom låta varan och informationen om returen transporteras tillsammans gör att ledtiden för returer förlängs onödigt mycket.


Med ganska enkla medel går det att förbättra sin returhantering avsevärt. Bra exempel är Nelly.com och Zalando som har lagt möjligheten för konsumenter att anmäla retur och skriva ut returetikett bakom användarinloggning på sina respektive hemsidor. Att övervaka och fånga upp vilken artikel det är som kommer att returneras och orsak till returen direkt på hemsidan skapar möjligheter att agera mycket snabbare och bättre och på så sätt skapas värden för konsumenten. Parallellt måste vi i logistikbranschen hela tiden jobba för att förbättra oss och vara en del av värdeskapandet kring returen, framförallt med vetskapen om att allt färre privatpersoner idag har en skrivare i sina hem.

Forskningen kommer också att bidra ännu mer till e-handeln, inte bara inom returer. Så ta för er av den kunskap som finns tillgänglig inom våra universitet och högskolor för att förbättra er affär och konkurrenskraftighet. Det kommer i alla fall jag att göra.
 
 
Markus Nyberg//DB Schenker

torsdag 18 september 2014

Ronald Coase - ur en 22-årings perspektiv

Det finns ett antal klassiska forskningsartiklar som många tycker om att referera till. En sådan är är Ronald Coase "The Nature of the Firm" från 1937. Här kommer en tillfällig gästbloggare, Sofia Norén, 22 år och ekonomstudent, som återger hur hon tolkar Ronald Coase försök att beskriva varför det överhuvudtaget finns företag. Håll till godo:

Skulle jag gå runt och fråga folk på stan ”kan du beskriva vad ett företag är?” skulle förmodligen många skratta och svara ”självklart” och sedan följa upp med en rad kända storsäljande företag. Men när det väl kommer till att definiera vad som just utmärker ett företag kan det bli svårare. I artikeln ”The Nature of the Firm”, av R.H Coase, tar han upp just detta problem. Ordet företag uppfattas som olika, särskilt i folkmun. Så, vad är då egentligen ett företag, varför finns de och vad avgör ett företags storlek? 

Ett exempel på Coase teori om uppkomsten av ett företag skulle kunna vara:

Alfred arbetar på egen hand som en av stadens skomakare. Han måste hela tiden leta upp det material, de verktyg och de kunder han behöver och dessutom till rätt pris. Ett oerhört jobb som tar mycket tid och kostar mycket pengar (transaktionskostnader). Skulle det istället komma in ytterligare en person, Erik, som är specialist på att avtala kontrakt för materialet och verktygen som Alfred behöver, så att Alfred kan fokusera enbart på själva arbetet, att tillverka skorna, skulle effektiviteten av produktionen, dvs skorna, öka samtidigt som kostnaderna skulle minska tack vare gynnsamma kontrakt. Dvs när de sammanlagda kostnaderna  blir mindre än på marknaden genom samarbete, förtroende och specialisering bildas ett företag enligt Coase.

Hela mänskligheten har i alla tider varit och är i behov av en mängd olika produkter som befinner sig på marknaden. Utan företag och organisationer är marknaden från grunden oorganiserad och helt styrd utav prismekanismen. Transaktionskostnaderna är skyhöga och kan ruinera handelsmän genom bl.a. tullar, skatter och framförallt ovärderlig tid. Att som affärsman ta steget och starta ett samarbete med skrivna avtal och kontrakt om vad som förväntas levereras och till vilket pris kan man minska dessa kostnader enormt. Långtidskontrakt, på särskilt tjänster, underlättar också samarbetet mellan olika parter då det är lättare att följa upp och veta vad som förväntas av köparen/säljaren.

Företag som köper tjänster/produkter av en annan organisation varav den organisationen gör sig beroende utav att ha företaget som kund är ett tydligt tecken på stor makt och inflytande för ett företag. På så vis kan man alltså påverka priserna ännu mer. Men vad avgör då ett företags storlek?

Ett företag fortsätter hela tiden att utvecklas genom nya, förbättrade och effektivare kontrakt, men varje företag, menar Coase, kan bara växa till den gräns då kurvan vänder. D.v.s. att kontraktskostnaderna inom företaget blir dyrare än om den hade skett på själva marknaden.

Idén om företagande är i princip den samma som planekonomins, d.v.s. fördelning av samhällets resurser, men istället för att ha en rörig och oorganiserad marknad med alldeles för många mellanhänder effektiviserar man den inom företaget. Genom ett företag ser man till att standardisera processerna i produktionen och skapar på så vis även en specialisering inom företaget tack vare kunniga arbetare. Effektivisering handlar alltså om att på snabbast, billigast och mest effektiva sätt driva produktionen så att företaget håller sina marginaler, d.v.s. bruttovinst på det man säljer, och dessutom slipper onödiga och dyra transaktionskostnader. R. H Coase menar alltså att prismekanismen i sig fungerar, men att transaktionskostnaderna missgynnar affärerna och effektiviteten.

Slutsatsen i Coase artikel är alltså att, hade inte marknaden varit överbelamrad av dyra och onödiga transaktionskostnader hade det förmodligen aldrig utvecklats några företag. All handel skulle istället ske direkt på marknaden mellan individer. Alltså är det en fråga om att dra ner på kostnader och effektivisera produktionen och inte som många tror att det finns individer som startar företag bara för att dela ut order och driva på sina anställda. En sann affärsman ser revolutionerande möjligheter att effektivisera handeln men också till en lägre kostnad.

Något som har haft oerhört stor påverkan på att minska transaktionskostnaderna i modern tid, även den s.k. tredje industriella revolutionen, är internet. Möjligheten att leta information har effektiviserats något enormt men även e-handeln som har möjliggjort fysiska butiker att flytta online och på så vis dra ner på kostnader för dyra lokaler, butiksanställda, rekvisita osv. Även konsumentens transaktionskostnader, framförallt tiden, har minskat drastiskt tack vare detta fenomen. Listan kan göras lång och jag tror att den bara kommer att bli längre, vi lever trots allt i en teknisk IT-revolution.
 

Sofia Norén
 

tisdag 16 september 2014

Den mentala resan för shopping

Stefan Friberg gästbloggar

Jag slutar aldrig att förvåna mig över hur företag spenderar pengar på att bygga varumärken, för att sedan satsa marknadsföringsbudget på rena priserbjudanden och avslutningsvis generaliserar sitt kundbemöten genom ”mekaniska” beteende.  Än värre är det när kunderna blir störda av ”butikslabyrinter” av olika slag, distraherade av dåligt tajmade budskap eller avbrutna av säljares ambitioner att lösa egna resultatmål.  Alla pratar kund men tycks ha glömt den gyllene regeln: genom nöjdare kunder ökar kundlojalitet, konvertering och snittköp! Den resan börjar inte med ett priserbjudande…den börjar med det mentala arbetet i att bygga relationer.

Nu är det lätt att det skapas monumentala monster av alla delar som ingår i en mental process. Då är pris mer konkret och enkelt att förhålla sig till för att sälja mer till fler. Men insatserna behöver inte vara komplicerade. Faktum är att det går att sätta fokus på ökad kundlojalitet i företaget redan i dag, så länge man vågar jobba med sin identitet och att vara inställda på att förändra sitt beteende. Effekten låter heller inte vänta på sig.  Sår man havre får man havre som det heter. En förbättringsprocess behöver givetvis adderas, men den behöver inte stå klara från början utan kan byggas upp och utvecklas över tid.

Ersättningen? Ökat engagemang från kunden. Investeringen? Kundeffektiv tid.
 

I dessa tider pratas det mycket budget och planering inför 2015, men för shoppande kunder finns inte den tiden och den är heller inte nödvändig. Det tar inte mer tid att göra rätt saker oftare och det kostar inte mer att lyckas öka engagemenaget bland kunder.

Först och främst handlar det om är att kunna beskriva den mentala resan för shopping. Den mentala resan för shopping kan delas in i fyra moment.

Först krävs stimulans i någon form, för att skapa och bygga psykologisk lojalitet (man vill använda eller man vill köpa) eller genom beteende lojalitet (man använder eller man köper). Stimulans bygger både känslomässiga och funktionella band. Dessa insikter är grundläggande för att bl.a förstå relation och attraktion.

Det andra momentet inträffar när kundens uppgift uppstår, ett ”nolläge”. Kunden beslutar att köpa och söker rätt tillfälle för att genomföra transaktionen. Det är här den undermedvetna och medvetna sökprocessen aktiveras.

Tredje momentet är platsen för transaktionsögonblicket eller det jag många kallar för sanningens ögonblick. Detta är alltid kopplat till kundgränssnittet och köpbeslutet. För företagets del är det nu konverteringen sker – ”do or die”.  Är konverteringen tillräckligt effektiv och kundsamverkan optimal, genereras oftast per automatik fler transaktioner än kunden först föreställt sig. Har företaget inte förstått kunduppgiften i det här läget, riskerar ”operationen” att lyckas men ”patienten” dör. Kunden besöker företaget med en förväntan om att få sin uppgift löst, men lämnar trots detta företaget utan att handla. Inom dagligvaruhandeln som har den högsta konverteringen, är det 3 kunder av 10 som lämnar företaget utan att uppgiften är löst. Bortkastade tid för kunden och konkret potential att förbättra för företaget. Det är detta jag menar att ingen kund har råd med. Det bör därför vara varje företags skyldighet att rätta till.

Slutligen når kunden det fjärde momentet. Slutdestinationen för kundresan är konsumtionstillfället. Ofta beskrivs detta förlopp som ”kundupplevelser” och att kundupplevelsen måste förbättras, när kunden själva vill samverka för att lösa uppgifter? Sanningen är ju den att ingenting har förmågan att ”underhålla” och skapa ”upplevelser” i evighet. Att försöka underhålla och överträffa kundens förväntan vid varje tillfälle, riskerar bara att suga in företagets resurser i ett svart hål. Ett monster. Vad det istället handlar om är att skapa kundengagemang. Att samverka med kunder och lösa kundernas uppgifter på ett för kunden avgörande sätt.

Sanningen beträffande kundengagemang är den att kunder stannar kvar även om företag inte alltid levererar efter förväntan.  Vad som orsakar detta är hur viktig relationen till företaget är för kunden.  Företagets betydelse är avgörande för kundens engagemang och lojalitet. Engagemang uteblir om relationen till företaget är oviktig för kunden. Företaget ger också kunden möjligt att gilla fler om alternativen är likvärdiga. Företagets betydelse sjunker och lönsamheten med den.

Kundengagemang innehåller förenklat fyra stadier:
Unik kundsamverkan ger fullt engagemang från kunden. Kunden är helt nöjd och alla andra alternativ saknar betydelse.
Lågt engagemang. Kunden accepterar företaget men är inte engagerad i någon större utsträckning.
Kunden attraheras av andra, men det finns orsaker till varför kunden för tillfället är kvar och handlar.
Besviken och sårad. Kunden är verkligen missnöjd men anser att relationen är för viktig för att kunna brytas i dagsläget.

Mentalt bygger kundrelationer på personlighet, uppfattning och funktionell nytta. Alltså, hur vill vi att kunden skall uppfatta företaget? Hur vill vi att kunden skall känna sig när kunden använder sig av oss eller våra produkter? Hur vill vi att kunden skall beskriva vårt erbjudande? Här kommer vi in på en annan avdelning. Vad som engagerar ”rätt” kunder i att aktivt vilja bidra till gemensamma förbättringar. Kundernas mentala resor fortsätter på jakt efter relationer, där tid kan sparas och uppgifter lösas.

Stefan Friberg, TNS SIFO

lördag 13 september 2014

Forskning om att motarbeta Showrooming

"Showrooming" and the Competition between Store and Online Retailers. Visst låter det som en intressant rubrik på ett workingpaper? Sagt och gjort läste jag texten med intresse men också med en hel del eftertänksamhet.

För forskarna beskriver ett antal strategier som traditionella detaljister med enbart butik tillämpar för att bemöta "hotet från e-handeln". Strategier som många säkert kan betrakta som konservativa och bakåtsträvande ideal. Men icke desto mindre förekommer de och i artikeln presenteras ett antal aktiviteter som förekommer i USA. Man bör också betänka att begreppet "showrooming" är i sig ett negativt fenomen som anspelar på att någon (konsumenten) är en gratispassagerare som utnyttjar fördelarna av att kunna se, känna, klämma och röra på varor, för att sedan välja den återförsäljare som ger det lägsta priset.


Strategi 1 innebär att butiken anpassar sina priser till konkurrenterna på nätet, minskar sina marginaler och hoppas att de ska överleva.

Strategi 2 innebär att man ändrar sitt sortiment så att det blir svårt för konsumenten att kunna göra prisjämförelser. Till exempel kan man välja produkter som inte finns lättillgängligt på nätet, välja udda varumärken eller produkter som har en tydlig lokal profil. Ett annat sätt är att ändra på streckkoderna på befintliga produkter så att de inte går att scanna i butik och få uppgifter om producent och/eller andra försäljningsplatser.

Strategi 3 innebär att butiker börjar ta en entréavgift av sina kunder. Köper kunden något så betalas avgiften tillbaka. Köpcentrum och andra typer av kluster börjar också ta betalt för parkering.


Referens:

Mehra, A., Kumar, S., & Raju, J. S. (2013). “Showrooming” and the Competition between Store and Online Retailers. SSRN Working paper, 29-43.

onsdag 10 september 2014

Cecilia Malmström - Handelskommissionär

Idag fick jag ett mail från en vän på Svensk Handel som glatt informerade om beslutet att Cecilia Malmström nu fått ansvaret för handelsfrågorna i kommande EU-kommission. Som svensk känns det bra och som svensk handelsforskare ännu bättre. Av det skälet passade jag givetvis på att skicka henne ett mail där jag gratulerade till utnämningen och betonade vikten av att handelsfrågorna verkligen lyfts upp en nivå på EU.s agenda. Förutsättningarna för att handeln ska kunna bli mer innovativ måste förbättras och EU-kommissionen är en viktig länk i detta arbete.

Självklart passade jag också på att skicka henne en inbjudan till Borås och komma och se vårt Handelslabb. Har vi tur får vi kanske snart besök av Cecilia Malmström:-)



 

tisdag 9 september 2014

Uber, Topshop och kreativitet

I förra veckan pratade jag en stund med Niklas Hedin, VD på Centiro. Som alltid bubblar han av energi och var kanske extra inspirerad efter att ha tillbringat några veckor på Harvard Business School:-) Bland annat fick jag en genomgång av hur man kan åka taxi med hjälp av Uber-appen och hur den fungerar "over there". För er som inte känner till tjänsten kommer en kort genomgång:

Vill du bli kund till Uber så laddar du ner deras app och registrerar dig själv och ditt kontokort. När du behöver en bil så hämtar appen din exakta position och därmed vet föraren var du befinner dig. Du kan också själv se på kartan i appen var din bil befinner sig och få information om exakt när bilen förväntas komma. Du betalar inte till chauffören eftersom betalningen för resan dras automatiskt från ditt registrerade kort. Kvitto får du via mailen. I Stockholm har Uber funnits ett tag och trots en del krångel med bland annat Trafikverket (om taxameterkrav) så verkar det som att tjänsten börjar spridas. 

Ett handelsföretag som varit kreativa när det gäller Uber är brittiska Topshop. Som en PR-aktivitet och en av de första valde Topshop i Sydney att under en begränsad tid samarbeta med Uber och Mini Cooper och erbjuda kunderna en annorlunda upplevelse. Under en helg fick kunder möjlighet att ladda ner Uber-appen och därefter få en taxi/bil/Mini Cooper vars förare tog kunden till Topshop-butiken. Helt gratis!

Som forskare är exemplet med Uber ytterligare en illustration av hur digitalisering och mobilt internet också förändrar möjligheterna för handelsföretag. Appen öppnar upp för oanade samarbeten mellan branscher och möjligheterna för den som är kreativ och ser möjligheterna i nya tjänster är enorma. Helt säkert ledde den här PR-aktiviteten till en del problem, inte minst om vi betänker att det inte är önskvärt att stimulera fler att åka bil. 

//Malin 

lördag 6 september 2014

The Future Retailing Store

Det händer mycket nu när det gäller satsningar på handelsutveckling. Senast i veckan så fick jag ett telefonsamtal från Svensk Dagligvaruhandel som ville veta mer om EU.s strategier för handelsinnovationer...och många andra är nyfikna på handelns framtid. En del ställer till och med frågan om vi överhuvudtaget kommer att ha några butiker i framtiden.

I början av det här året så samlade vi en grupp forskare för att diskutera just The Future Retailing Store och resultatet av den workshopen var spännande. Utvecklingen spretar beroende på vilka trender forskarna tror kommer att ha störst påverkan och vi kommer troligen att möta ett allt mer differentierat handelslandskap med nischade företag och mycket smala koncept. Vi kommer att få fler företag som övergår från att sälja "saker" till att hyra ut tjänster. Till exempel "bibliotek för verktyg", "bibliotek för leksaker" etc. Logistiken kommer att utvecklas enormt och transportörer/distributörer kommer på allvar att bli en del av detaljhandeln genom sina konsumentnära tjänster. Digitaliseringen går som en röd tråd igenom alla resonemang om hur framtiden kommer att te sig. Konsumenttransaktioner kommer att vara sömlösa och vi kommer att ha en bred variation av betalningslösningar. 

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om hur resonemangen fördes i workshopen, men som ni säkert förstår är det poänglöst att redogöra i detalj för olika scenarios. Fenomenet med självuppfyllande profetior är för starkt:-) och det är bättre att låta handelsaktörerna själva fylla framtidens handel med ett innehåll som konsumenterna vill ha. 

Ett konkret resultat av arbetet (förutom dokumentationen och alla idéer) blev också en konstnärlig tolkning av Thomas Nilsson. Bilden är fascinerande på många sätt och man kan titta länge på den och ständigt upptäcka nya detaljer. Om någon av er vill köpa bilden i ett stort format så finns det möjlighet att beställa ett inramat exemplar via SIIR och camilla.carlsson@hb.se. Det finns 10 stycken signerade konstverk till försäljning. 

Konstnärlig tolkning av The Future Retailing Store, Thomas Nilsson

torsdag 4 september 2014

Webbshop och butik

Ni som är återkommande bloggläsare vet att jag ibland kritiserar svenska handelsaktörer för att de inte tar steget fullt ut och implementerar en strategi där kanalerna smälter samman, där kunden inte ska behöva fundera över vilken kanal man köper ifrån. Det ska vara lika naturligt att köpa i butik som i webbshoppen och det ska vara möjligt att stå i den fysiska butiken och vara både butikskund och webbkund - samtidigt. De aktörer som utvecklar lösningar för ett sådant köpbeteende kan titulera sig omnikanalföretag. Ibland blir man därför så glad när det vi gör på SIIR leder till förändring (i vart fall vill vi tro att vi varit med och påverkat:-).

I ett pressmeddelande från en av de största kedjorna för hemtextil kunde man för ett tag sedan läsa följande:

Den 27 augusti öppnar vi dörrarna till vår nya konceptbutik ”Sovrum” på Grev Turegatan i centrala Stockholm. I butiken samlar vi det bästa inom sovrumsprodukter med en mix av både egna och externa varumärken. Samtidigt lanseras ett helt nytt system i butiken som knyter ihop sortimentet på plats med webbshoppens bredare utbud. (Länk)

När jag fick veta mer om det nya systemet i butiken gick det snabbt upp för mig att deras lösning är ovanlig med tanke på att de integrerar e-handel och butikshandel i ett och samma kassasystem. Kunden e-handlar i butiken men betalar inte via skärmen utan i butikskassan. I vart fall har jag inte hört talas om någon annan aktör i den storleken som valt en sådan lösning för att bli en omnichannel-aktör. Butiken öppnades alldeles nyligen och enligt rapporter så fungerade allt som det skulle. Det var fullt med personer på plats på lanseringen och om ni har någon tid över och befinner er i Stockholm rekommenderar jag ett besök. Spana då särskilt in möjligheterna att e-handla och handla i butiken: på en och samma gång.

Instagram, Hemtex: Glada miner vid öppnandet.

Butiken har fått mycket uppmärksamhet och det kryllar av bloggare som pratar om konceptet. Dagens Handel har också uppmärksammat butiken.