fredag 29 augusti 2014

Retail Action Plan - Från ord till handling

Under 2012 arbetade EU-kommissionen med en plan för Europas detaljhandel. Resultatet av arbetet blev den s.k. "Retail Action Plan", ett arbete som ska leda vidare till en förbättrad, mer effektiv och förhoppningsvis också mer innovativ detaljhandel i Europa. I egenskap av expert har jag bjudits in att delta i det fortsatta arbetet, och vid flertalet tillfällen också bloggat om vad vi gjort.

För ett tag sedan gick det dock upp för mig att det, som jag tyckte var självklart och välkänt, inte är särskilt bekant för de flesta. Det finns t.ex många som inte känner till bakgrunden till varför Europeisk detaljhandel måste kartläggas och drivas på för att bli mer innovativ. Av det skälet tar jag den här gången tillfället i akt och berättar kort om bakgrunden - Retail Action Plan.

I korthet har kommissionen riktat in sig på några prioriterade nyckelområden: i) ökat inflytande för konsumenter, ii) tillgång till mer konkurrenskraftiga detaljhandelstjänster, iii) skapandet av en mer balanserad leveranskedja för livsmedel och icke-livsmedel för företag som också bör göras mer miljömässigt hållbar, iv) att främja innovativa lösningar och v) att skapa mer gynnsamma arbetsvillkor. Inom ramen för dessa områden presenterade kommissionen 11 konkreta åtgärder för att ytterligare förbättra och utveckla den inre marknaden på detaljhandelsområdet. På regeringens webbsida kan man läsa mer om det här och ladda ner planen (en sammanfattning på svenska finns tillgänglig). Den hittar ni här:

Europeisk handlingsplan för detaljhandel


Inte så förvånande pekar kommissionen ut innovation som en av de viktigaste faktorerna bakom ekonomisk tillväxt och skriver i rapporten att man bör söka nya vägar för att få detaljhandlare att engagera sig i flaggskeppsinitiativet "Innovationsunionen". För er som inte känner till initiativet så handlar det i korthet om att EU vill driva på utvalda sektorer att bli mer innovativa och har också avsatt extra resurser för sådant arbete. Under 2013 arbetade jag tillsammans med ett antal kollegor (näringslivsaktörer och forskare i Europa) med att försöka konkretisera HUR detaljhandeln ska kunna bli mer innovativ. Vi klargjorde också vilka hinder som står i vägen för utveckling och tillväxt och avslutade arbetet med en rapport. Den rapporten kan ni läsa här:




//Malin



tisdag 26 augusti 2014

Digitalisering och utmaningen med stora datamängder

Det är tydligt att konsumenters köpvanor ändrat sig de senaste åren och idag köper svenskarna i allt fler kanaler. Samtidigt som sociala medier bidragit till ett maktskifte från säljare till köpare. Idag är det konsumenten som bestämmer vilka varor som ska få goda recensioner. Vi pratar om det vi köper på ett helt annat sätt idag jämfört med för bara tio år sedan. Och allt vi ”pratar om” blir data, i vart fall om vi pratar digitalt. Vi producerar bilder, tips, rekommendationer och tips i en strid ström och all information finns tillgänglig online. Datamängden med konsumentrelaterad information och kundtransaktioner bara ökar och ökar. Och informationen går givetvis att använda, om man bara vet hur. Allt fler handelsaktörer börjar därför se möjligheterna med data mining för att stärka sina affärer med hjälp av t.ex. rabatter i mobilen när kunden kliver in i butiken.
 


Stora detaljhandelsaktörer som t.ex. Walmart, Tesco, Carrefour och Metro satsar uttalat på digital utveckling där s.k. ”big data ecosystems” ska kunna utvecklas till kundupplevt värde. I fallet med Walmart processas dagligen extrema datamängder från alla kunders butiksbesök och transaktioner, men även data i form av hur potentiella kunder söker information via internet. Som en konsekvens av behovet att analysera gigantiska datamängder har forskning om metoder och algoritmer för data mining etablerat sig som ett av de viktigaste utvecklingsområdena för handelsfältet både praktiskt och ur ett forskningsperspektiv. Forskningsmässigt handlar behovet om att analysmetoderna måste kunna hantera datamängder som växer snabbt och det finns goda skäl att tro att handeln i framtiden inte kan nöja sig med standardmoduler kopplade till befintliga affärssystem, utan måste söka mer skräddarsydda lösningar baserade på de senaste teknikerna för big data analytics.

I en sådan värld är vi extra glada på SIIR för att ha våra forskarkollegor Rikard König och Ulf Johansson med i gänget - killar som har koll på det här fältet. De bloggläsare som är intresserad av den här typen av forskning kan besöka forskargruppen CSL@BS



//Malin

lördag 23 augusti 2014

Tillsammans är man inte alltid stark

Jörgen Svedberg gästbloggar

Det finns många teser kring vad som gör ett varumärke framgångsrikt. Då menar jag inte bara för stunden, baserat på till exempel en kampanj, utan över tid, på lång sikt.
Tre grundläggande saker bör dock alltid vara på plats. De kan tyckas självklara men de kräver en hel del disciplin och fokus, inte bara från ledningen av en organisation utan från varje medarbetare. Det gäller inte minst när varumärken uppträder tillsammans, det man kallar co-branding. Dessa tre saker är:

1. KONTROLL
En organisation, inte bara dess ledning som sagt, måste äga sitt varumärke. Vissa (ledningen) måste leva det i varje andetag de drar och andra (medarbetarna) måste kunna det och respektera det. Det är ett arbete som pågår varendaste dag och där man hjälps åt att ständigt återskapa varumärkets kärna, essens och väsen. Ett ägarskap, på riktigt, kräver djupare insikter än vad man kanske först inser.


2. AUTENTICITET
Ett varumärke måste vara äkta. Man måste kunna leverera på vad man lovar, varje dag och i alla sammanhang, på ett konsekvent sätt. Det måste vila på en sann och ärlig grund. I den stund ett varumärke börjar uppträda på ett falskt sätt är det oerhört farligt ute. Kanske kan man vinna en kortsiktig framgång men i 2014 års kommunikationslandskap blir man snabbt synad. Det handlar om integritet.


3. UTHÅLLIGHET
Den som tror att ett framgångsrikt varumärke har kommit dit det kommit med hjälp av en ”quick-fix” – tror väldigt fel. Det tar lång tid och det slutar aldrig. Uthållighet skulle med fördel kunna översättas med engagemang, entusiasm och energi. Alla tagna ur en aldrig sinande källa. Förstå hur viktigt det är att organisera varumärkesarbetet rätt för att kunna orka!

Oavsett hur ett varumärke uppträder och oavsett hur, när eller var det möter sin publik, är integriteten helt avgörande om det ska bibehålla sin trovärdighet. Så länge det uppträder på egen hand finns det en rimlig möjlighet till kontroll och styrning av hur varumärket uppfattas. Det är när det ska samverka med andra varumärken som det kan bli rörigt. Ibland, när varumärken antas samverka men där tanken om hur det tolkas eller upplevs inte finns, kan det till och med bli helt kaosartat. Jag som publik kanske inte ens förstår vem jag köper, vad jag deltar i eller ens vem som står för den upplevelse jag är involverad i.
Låt mig dela med mig av ett lätt komiskt varumärkeskaos jag var med om i våras. Jag var på väg hem från Italien och skulle efter en mellanlandning i Paris ta flyget hem till Göteborg:


Min resa var bokad med Air France. Det visar sig dock att jag ska flyga med någon/någonting som heter HOP. Så står det på planet och någonstans finns kanske ”by Air France”, vilket jag dock inte kunde se.
Vid gaten däremot står det på skärmen att flyget jag ska åka med är en flygning med Alitalia, Aeroflot, Air Europa och Air France. Tänk att man kan åka med så många samtidigt! Jag har förresten aldrig hört talas om Air Europa.
Väl inne i själva flygplanet, som uppenbarligen är Hops flygplan, finns en stor skylt längst fram i kabinen. På den står det Air France. (Det känns ju tryggt för mig, jag vet dock inte hur det känns för de som kanske ska vara trygga med Aeroflot, Air Europa eller Alitalia.) Men: på skylten står det också ”by Regional and SkyTeam”. Och...håll i er nu: när flygvärden i högtalarna hälsar välkomna till den här flygningen så är det KLM (!) och SkyTeam som hälsar oss välkomna! Se där ja!

Alltså, innan vi ens är i luften har jag mött nio varumärken som agerar i samma sammanhang! Som den vän av ordning jag är frågar jag mig: vad är värdet för mig av allt detta? Självklart inser jag att det är några som samverkar om sträckan, men man måste ifrågasätta denna formidabla parad av varumärken? Vad är värdet och vad är meningen? Ur mitt perspektiv, som bokat med Air France, ett varumärke som jag faktiskt har en preferens till, blir deras varumärke utsuddat, diffust och rörigt. Vem är de och var är de i allt detta?

Det är vanligt med olika former av varumärkessamarbeten eller co-branding och det är en trend som ökar. Syftet är självklart att samarbetet ska generera ett positivt resultat oavsett om det handlar om att driva försäljning, öka respektive varumärkes preferenser eller att bryta ny mark. I många fall handlar det om att teknologiutvecklingen möjliggör nya fiffiga former av samarbeten och att den post-digitala erans alla möjligheter uppmuntrar till nya plattformsöverskridande grepp. Och givetvis, ibland handlar det bara om att man vill göra något nytt, kul och spännande.

Samarbeten är bra, oftast i vart fall. De kan utveckla varumärken och skapa nya arenor vilket en publik tycker om – utveckling är positivt. Det kan också hjälpa ett varumärke att expandera geografiskt eller in i helt nya nischer på en marknad. Det gäller bara att hålla i sitt varumärkes integritet och att vara väldigt noga med dess löfte och vad varumärket står för. Kanske gäller det i synnerhet i sammanhang som är kopplade till CSR och/eller hållbarhet. Visst kan det vara frestande enkelt att koppla ihop sig med Amnesty, Världsnaturfonden eller BRIS. Frågan är bara hur autentiskt det är och på vilket sätt båda varumärkena aktivt bidrar till samma sak. Ofta handlar det bara om att ett av dem ska ”smitta av sig” på det andra. Ur ett varumärkesperspektiv är det en knivig balansgång som många organisationer klarar av väldigt bra. Men en del tenderar att ”köpa sig” en form av legitimitet eller upputsad image, vilket kan vara förståeligt. Det går snabbt, det är lätt och det ser bra ut. Men hur autentiskt är det? Vad händer när kampanjen tystnat, har något nytt, spännande och långsiktigt hänt eller blir det bara ekande tomt och tyst?page2image25352

Det är alltid viktigt att vårda sitt varumärke, att organisera och utveckla det väl. Det blir än viktigare när man ska uppträda tillsammans med någon annan. Annars kan det lätt bli en smula rörigt för omvärlden och inte minst för den egna organisationen. Dessutom kan varumärkets trovärdighet sättas på spel. Och dess värde. Det har inget varumärke råd med. Än mindre ett kaos.

Kontroll, Autenticitet och Uthållighet – tre grundläggande saker som skapar en stabil grund att stå på.
Läs mer från oss på Nine Yards om varumärken och varumärkeskommunikation på vår hemsida, klicka på ”Kunskap”. Där hittar du en hel del material, bland annat vår ”Nioveckorsblogg” som föregår lanseringen av vår nya bok ”9” som släpps i september. Där kan du också prenumerera på vad vi skriver och sprider. www.nineyards.se



Jörgen Svedberg
SVP, Rådgivare i varumärkeskommunikation Nine Yards AB 

onsdag 13 augusti 2014

Vem vill handla via mobilen?



Jag fick ge upp häromdagen och inse att jag ser på tok för dåligt när jag ska läsa. Armarna räcker helt enkelt inte till längre och jag begav mig till världens bästa optiker - Glasögonmäster i Borås.  Där fick jag både tröst och hjälp av Fredrik som utlovade snabb hjälp och ett par nya glasögon inom loppet av en vecka. Så nu ser jag glasklart igen och har självklart kastat mig över nyheter inom handeln igen.


Fast jag kommer inte att handla via mobilen. Om/när jag handlar i webbutiker så gör jag det via laptop eller möjligen surfplatta. Mobilen går bort. Varför det är så för min del trodde jag hörde ihop med att jag sett sämre ett tag. Men efter ett tags funderande inser jag att det bara är en liten del av förklaringen. Mobilen känns inte som ett naturligt verktyg för handel. Med undantag för sms-biljetter och dylikt förstås. Och med undantag för att surfa i webbutikerna för att därefter gå in i butiken via min platta eller laptop…
Foto från Handelslabbet - e-handelstest

Så jag måste vara konstig, eller? För nya rapporter från Capgemini och IMRG visar att den mobila handeln ökar! Vissa handelsaktörer i UK uppger att den mobila andelen köp överstiger 30 procent, vilket för mig låter som svindlande siffror. Men om vi betänker att man i definitionen ”mobil handel” inte enbart menar mobiltelefon utan även surfplatta, ja, då blir det mer trovärdigt. Och då inser jag också att jag kanske inte är så konstig. Det handlar bara om hur man definierar mobil handel.

Bland de aktörer som ökar sin andel mobila köp så är en majoritet multikanala handlare som t.ex. Moss Bros, medan de s.k ”rena e-handelsföretagen” inte står för samma ökning. Det här är också intressant och man kan säkert dra olika slutsatser från det. 

En förklaring kan vara att konsumenter är vanemänniskor - de handlar så som de lärt sig. Och nu när vi lärt oss att "e-handla" så gör vi det via datorn. Och då besöker vi också e-handelsbutiker. Men när vi prövar något nytt som t.ex. att shoppa via mobilen eller plattan, då har vi inte samma ensidiga tanke att vi också måste hitta "e-handelsföretag". Nej, då inträder en annan, kanske lika enkelspårig tanke: då letar vi efter de vanliga butiker som vi handlar från i de fall då vi inte e-handlar. Då blir det naturligt att googla efter butiksnamn som vi känner till från de välkända shoppingstråken i staden eller köpcentrat. Eller så har ni läsare någon annan förklaring? Hör av er i så fall, för det vore intressant att höra andras åsikter om varför andelen mobila köp ökar bland de multikanala företagen, men inte i lika snabb takt hos de rena e-handelsföretagen.

//Malin
Foto: Jan Pettersson, BT

  

lördag 9 augusti 2014

Ambulerande butiker - årets trend 2015?

Julia Winbom gästbloggar

Väl tillbaka från semester har jag lyckats tillbringa en helg på festival men något digitalt armband fick jag inte (det var dock en mindre festival utanför Stenungsund med ca 400 besökare). Jag ska erkänna att jag ändå är imponerad av deras snygga och mobilanpassade hemsida samt deras smidiga digitala betalningslösning.

Nog talat om det och tillbaka till en annan trend som jag hittat på Göteborgs gator. Nu när det är fint väder har jag valt att traska genom innerstan varje dag hemifrån till kontoret. Lite tråkigt känns det att återvända till den stad jag under sommaren undvikit för att istället upptäcka nya platser och mer trendiga städer som b.la. Köpenhamn. Något som dock fick mina fötter att stanna till och ta en bild var denna…


Aldrig tidigare har jag sett en Food truck (ambulerande matförsäljning) på Göteborgs gator så jag började googla lite för att lära mig mer om konceptet. 10 vagnar har alltså fått tillfället att i 14 månader befinna sig på utsatta ställen i innerstan för att servera sin konceptuella mat. 5 av dessa företag har en Facebooksida, 2 har ett Instagramkonto och det talas även om att en app ska framtas av Göteborg stad, likt de har i Stockholm för sina 100 stycken Food trucks. Detta gör att konsumenten vet exakt var deras favorit truck befinner sig för stunden då fordonet endast får stå parkerad på ett och samma ställe i 4h för att sedan ta sig vidare till nästa tillåtna ställe.


Några som gör det riktigt bra är Mi Taquito – Mexikanska tacos. De gör uppdateringar på sitt Instagram- och Facebookkonto dagligen och gör även medförsäljning genom att sälja in sig på events och nattklubbar som The Docks på bananpiren i Göteborg. Konsumenterna hjälper till att hålla deras sociala medier-sidor uppdaterade genom att kommentera på deras flöden b.la. för att rekommendera maten till andra samt fråga var deras fordon kommer dyka upp härnäst.



Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att Food trucks lever upp till tre saker som ger framgång:

1. De gör något internationellt, nytt och trendigt! Svenskarna är ett berest folk och kan tycka att kalla Sverige är tråkigt men konceptet har bidragit till en utomlandskänsla där 9 av 10 Food trucks har valt att influeras av internationella smaker.

2. De skapar interaktion med sina konsumenter! Genom att öppna Facebooksidor och Instagramkonton skapar man dialog med sin kund både innan, under köpet och efter vilket gör att konsumenten känner tillhörighet.

3. De ger personlig & proffsig service! Dessa personer brinner för det dem gör och de tar sin tid att förklara innehåll och konceptet för sina konsumenter även om kön är lång.

Främst är ägarna entreprenörer men vad är det som säger att befintliga företag inte kan använda sig av denna idé med dessa tre ingredienser till framgång? Detta för mina tankar till de Pop-Up stores som dykt upp på turistgatan, Avenyn, i Göteborg. Jag tror starkt på detta koncept, att synas på en mer rörlig gata för att under en kort period marknadsföra sin befintliga butik samtidigt som man får en chans att göra en riktigt kul digital marknadsföring i samband med denna korta ”utflytt”. Har man en fysisk butik lotsar man konsumenterna dit och har man en e-handel leder man konsumenten dit. Människor är i rörelse hela tiden och de är uttråkade idag, är man inte där de befinner sig för stunden så tappar man dem.



Jag har själv fastnat för Balders Hage som under en månads tid flyttat upp till Avenyn. Från att ha besökt deras fysiska butik ca fyra gånger årligen har jag efter att jag besökt deras Pop-Up butik lagt till dem på Instagram samt hunnit besöka deras fysiska butik tre gånger på en månad. För mig har butiken visat prov på nytänkande, interaktion med sina konsumenter och gett proffsig service, kanske känner du igen det från mina tre hemliga ingredienser jag nämnde här ovan? För mig är detta A och O när jag går från betraktare till stammis.

Nä, nu ska jag gå för dagen och lite kurrar det allt i magen. Kanske svänger jag förbi en Food truck om de dyker upp på vägen hem, kanske går jag t.o.m. en omväg om jag lockas av någon uppdatering på Instagram. Snabbt och enkelt nu när solen lyser och jag vill göra annat än att stå i köket hela eftermiddagen!



Julia Winbom, Svensk Digital Handel www.dhandel.se
Twitter:
@JuliaWinbom @digitalhandel

onsdag 6 augusti 2014

Multikanaler och destinationer

Stefan Friberg bloggar



Multikanaler är hett att debattera just nu. Handeln är under förändring. Hoten hopar sig. Det börjar också pratas om butiker och handelsplatser som destinationer. Men vad bör man egentligen oroa sig över?


Affärsvärlden och idrotten har många saker gemensamt. Det är därför ofta tacksamt att dra paralleller till idrotten. Inom exempelvis fotboll, pratar man ofta om spelidé och spelsystem. Spelidén är själva ”varumärket” för hur laget skall se ut och uppträda i spelet. Spelsystemet är organisationen som skall bära upp själva spelidén. Detta brukar man ibland bara kalla en” lek med siffror”. Så snart bollen är i rullning, krävs det ändå en anpassning från spelarna för att spelidén skall fungera.


Jag själv fuskar lite som tränare på fritiden. När jag står på fotbollsplanen och leder ett lag, brukar jag dra parallellen vidare till musikens värld. Spelidén är melodin orkestern skall spela. Det spelar ingen roll hur bra instrumenten är eller hur bra musiker man har i en orkester, om inte alla spelar på samma melodi samstämmigt och gör det med stämda instrument. Alltså att alla kan spelidén och tar eget ansvar för sitt instrument och samspelet med omgivningen. Melodin kan liknas vid destinationen och instrumenten är kanaler som leder fram till målet.


Jag har nyss landat på kontoret igen efter en fantastisk sommar och semester. Vid ett tillfälle lämnade jag den svenska idyllen för en liten weekend till vårt grannland Danmark. Att resa eller befinna sig på resa sätter perspektiv på multikanaler och destinationer. Både konkret och påtagligt. Så snart resebeslutet är fattat börjar sökandet av att ta del av lösningar. Ett välkänt reseföretag marknadsför rätt landskap av lösningar, för vår tänkta destination och våra upplevelse mål. Företag erbjuder olika alternativ (multikanaler) till kontakt och handel, i syfte att marknadsföra erbjudanden och genomföra köp. Företaget gör så här långt ett klockrent marknadsföringsarbete för vår del och vi finner det helt naturligt att kontakta företaget för affär.


Efter en stunds surfande på företagets hemsida, ringer vi ändå upp företagets bokningstjänst och säljare för att ta del av företagets expertis och personliga service. I det här läget vill vi alltså dela vårt engagemang med företaget personal och addera deras erfarenheter och kunskaper vår resa.  Tyvärr visar det sig att det saknas engagemang i andra änden av telefonen hos företaget säljare. Vi möts snarare  av ett ostämt ”instrument”. Personen i fråga följer ”noter” som det verkar finnas allvarliga ”buggfel” i. Personen i fråga förstår inte sammanhang, möjligheter eller förutsättningar. Det gäller både för det egna företagets del och för vår/ kundens del.  Det är tydligt att det saknas en ”spelidé” och melodin låter som ett barn som bankar på ett piano. Inte alls som den ”symfoni” som framställs på företagets hemsida. Om vi i denna stund hade varit mindre beslutsamma i att nå vår tänkta destination, hade resan ”gått på grund” innan vi ens hunnit ”lämna hamnen”.


Med hjälp av egen tidigare erfarenhet tar vi oss trots detta bakslag, vidare i köpprocessen. Efter lite mer ”googlande” vänder vi oss istället till en partner till det aktuella reseföretag, vi nyss försökt göra en bokning hos. Denna gång via en mobilanpassad bokningssida. På detta bokningsföretag hemsida visade sig lösningen finnas och köpet genomfördes online.  Resan, boende och tänkta aktiviteter bokas till ett acceptabelt pris och för oss fungerande villkor, men i avsaknad av en erfaren säljares omsorg och handledning.


Mellan oss och slutmålet ligger nu en rad erbjudande och aktiviteter uppdukade, färdiga att ta del av och upplevas. Allt från resa, mat, shopping och underhållning. Till boende och bekvämligheter. Många pusselbitar som skall falla på plats och där vår förväntan nu baseras på egen uppfattning från hemsidor och bokningssystem.Största delen av leveransen ligger under samma reseföretags (företaget vi först tog kontakt med) omsorg. Både som destination, upplevelse och handelsplats.  Men även fortsättningsvis visar det sig att alla ”kanaler” inte leder till samma mål. Både vi och andra kunder upplever sig då och då, strandsatta under resan.  Den ”spelidé” och det landskap som företaget marknadsför och lever av, upplevs annorlunda eller otillräckligt i kundgränssnittet. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att det saknas kompetens eller instrument bland personalen. Men de spelar helt enkelt efter fel noter eller har dåligt stämda instrument.


Ullared är bevisligen en fungerande handelsplats och destination. Då syftar jag egentligen inte på ortsnamnet utan på företaget Gekås i Ullared AB. Framgångsrika destinationer har aldrig haft bekymmer att öppna nya vägar mellan sig och kundernas resor, tvärt om. De ser möjligheter i allt som kan leda mot målet och som löser kundernas uppgifter på ett ändamålet sätt. Allt flyter samman på ett naturligt sätt. 


Tydliga destinationer har heller inga problem med att inse vilka kanaler som inte är aktuella att öppna, för att de förstör företaget och förvirrar bort kunden. För att inse detta krävs det insikter och stor tydlighet. Det ger i sin tur nödvändigt mod och egen förståelse, att samverka med kunden på rätt sätt. Det vill säga att lösa unika kundresor och kundernas uppgifter på ett sätt som fångar köpet hos just Gekås.  Själv kallar jag det för omsorgsförsäljning.

Gekås kan säkert utvecklas ännu starkare genom ny teknik och fler kanaler, men vad som är mest intressant i sammanhanget är vad man inte väljer att inte göra. Gekås avstår exempelvis näthandel. Att välja bort kanaler där kunder skulle kunna komma i kontakt med företaget och handla, tyder på stort mod. Man förlitar sig helt enkelt på riksväg 153 och 154, vilka leder bort från ”civilisationen”… men hem till ”destinationen”. Ni som har rest någon av vägarna vet att den är smal och krokig väg att köra på.  Trots det breddas utbud, service och försäljningen på destinationen varje år. Det gör 153:an och 154:an till två av de starkaste ”kanalerna” i norra Europa. Båda leder till samma destination där konvertering och snittköpen ökar varje år, i samklang med företagets kunder. 

Stefan Friberg
TNS SIFO