fredag 30 maj 2014

One for one – försäljning med omtanke!


Julia Winbom gästbloggar

Under 80-talet var tågluffningen i centrum för svenska resenärer. Idag är volontärarbete lika självklart som att ta studenten. Jag själv åkte till Guatemala när jag var 20 år och lärde ut engelska i en skola som ger barnen en bättre chans att lyckas vidareutbilda sig. Jag har nog aldrig känt mig så viktig, någonsin. När jag kom hem från resan blev jag fadder i hopp om att fortsätta göra något för de utsatta. Idag är jag mentor till en 14-åring, något som utvecklar både mig själv och henne.

Samtidigt som jag tror på den yngre generationens engagemang säger Jean Twegne, professor i psykologi vid San Diego State University i USA, att människor födda efter 1980 är mindre benägna att skänka pengar till välgörenhet och engagerade i socialt arbete. Jag tror att detta kan bero på att dagens ungdomar har svårt som det är med att hitta sig själva vilket gör att de fokuserar mycket på utseende, karriär och framtid. Butiker är därför ett perfekt skyltfönster att få människor att engagera sig enkelt samtidigt som konsumenten gör sina inköp.


Några som tänkt på en mix av försäljning och välgörenhet är Fuck Cancer som skapat en ny livsstil och trend via ett snyggt armband som hjälper dem att genomföra allt som de vill göra för sina medlemmar.

Ett annat exempel är när man kommer till kassan på t.ex. Lindex, H&M, Indiska, Ur&Penn så möts man av skylten ”runda upp” som gör att det extra du betalar går till en välgörenhetsorganisation. Dock kan det ibland vara tveksamt för konsumenter att lägga till pengar i ett stressigt köp.
Några som tänkt annorlunda och är ett nytt klockrent exempel på välgörenhetstänket är TOMS som säljer fantastiskt fina skor med en slogan ”With every product you purchase, TOMS will help a person in need - One for One”. I deras marknadsföring ser konsumenten tydligt vad företaget fokuserar på och vart pengarna går. 

Jag hoppas att fler butiker inspireras av TOMS och tar välgörenhetsfrågan på allvar för jag kommer fortsätta handla produkter som jag vill ha och inte bara det jag måste ha. Men jag vill köpa saker utan shoppingångest och om jag ska vara ärlig så kände jag att jag gjorde en god gärning när jag handlade skorna på TOMS.











Läs mer på temat om försäljning med omtanke här:
Fairtrade
Runda Upp
Toms
Psykologifabriken
Ung Cancer



Julia Winbom, Svensk Digital Handel www.dhandel.se

Twitter:
@JuliaWinbom
@digitalhandel


torsdag 29 maj 2014

Forskar Camp


Visionen som SIIR drivs av är att bidra till innovativ och hållbar handel. En sådan vision förpliktigar. För det är alltid lättare att säga saker, än att göra dem. Av det skälet funderade vi över hur vi skulle kunna arbeta för att bli mer innovativa och hållbara. Vi kände att vi kanske höll på att fastna i gamla hjulspår. Att var och en av oss forskare ”forskade på” utan att vara vare sig särskilt innovativa eller samarbetsdrivna. Och som så ofta kom vår egen, Gunnar Hellsten, med en lysande idé: varför inte samla hela gänget med forskare och resa iväg på ett ”Forskar Camp”? 
Gunnar Hellsten laddar med frulle
Så sagt och gjort, vi reste iväg några dagar i slutet av maj för att formera oss och våra idéer.

Trädgårdsmiljön gick inte att klaga på

När jag berättade om det förestående "forskarlägret" för en av våra många handelsvänner blev han nyfiken och frågade vad vi faktiskt ska göra när vi åker på läger. Så här kommer en kort förklaring:



Syftet med vårt Forskar Camp är att stimulera varandra till nytänkande forskning, ta ett bredare angreppssätt på handel som fenomen och se till att få igång flera ämnesövergripande projekt.  Som till exempel att bli bättre på att "gifta ihop" kompetenserna från data science, IT-service-management och marknadsföring. 
Jenny Balkow och Ulf Johansson


"Arbetsläger" - kul, men också intensivt

Vi har också arbetat med det empiriska material som vi samlat in från Handelslabbet, analyserat och utvecklat den data som finns för att på så sätt kunna bidra till en innovativ och hållbar handel. Nu har vi flera idéer om hur vi kan gå vidare med materialet och presentera analyser på vetenskapliga konferenser. 
Rikard König på utflykt
Hannes Göbel - alias - Barney Stinson
Kvällsvandring i byn, Jenny Balkow och Malin Sundström
Italienska-skolan hade en intressant karta, lägg märke till den svenska stavningen

Allra helst genom att publicera vårt arbete i vetenskapliga publikationer, men också genom att tänka ut en kommunikationsstrategi så att så många företag som möjligt också kan ta del av sådant vi forskar om.
Anita Radon och Johan Hagberg (medföljande forskarkollega från CFR) i samspråk
Malin & co

fredag 23 maj 2014

Kan man stjäla en idé?



Häromdagen hade jag ett kort samtal med en kollega som berättade om besvikelsen hos en annan person när han upptäckt att några andra ”stulit” hans idé och startat ett företag, baserat på idén. Det här har säkert hänt fler personer, att man haft en idé som någon annan sedan vidareutvecklat som sin egen. Och visst känns det lite bittert. Fast å andra sidan är det säkert så att man själv insett att idén varit bra, men att man inte haft tid, ork eller resurser att ta idén framåt. Man har helt enkelt låtit den vara och gått vidare till nästa projekt.


Just nu arbetar jag och flera andra kollegor med en bokidé som vi tycker är fantastisk. Det handlar om ett helt nytt sätt att se på vad en ”bok” är och idén har sitt ursprung i tanken om mass-customization. 

Självklart finns det säkert en del människor som fått ungefär samma idé, för det är bara att inse – idéer är som flockdjur. De har en förmåga att dyka upp tillsammans, men ändå vitt sprida över världen, nästan alltid under en begränsad tidsperiod. För idéer föds ofta ur samtida problem och jag kan nästan garantera att när någon får en idé, så finns det någon annan person, någon annanstans, som också får en liknande. Av det skälet kan man nästan påstå att idéer är allmän egendom. 



Själv har jag alltid hävdat (och hävdar) att det inte går att stjäla idéer. Idéer är gratis. Idéer är startskottet för innovationer. Men konsten att förvandla en idé till något konkret är hårt arbete. Först då kan också idén kapitaliseras och beskrivas på ett sätt som förvandlar idén till en verksamhet. För det är ju inte idén som är huvudsaken, utan genomförandet. I vart fall lär Håkan Lans ha uttryckt sig på det viset. Och jag är beredd att hålla med.


I Handelslabbet vill vi samla människor med goda idéer. Och det har redan börjat komma personer på besök som har spännande tankar. De vill testa och utveckla något de tror på. Något som kanske kan bli grunden i en affärsidé och så småningom en kommersiell verksamhet. Sådant tycker vi om på SIIR! 


Och om vi kan bidra genom att konkretisera någon del av en spännande idé så gör vi gärna det. Med förbehållet att det vi gör tillsammans ska bidra till att fler människor tänker nytt, vill utveckla och driva innovationsarbete inom handel framåt. 

På söndag åker SIIR-gänget iväg på vårt första "forskar-camp". Det blir några intensiva arbetsdagar i trevlig miljö då vi ska samla ihop alla goda idéer  som finns, strukturera dem, göra verkstad av tankarna och förhoppningsvis producera ett antal vetenskapliga texter. Det ser vi fram emot!

onsdag 21 maj 2014

Äntligen någon som vågar säga det många tänker

Äntligen är det någon som vågar säga det som många tänker. Nämligen att det lär bli svårt att få någon lönsamhet i e-handel av dagligvaror.

Markets analytiker, David Jansson, säger nästan precis det som många med mig pratat om ett tag. Det är svårt att tjäna pengar på e-handel med mat och skälet är troligen att konsumenterna inte ser något värde i en sådan tjänst. I vart fall inte ett värde tillräckligt högt för att man ska betala för det.

Och då går mina tankar mycket snabbt till min kollega Maria Frostling Henningsson i Stockholm som redan 2000 skrev en licentiatavhandling om att handla mat på nätet. Avhandlingen heter Dagligvaruhandel över nätet...: vad innebär det?: en kvalitativ studie av 22 svenska hushåll.  
Den studien är intressant! Även om den gjordes för länge sedan. Och den är intressant därför att Maria lyfter fram förklaringar som inte handlar om tekniken i sig, utan om ganska allmängilitiga konsumentegenskaper.


Där visar hon bland annat att konsumenterna ganska snabbt tappade intresset av att e-handla sin mat. Skälen var bland annat att man efter ett tag insåg att man tappade "kollen" på vad som hände i kvarteren runtomkring där man bodde. Mataffären är en naturlig mötespunkt där människor möts. Man växlar ett par ord med grannar och bekanta. Man får veta saker helt enkelt.

Ett annat skäl till att man tröttnade på att e-handla mat var att man inte hade samma möjlighet att vara en "duktig konsument". Det var svårt eller omöjligt att utnyttja specialerbjudanden eller respondera på butikskampanjer när man e-handlade. Och det var många konsumenter som på den tiden såg ett värde i att köpa kampanjvaror. Det verkade som att vi hade ett djupt rotat beteende när det gäller matinköp, nämligen att vara ekonomiska, välja bra varor till bra priser helt enkelt.

Det var några av resultaten från Maria avhandling som jag kommer ihåg särskilt tydligt. För er som vill läsa den så kommer ni säkert att hitta ännu fler förklaringar. Och det skulle inte förvåna mig om förklaringarna från 1997 stämmer hyfsat väl fortfarande. För så fort ändrar vi oss inte, vi konsumenter.

Och därför blir jag också så glad när jag läser Markets inspel om e-handel av dagligvaror idag. För den typen av tankar problematiserar och gör att man stannar upp och funderar lite. Och inte bara kör på, med risk för att upptäcka att den bil man sitter i kanske saknar förare. Eller ännu värre - har en rattfull förare. För det är helt centralt, att om konsumenter ska ändra om sina köpbeteedemönster så måste individerna vinna någonting på det. Antingen att det verkligen är ENKLARE, eller att det är ROLIGARE. Först när detta inträffar, då kan konsumenten också vara beredd att betala för ett nytt sätt att handla på.

I början av året pratade jag med en väl insatt person i Portugal om vad han trodde om e-handel och dagligvaror. Hans svar var solklart: Den aktör som kan erbjuda e-handel av livsmedel och vara lönsam, den aktören finns inte. I vart fall inte nu eller under överskådlig tid framåt.

Det ska bli spännande att följa utvecklingen av mat på nätet framöver

//Malin

måndag 19 maj 2014

Framtidens e-handel

Många menar som bekant att forskning är steget efter det som sker i "verkliga livet". Ibland stämmer det inom handelsforskning, eftersom forskare är empiriberoende och studerar sådant som sker. För att sedan kunna bidra med kunskap.

Men nu börjar det komma intressanta forskningsartiklar när det gäller e-handel och det är till och med så att en del forskare vågar sticka ut hakan och säga något om framtiden. För några dagar sedan läste jag American Journal of Industrial and Business Management (2014) och ”New Business Model for Company to Win the Competition”, av Yingpeng Li, Rui Yang.  



För allt oftare är det från Kina vi hittar nya tankar när det gäller handelsforskning. Särskilt när vi tittar närmare på e-handel och logistik. Så här kommer en mini-sammanfattning av artikeln:


Hur stor e-handeln kommer att bli beror på hur duktiga företag blir på logistik. Men den förmågan är också nära sammankopplad med hur bra eller dålig infrastrukturen i ett samhälle är. Det är dyrt med logistiktjänster och det tar relativt lång tid att förflytta fysiska varor. Om e-handeln inom B2C ska öka ytterligare är det helt nödvändigt att kurirtjänster utvecklas snabbare och blir bättre. Det är också odiskutabelt så att de större logistikföretagen måste bli bättre på att reducera kostnader. Eller utveckla egna logistiknätverk. Ett sådant exempel återfinns i den kinesiska e-handelsaktören Alibaba som investerat enormt i sitt logistiknätverk med löftet att kunna leverera på 24 timmar till kinesiska konsumenter.


Vi kan också notera att intresset nu handlar om effektivitet i hela distributionskedjan (supply-chain-management) och att man menar att nyckeln handlar om att etablera en gemensam plattform för både konsumenter, e-handelsföretag, varumärkesägare och distributörer, där alla flöden av information samlas – fast men en stor skillnad: samtliga aktörer i värdekedjan borde också ha direktkontakt med konsumenterna. Tanken att e-handelsföretag inte borde ha en enda vara i lager är också kittlande. För så skulle faktiskt kunna vara fallet, om en integrering av samtliga aktörer i distributionskedjan verkligen ägde rum. I den bästa av världar så skulle ingen aktör behöva sitta med lager. Fast att komma dit tror jag kommer att ta ganska många år. Om vi någonsin gör det, vill säga. 


Vill ni veta mer om den spännande framtid som e-handeln har framför sig enligt den här forskaren, så läs artikeln! Eller så lyssnar ni på vår egen fantastiska professor Dag Ericsson. Otroligt mycket av det som Dag tänkte ut för flera år sedan har allt eftersom inträffat, och den vision han hade om framtidens logistik för tiotalet år sedan ser vi nu. Sällan har jag träffat någon som varit så framsynt som Dag!

Och till min stora glädje så har Dag lovat att nu när han pensionerat sig på riktigt, då ska han lägga mer av sin tid på oss forskare inom SIIR. Vi ser fram mot att få arbeta ännu mer med dig! 


lördag 17 maj 2014

Svart bälte i shopping?!

Stefan Friberg gästbloggar:



Svart bälte i shopping är vad jag förstår, ett komiskt myntat uttryck. Det kommer sig av män som gör sig lustiga över sina flickvänners eller fruars förmåga, att sätta sprätt på pengar i butiker. 


Men många gånger krävs det faktiskt erfarenheter, kunskaper och en stor arbetsinsats för att lyckas inom shopping.  Ändå spenderar företag miljarder på att upplysa oss och skapa strategier för att sälja så mycket som möjligt till oss. I den här sträva verkar shopping många gånger upplevas som en labyrint. Tidsödande, tålamodsprövande och tröttande. I efterhand riskerar man dessutom att känna sig besviken, missnöjd, missförstådd och fattigare.   

Men med ett svart bälte i shopping är ditt resultat det motsatta. Erfarna shoppare känner sig ofta både tillfredsställda och rikare efter genomförd shopping. Spontant känns det som om det ligger en och en annan möjlighet på bordet, för den som ser och förstår drivkrafterna till shopping.  Som jag ser det finns det två lösningar; antingen lär sig butikerna kundernas behov, eller så måste kunderna utbilda sig i shopping.


Jag och min fru har precis planerat, byggt och flyttat in i villa. Det finns en hel del shopping som skall till, innan ett hus står klart.  Att bygga hus handlar till stor del om att gestalta känslomässiga behov och skapa den fysiska hemmabanan för våra liv. Jag upplever att det är miljoner av beslut som skall fattas i snabb följd och med kort betänketid. Drivkraften och referenserna för besluten kommer i första hand ifrån inneboende känslor. Den förväntan och den bild som finns av det färdiga resultatet. De sammanhang som vi sammankopplar med att bo i huset. Det finns inte tid till att sätta sig in i alla detaljer, undersöka alla möjligheter, granska alla priser eller låta sig utsättas för all erbjudanden.

En viktig del av husprojektet är tomt och trädgård. 


Inflyttningen skedde nu under våren och det är ett ”växande” behov av att iordningställa tomten. Våra kunskaper på detta område är inte särskilt stora. Vårt behov däremot är kristallklart. Tankar kring det färdiga resultatet gör oss ständigt påminda i form av olika bilder med inslag av lek, gemenskap, vistelser och även skötsel.


Marknaden för anläggning av trädgårdar är relativt stor och man överöses av reklam i dessa tider. Det finns stora och små detaljister på området. Även utbud och sortiment varierar. Vart skall vi vända mig oss att få hjälp att lösa våra behov?  Vi surfar runt lite på nätet.  Sökningen sker lite på måfå. Stora marknadsaktörer inom vårt behovssegment poppar ofta upp överst i sökmotorerna.  När man väl kommer in på företagens hemsidor, möts man i första hand av produktsortiment och priser. Det är självklara byggstenar i vårt projekt, men det löser inte vårt behov och ger oss inte anledningar att handla. Det blir bara lösryckta intryck som vi inte vet om de landar rätt i vårt sammanhang eller ej. 

Hos något företag finns det till och med möjlighet att anmäla sig till en "skola". Det verkar finnas behov för utbildningar bland kunderna för att kunna shoppa? 
Nu är det ju inte vår ambition att lära oss att shoppa trädgård. Vi vill bara köpa en. 
Vidare finns det en flik som heter tjänster & service. Bingo tänker vi. Det visar sig dock att tjänster & service istället innebär hjälp med avbetalningslösningar och garantiåtaganden.


Är vår aktuella status som kund på trädgårdsmarknaden unik? Troligtvis inte! Vi har en budget, vi har tydliga behov och vi tänker handla nu. I min värld borde vi vara en drömkund på marknaden för trädgård. Ändå hittar vi ingen butik som kan ta hand om oss och lösa oss från vår köplust. 

Lösningen visade sig till slut ändå finnas. En person som kan trädgårdsbehov, butiker och produkter dök upp i en annons. Någon som gör det rätta valen åt oss, enbart genom att lyssna på våra önskemål och förstå våra behov. Svart bälte i shopping handlar tydligen inte bara om att sätta sprätt på pengar och göra det bra. Det visade sig även vara ett lönsamt yrke.




Stefan Friberg//TNS SIFO