onsdag 30 april 2014

Dagens Industri vågar säga som det är

Äntligen är det någon som tar upp ett mycket angeläget ärende! Nämligen behovet av att utbilda ekonomer som behövs i yrkeslivet och som kan vara med och driva på utveckling och innovation. I Dagens Industri skriver Sara Öhrvall om det som vi hållit tyst om alldeles för länge - nämligen att svenska universitet och högskolor lagt alldeles för lite resurser på ekonomutbildningarna och kanske varit för mesiga när det gäller att foga oss i vad Civilekonomförbundet har ansett är en "bra" utbildning, och på tok för lama när det gäller att ryta ifrån till myndigheterna om vad framtidens ekonomutbildning faktiskt behöver i form av resurser och nytänkande. Vi som utbildar ekonomer har också vant oss vid att få höra lite överlägset arroganta tongångar från de som vet bättre, t.ex. den ständigt återkommande frågan "hur många ekonomer kan vi möjligen behöva utbilda?". För svaret på den frågan är givetvis: vi behöver inte utbilda så många fler, om vi inte gör något dramatiskt åt utbildningsinnehållet och anpassar det till vad som behövs.

Att morgondagens affärsprocesser omfattar teknisk kompetens och hållbarhetsinsikt är inte bara en sanning - det är ett absolut måste! Inom handeln har vi sett det här behovet länge och det är många som menar att om vi inte får fart på innovationstakten, inte främst genom kreativa, transparenta och moderna affärsmodeller, så kommer inte bara svensk handel, utan även europeisk handel att bli rejält omsprungen av de som är bättre än vi. 



Och det är i detta sammanhang som de svenska ekonomutbildningarna kommer in. För de ekonomer som ges en möjlighet att lära om teknikdriven affärsutveckling är inte många, och om de finns, så läser de ofta en utbildning med inriktning mot handel. Men i de allra flesta fall så saknar ekonomutbildningar centrala inslag som bidrar till att morgondagens ekonomer skapar affärsutveckling. För handelsekonomer behövs mer innovativ kompetens vad gäller big data analytics, IT, förhandlingsteknik, betallösningar, digital kommunikationsteknologi, marknadsföring i online och offline-kontexter. Bara för att nämna något. Samtidigt som våra handelsekonomer ska behärska det "vanliga" inom ekonomi. Redovisning, lönsamhet, ekonomistyrning, marknadsföring och organisation.

Allt för länge har vi undervisat ekonomerna i stora grupper, sällan har vi färre än 120 civilekonomer i en klass. I förra veckan avslutade jag själv en grundkurs i marknadsföring för Civilekonomprogrammet. Det var en kurs på halvfart i 10 veckor, med en kursbudget på 264 klocktimmar. I en sådan kurs får vi in ca 100 timmars föreläsningstid och 150 timmar för att examinera individuella uppgifter och göra tentafrågor. Egentligen skulle vi behövt dubbelt så mycket tid. Så att studenterna hade kunnat göra konsumentstudier i Handelslabbet, bekanta sig med RFID-teknikens möjligheter för butikskommunikation etc.Och tid för att faktiskt öka på den lärarledda tiden med studenterna.

För de statliga utbildningsresurserna för en ekonom är löjligt låg eftersom företagsekonomi är ett samhällsvetenskapligt klassat ämne. Ekonomer behöver ju ingen tekniskt avancerad utrustning, eller särskild handledning i form av labb-handledning eller liknande. Eller?

Ja - eller så är det just precis det som ekonomer behöver, om vi vill utbilda för morgondagen!!! 

Retailföretag på besök i Handelslabbet april 2014


Vi behöver ekonomer som kan driva handeln framåt, som är skickliga analytiker, tekniskt kompetenta, och som vågar ta de investeringsbeslut som morgondagens handel behöver för att utvecklas. Ekonomer behöver veta vad eyetracking kan användas till, vilka andra tekniker som kan bidra till kundinsikt, de behöver kunna analysera beteendedata, de behöver förstå principerna bakom nya betalningslösningar, de bör vara uppdaterade med framtidens affärssystem, vara duktiga beställare av IT-tjänster. Jag hade kunnat hålla på att räkna upp kompetensbehov i flera veckor tror jag, men håller där. 

Jag avslutar med att tacka Dagens Industri och Sara Öhrvall för att någon äntligen lyfte det här behovet. Hoppas att många beslutsfattare och personer med möjlighet att förändra läste krönikan och agerar.

Och önskar alla bloggläsare en trevlig Valborg!





//Malin

tisdag 29 april 2014

Strålfors - mer än man tror

Om jag säger Strålfors - hur många tänker då på print och kuvert? 

Jag skulle tippa på att väldigt många gör det. 

Och det hade jag själv säkert också gjort om jag inte hade haft förmånen att lära känna företaget lite närmare. För Strålfors är så oändligt mycket mer än fakturor och kuvert nu för tiden. De är duktiga på både marknadsföring, logistik, e-handel, big data, och kundtillfredsställelse. Och så har de de bestämt sig för att investera i högteknologisk utrustning som gör dem konkurrenskraftiga. Och det här är några av skälet till att SIIR och Strålfors har ett nära samarbete. Vi märker allt eftersom samarbetet fördjupas att vi har glädje och nytta av varandra.
Strålfors besöker Handelslabbet april 2014


































För ett tag sedan hade vi förmånen att ha ett antal Strålforsare på plats på högskolan och i Handelslabbet och det blev ett besök som imponerade. Särskilt på oss inom SIIR. För det var faktiskt ganska länge sedan som vi hade så många duktiga personer inom retail hos oss. Och då praktiserar de ju inte retail, utan säljer till handeln. Men som alla duktiga säljare vet, så är det ju avgörande att man kan den bransch där kunderna agerar, och det är verkligen något som dessa säljare kunde. (Och ja, ni var snygga också, men det behövde ni inte få veta just då ...)

De diskussioner som fördes om framtidens handel och behovet av innovationer blev både djupa och insiktsfulla. Och visningen i labbet drog ut på tiden mer än vanligt. För de här människorna kunde inte få nog av vad de fick se. Förslagen haglade om hur våra piloter kunde utvecklas och vi gick nästan mota ut killarna ur labbet.

Så tack alla ni som var med! Vi ser fram emot att arrangera något kundbesök åt er i höst.

Malin, Camilla, Rikard och Gunnar

måndag 28 april 2014

Hållbarhet och Indiska

Det finns folk som pratar om hållbarhet och det finns företag som både pratar om hållbarhet och menar att de prioriterar hållbarhetsfrågor. Sedan finns det Indiska Magasinet som i många år varit det företag som både pratat om, prioriterat och verkligen arbetat med hållbarhet. Visste ni t.ex. att Indiska är det företag i Sverige som var först med att ta fram en Code of Conduct? Och på Indiska finns Renée Andersson som är CSR-ansvarig där. Alla som träffar Renée brukar bli berörda. Och så blev också jag. 

Så den här bloggen får bli en blogg om Renée, eftersom hon är en människa som förtjänar uppmärksamhet. Trots att hon redan uppmärksammats genom en hedersdoktorstitel på Lunds universitet.
Renée Andersson



Renée har varit i 11 år på Indiska och är kanske den personen i Sverige som givit hållbarhetsfrågor ett ansikte. Hon arbetar i  Swedfunds styrelse och har i princip hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med mänskliga rättigheter.









När jag träffade Renée berättade hon bland annat att hon har gjort över 800 besök, s.k. audits, under tiden hon arbetat på Indiska. Hon berättar att man måste planera för hur förändringsarbete i fabriker kan genomföras, bestämma vad som är centralt när det gäller löner och förmåner och att man försäkrar sig om att ha justa villkor för de människor som arbetar i produktionsanläggningarna. Och Renée betonar vikten av att förstå hur arbetare och fabriksägare tänker. För det är sällan självklart och än mer sällan så att de tänker som vi gör. Och det är sällan någon som följer upp krav och policies som beställarna har bakåt i ledet. Av det skälet är det centralt att det svenska företaget själva också följer upp arbetet och leveranserna som sker till det företag som man faktiskt har avtal med. 

Renée har följt med indiska ut på besök i olika produktionsenheter massor med gånger, tex färgerier....och sett både negativa och positiva saker. Hon har också lärt sig att man måste vara tålmodig och inse att förändringar kan ske först om någon verkligen VILL förändra. Det handlar ofta om att ge rätt incitament, t.ex. att en förändring kommer att leda till:

Ökad produktion
Locka nya kunder
Lojala arbetare
Bättre kvalitet


lördag 26 april 2014

Individuell shopping - en mänsklig rättighet?

Stefan Friberg gästbloggar



Jag har i en tidigare blogg nämnt vår förmåga att kopiera varandra ”same-same but different”. Denna betraktelse som nu följer, är i samma fotspår. Jag vill ta upp kundens rätt till personlig service.  Innebörden av personlig service kan oftast missuppfattas, som det verkar?


När kundens mål beskrivs bland företag, styrs dessa ofta av allmänna uppfattningar om vad god service är. Ofta leder detta till diskussioner internt. Sedan tar företagens egna mål gärna över. Sälj mer! 









Många företag gör stora investeringar i kundundersökningar, varumärkesundersökningar och strategiplaner. Ändå verkar alla dessa nyanser ofta landa i ”allmänna” rutiner och tillämpningar i kundgränssnittet. Det är heller inte ovanligt att man internt tolkar det egna varumärket på olika sätt, mellan avdelningar och mellan uppgifter. I butiksgränssnittet handlar den ”personliga” servicen ofta om att ge kunden ”LÖN” (leende, ögonkontakt, nickning), följa med till ”hyllan”, erbjuda ”merförsäljning”,” tacka”, ”kvitto i handen ”och ett ”ord med i påsen”.  

När jag är ute och shoppar är detta också ett generellt beteende jag möts av, oavsett butik eller koncept. Ibland fungerar det bättre, ibland fungerar det sämre. Nästan aldrig fungerar det på mina egna villkor, d.v.s. att jag får löst mitt uppdrag utan friktion, tidsspill eller med en känsla av att jag är missförstådd. 


    Det förekommer också syndikerade ”mysteryshopping” undersökningar i sammanhanget, där man utgår ifrån att alla företag är beroende av att ge samma service. Detta fenomen baseras på samma generella uppfattningar, vad som i allmänhet anses vara god service.  Detta kräver att man samtidigt ignorerar kundernas aktuella emotiva behov, aktuella funktionella behov eller Sociala ID. Tre komponenter som tillsammans bildar personlig service och” levande” varumärken. Något som konkret ökar lojaliteten hos de egna kunderna.
   
   Jag testade för en tid sedan en säljare som kom fram och ”stoppade” mig i en butik. Syftet att avbryta mig var att säljaren ville sätta i gång sin rituella ”säljrepertoar” för ”personlig service”.  Efter den inledande hälsningsfrasen, testa jag säljarens egen förståelse genom att fråga hur vi känner varandra? Säljaren svarade att det gör vi nog inte. Jag fortsatte att fråga säljaren hur det då kommer sig att säljaren stannar mig för att hälsa?   
   Svaret jag fick var: Det har min chef bestämt. Vi skall hälsa på alla kunder. Vi har rutiner för hur vi skall uppträda i butiken mot kunder.


Personligen upplevde jag inte säljaren hälsningen som direkt besvärande. Men den var heller inte utförd med timing eller en äkthet. Det fångar mig på ett naturligt och personligt sätt, som när jag möter någon bekant på gatan.  Personliga relationer kan inte byggas på rutiner, det måste byggas på känsla och samsyn. Ett levande varumärke bygger på företagets kultur och relationsbyggande med sina kunder.

En hälsning är en invit till konversation och bekantskap.  Ett innehåll som speglar en känsla och form för gemenskap. 

Redan i en sådan enkel sak som en hälsning, krävs djupare kundförståelse och individuell timing. I annat fall är risken att insatsen leder till försämring. Operationen lyckades men patienten dog. Det borde vara alla kunders rätt att bli behandlade med omsorg, som individer.

Tror att många som tycker som jag, så fundera över vad det kan ha för konsekvenser på hur butiker ska utveckla äkta kundvärde - och njut av helgens underbara väder.





Stefan Friberg, TNS Sifo
 

tisdag 22 april 2014

När favoritketchupen inte finns på hyllan

Oavsett bransch så brukar handeln ofta ha relativt liknande problem. Men det är en sanning med modifikation. För det finns några problem som inte alla delar. Bland annat handlar det om hyllplatser. Ni som läser den här bloggen vet säkert att jag emellanåt propagerar för parollen "Glöm att förtjäna sin plats på hyllan". Med det menar jag att vi ser en ny marknadslogik som allt oftare pekar mot det kloka i att sluta fokusera på att hitta "storsäljaren" i butiken och låta den produkten få mest hyllplats, för att i stället tänka på att ALLT faktiskt går att sälja via integrering av online och offline miljöer. Men som sagt - ibland stämmer ju inte det här.


Och kanske är det så att dagligvaruhandeln är en sådan bransch. I vart fall hade jag en mycket intressant diskussion i förra veckan med en insatt person som menar att tomma hyllor är ett fortsatt lönsamhetsproblem och att vi sällan räknar på vad det kostar handeln att hyllan gapar tom precis när kunden går förbi och letar efter sin favoritketchup. För om inte varan finns på hyllan när kunden vill ha den, så innebär det i bästa fall en förlorad affär - i värsta fall, att kundens uppfattning om butiken påverkas och att man byter butik. Det där är konsekvenser som är svåra att beräkna, men också utmanande. 


Och lösningarna kan vara många. Effektivare påfyllnadssystem, snabbare förvarningar när något håller på att ta slut, eller fler medarbetare i butiken som har ännu bättre koll. Eller, en liten galen tanke, möjligheter för kunden att själv kunna kommunicera till butiksmedarbetarna via sin mobil att ketchupen är slut på hyllan med en fråga om den kanske finns på lagret? Alternativt - att man vill ha sin ketchup hemlevererad när produkten finns i butiken igen. Som sagt, lösningarna kan vara många, men de behöver troligen utvecklas och bli ännu mer innovativa.Till och med när det gäller hur vi ska få ut produkterna på hyllan:-)






.
  

fredag 18 april 2014

Läpparnas bekännelse - eller riktig insikt?!


Utvecklingen mot mer tilltalande butiker med hjälp av ny teknologi, har under ett tag drivits av konsumenterna själva. Det har också lett till en viss förändring inom handeln där vi nu kan se nyheter som till exempel möjligheter för kunder att använda sin egen mobil i köpsituationer, planera sina inköp med hjälp av en smart app, erbjudandet av interaktiva skärmar etc.

 
Men det saknas fortfarande en tydlig efterfrågan bland butiksmedarbetare, butiksägare och ledning, vilket leder till att utvecklingen går sakta. Om en butiksmedarbetare inte är medveten om vilken hjälp ny teknologi faktiskt kan ge i arbetet, så lär man heller inte efterfråga den. Det är ofta så att de största motståndarna till införandet av ny teknologi inom handeln är de som arbetar där. Vad rädslan beror på vet vi inte, men det är logiskt att tro att det finns en farhåga att ny teknologi minskar arbetstillfällena. Det kan också vara så att motståndet mot ny teknologi är baserat på incitament för butiker och butikschefer som bygger på föråldrade principer. Till exempel att bonusutbetalningar baseras på faktiskt försäljning i den fysiska butiken. Vilken butikschef vill då hjälpa till att öka försäljningen online? Om butiksanställda själva aldrig använder (eller får lov att använda) sina mobiler och surfplattor på arbetet, hur ska de då kunna upptäcka nya möjligheter vad gäller produktinformation, priskoll, konkurrerande erbjudande etc?


Om ledningen inte förstår eller inser möjligheterna som t.ex. uppkopplade digitala försäljningsplatser i den fysiska butiken ger för en både ökad online- och offlineförsäljning, ja då lär heller inte den typen av teknologier införas i den takt som kanske krävs.  Och allt för ofta träffar jag på människor i beslutande positioner som vet på tok för lite, som fortfarande baserar sina beslut på vad de ”tror” om sina kunder – och det farligaste av allt: de tror att kunderna beter sig som de själva gör. Klassiska misstag. Som alltid funnits i handeln.

 
Ibland tror jag att många inom handeln fortfarande håller fast vid sina gamla käpphästar, men utan att vilja erkänna det. De nickar och hummar när man pratar om framtidens butik, att konsumenterna vet mycket mer än vad butikerna vet, och att man självklart måste inse att gränserna mellan fysisk handel och e-handel håller på att suddas ut. För det är ofta bara läpparnas bekännelse! Det är svårt att säga emot kloka argument och en utveckling som man bevisligen möter varje dag, men det är kanske ännu svårare att verkligen inse att förändringen redan är här. Och för en del är det i princip omöjligt att ta tag i förändringsarbetet. Istället hoppas man att det nya och farliga snart ska försvinna och att vi ska återgå till den gamla logiken igen.

Varför ska det fortfarande inte gå bra att ge kunden en riktig upplevelse genom att erbjuda en gratis glasstårta vid butiksinvigningen? Vad är det för fel på tanken att kunder blir lojala om vi alltid ser till att ha ett rackarns lågt pris?

Tja, svaret på dessa frågor är nog att det säkert fungerar ett tag till. Men det blir färre och färre kunder som kommer att nöja sig med låga priser och lockande gratiserbjudanden. Många vill ha bra produktinformation, man vill vara säker på att det man köper är producerat på rätt sätt och under arbetsförhållanden som inte är människovidriga, man vill veta vad man stoppar i sig, vilket material man har i sina kläder, och hur dunet hanterats innan det stoppats i kudden. Man vill också ha råd och tips om hur produkter ska användas, hur man ska sköta dem för att de ska hålla längre, vart man kan vända sig när man vill återvinna. Ja, listan över informationsbehov är lång. Och information kommer nog i framtiden att värdesättas så pass mycket så att kunderna också vill betala för den typen av adderande värde. Och då kan det vara skönt för de företag och butiker som redan nu insett vart vi är på väg. Och som ligger i fronten vad gäller utveckling av beslutsstöd och verktyg som hjälper kunden att välja.
 
Så - om ni har lite tid över under påskhelgen att tänka - tänk igenom hur ni själva hanterar förändringsarbete. Och vill ni, så kan ni läsa en forskningsartikel som inspirerade mig till just det här blogginlägget:
 
"Demand pull and technology push perspective in technology-based innovations for the points of sale: The retailers evaluation" av Eleonora Pantano och Milena Viassone (Journal of Retailing and Consumer Services, vol 21, no 1, 2014)

torsdag 17 april 2014

Ett påskägg från SIIR


Det är många aktörer i handeln som samverkar med SIIR på olika sätt. I dagarna presenterades ett resultat från samarbetet mellan SIIR och Collector. En publikation med titeln: Kundinsikt inför framtiden

Publikationen kan beställas här 

I rapporten analyseras svenska konsumenters beteenden och egenskaper i en allt mer digitaliserad handel där många 
svenskar ändrar sina köpvanor och prövar nya sätt att betala. Den multikanala konsumenten får naturligtvis ett stort utrymme i rapporten och några särskilt tydliga egenskaper hos kunden får läsaren också stifta bekantskap med. 

Vi blickar också framåt och beskriver några trender vad gäller svenskars sätt att se på konsumtion och köp och 
hur sådan kunskap kan användas för att utveckla nya affärsmodeller och innovationer.

Förhoppningsvis kommer många av våra bloggläsare att ha en riktigt lång och skön påskhelg och njuta lagom mycket av påskmat men frossa i samvaro med nära och kära.


Och får ni någon stund över och vill förkovra er - tag tillfället i akt och läs Kundinsikt inför framtiden.

Ni kan också läsa mer om några särskilda studier vi gjort eller sådant vi håller på med. Mer information hittar ni här

Klimatsmarta konsumenter

En ny målgrupp för hemtextil

Hur event och e-handel kan stärka varandra

Produktinformation i butiken


Vi vill också passa på att hälsa Jenny Balkow och Anita Radon välkomna hem igen ifrån Kina. Ska bli spännande att höra om ni fått med er några intressanta handelskunskaper och om vi kan använda det i vår egen forskning.

En påskhälsning och särskilt tack till alla de företag som vi haft i Handelslabbet under hösten 2013 och jan-mar 2014. Nu byter vi ut en del i labbet och fyller på med nytt. Vi vet att mycket av det som gjorts också resulterat i konkreta förändringar och förbättringar ute i butikerna och på webbshoparna. Och kom ihåg - det är bara de som har modet att förändra som också kan lyckas.

Pågående labbtest om att köpa kläder online eller offline
SIIRs strategigrupp äter tårta hos Paul Frankenius













Avslutat experiment i Handelslabbet om personlig och icke-personlig service














Säljstödsfunktion till butiksmedarbetarna














Hemtex ledningsgrupp får en inspirerande presentation i Handelslabbet av Tanja Olsson











En del tycker det är roligare än andra att leka med Magic Mirror
















Camilla måste ha visat det digitala provrummet över hundra gånger - men blir bara bättre och bättre på att få folk intresserade


Och INGEN har en aning om vem det här kan vara?

















Vi är också superglada att kunna hälsa nya företag välkomna in i vår verksamhet. Det utlovas spännande studier under våren och sommaren! Bland annat ska vi ta reda på mer om hur vi kan hjälpa kunder att välja bättre och mer miljövänliga produkter, hur RFID kan användas för mer avancerade säljstöd i butik, hur inventering kan bli effektivare, hur shoppingverktyg ska se ut för att underlätta vardagen för barnfamiljer, om interaktiv butikskommunikation höjer shoppingupplevelsen och massor med andra projekt.


Glad påsk från oss på SIIR//Malin

onsdag 16 april 2014

Vi är olika mogna för digitalisering

Tanja Olsson gästbloggar

För ett par veckor fick Malin, på dagenshandel.se, möjlighet att kommentera hur hon ser på framtiden för mobila betalningssystem och svaret blev ”när min mamma blir övertygad om fördelarna med att betala med mobilen, då kommer det att slå brett”. Just den kommentaren fick mig att fundera och relatera till de personer jag har i min närhet. Min känsla är att Malins mamma nog kommer bli övertygad att testa långt innan min pappa gör det. 

Min pappa känns som en helt vanlig person, som närmar sig 60 år. Han arbetar i industrin och har jobbat i hela sitt liv. Han bor i hus i ett mindre samhälle med min mamma och deras två hundar. Hans tre barn är utflugna sen flera år tillbaka. Vill inte kalla honom för teknikskygg men han påminner ofta om klassiska citat som ”varför ska vi köpa en DVD, det kommer alltid finnas VHS-band” eller ”Det där med CD, kan det vara något?”. Tilläggas bör också att när vi ville köpa en ny telefon till honom senast han fyllde år så valde han en Doro. Inget ont mot varken min pappa eller Doro men det är just här jag ser att företagen har en stor utmaning att övervinna kring alla de tekniska hjälpmedel som finns eller som håller på att utvecklas.

Bredden på digital kompetens i samhället är så enorm. Det finns 2-3 åringar som spelar och leker med smartphones eller surfplattor som om det vore det mest självklara i världen. Sedan finns det till far- och morföräldrar som fortfarande vill skriva en check och gå till banken för att betala räkningarna. Självklart är detta två extrema motpoler men det ligger en stor problematik i det jag beskriver, som företagen måste ta ställning till och agera utifrån. Hur man fångar upp dem som ser tekniska hjälpmedel som självklara och som ett måste för att köpsituationerna ska upplevas så enkla som möjligt. Och hur man tillgodoser de konsumenter som känner att tekniken skapar mer förvirring än nytta.



Det är inte heller så enkelt att ”skylla på” målgruppens ålder. Jag tar min pappa och Malins mamma som exempel igen: 
Malins mamma, en kvinna i 80 års åldern som har en i-phone som hon använder flitigt, tar foton, sms:ar, chattar, spelar Wordfeud etc. 
Och så min pappa, som är mer än 20 år yngre och som önskade sig en Doro-mobil på sin 57-års dag. 

Självklart kan ålder vara en påverkande faktor men absolut inte avgörande. Viljan att testa mobila betalningslösningar kan även påverkas av faktorer som individens intresse, vilja att lära och testa nya saker, digital mognads- och kunskapsgrad, kundens behov och i vilket sammanhang man som företag möter individen och hur den upplevda säkerheten i betalningslösningen.

Så lösningen i mobila betalningar ligger egentligen inte i en enkel, bra och fungerande teknik. Företagens utmaning ligger i att förstå vilken kund och i vilket sammanhang som kunden vill använda applikationen. Att ta reda på när, var, hur och varför kunden skulle vilja överge sitt invanda kort och kontantbeteende och börja betala allt mer med sin mobil.

Tanja Olsson

måndag 14 april 2014

ICA glasses – Ett aprilskämt eller framtidens innovation?


Julia Winbom gästbloggar

Under 1 april och dagarna därefter diskuterades ICA glasses. Frågan är om det verkligen är ett skämt så länge till…












Se videon här.
Jag tänker tillbaka på när jag var liten och min pappa frågade om jag ville med och inhandla veckans mat. Jag svarade alltid glatt ”Ja!” oavsett om jag lekte med min bästa vän eller kollade på min favoritfilm. För mig var matbutiken en spännande oas där jag fick provsmaka härliga brödsorter, välja charkuterier och den yoghurt jag ville äta till frukost (ja, jag var en gourmetunge).

Idag är det tvärtemot. Jag bor i innerstan, har ingen bil och får betala själv (inte lika kul). När jag väl ska storhandla så är det på en söndag när jag fått låna bil till en rolig helgresa och ska ta mig hem. Det slutar med en stressig shopping och är hemma kl. 21 men klar först kl.22 när påsarna är upplockade och bilen återlämnad. Andra kanske inte gör på mitt vis men troligtvis finns det någon anledning som gör deras inhandling stressfylld.

En applikation som förenklat min stressiga inhandling är en app där jag enkelt kan göra en inköpslista var jag än befinner mig, smidigt och enkelt samtidigt som jag äter minst fyra nya maträtter i veckan.  Matbutikerna har utvecklat många tjänster för att öka köpupplevelsen såsom recept som skrivs ut i butik och specialanpassade erbjudanden till varje kund.

Något annat som är intressant är att pizzabuden och glassbilen har levererat till dörr i flera år medan matkasse till dörr först levererades för ca fem år sedan. Mathandeln på nätet är fortfarande ganska nytt i Sverige. Dock ser man att ökningen blir större för varje år.
  • 2013 handlade 17 % av svenskarna mat på nätet
  • 70 % av de som handlade på nätet var lika nöjda som om de skulle inhandlat varorna själva.
  • Endast var tionde person av de svenskar som handlat på nätet har slutat.
Läs mer om rapport för mat på nätet 2013 här. (Mat på nätet 2014 är inte lanserad än) 

Några som utvecklat köpupplevelsen ännu ett steg är MatHem.se som under 2012 gjorde ett pilotprojekt med virituella matbutiker i Stockholms tunnelbana. I Sydkorea har de kommit en bit längre där man efter inköp i den virituella butiken får maten hemlevererad direkt när man kommit hem. Denna digitala utveckling för mina tankar till en ny teknologi POWAtag som gör det möjligt att shoppa produkter var man än befinner sig, via artiklar, i skyltfönstret eller på tv. Möjlighet finns även för kunden att få specifika erbjudande i sin mobil när man stiger in i en butik.Se videon som tagit den digitala köpupplevelsen ett snäpp längre här

Framtiden är oförutsägbar men i ärlighetens namn så är vi nog inte så långt ifrån ICA glasses. 

Blir du skrämd? Lugn… Det blir jag med. Jag är född två år innan 90-talet började så jag är inte riktigt född i den digitala revolutionen. Jag är som er andra, rädd för förändringen som går fruktansvärt fort idag. Samtidigt som jag förundras över smidigheten i utvecklingen. Jag vill hinna pyssla med mina intressen istället för måsten, det är nog så vi alla är idag. När jag väl är och handlar vill jag inte stressa mig igenom affären. Jag vill ta mig tillbaka till när jag var liten och matinhandlingen var en rolig och exotisk upplevelse. 

Relaterade länkar:



Virituell matbutik i Sydkoreas tunnelbanor 
https://www.youtube.com/watch?v=fGaVFRzTTP4
 


 

 











 
 Julia Winbom, Svensk Digital Handel www.dhandel.se.