tisdag 28 januari 2014

Labbet för framtidens shopping

Den 24 januari uppmärksammade Borås Tidning Handelslabbet med en stor artikel. Eftersom många hört av sig efter att ha läst den tänkte vi här förklara lite mer om de piloter som är på plats och som vi använder i olika tester.




Foto: Anna Bengelsdorff
QR-KODER OCH RFID-TAGGAR

I labbet taggas alla fysiska produkter med en RFID-tagg och en QR-kod. Eftersom de flesta IT-piloter är konstruerade med RFID-tekniken som bas är den taggen viktigast. Ibland märker vi också produkterna med en QR-kod. Det görs när vi vill testa hur konsumenter interagerar med sin smartphone och hur de beter sig när det gäller att handla elektroniskt. I labbet används taggarna som en slags produkt-DNA, eller en ”smart prislapp” där vi med hjälp av programvaran kan ge kunden olika typer av information om varje produkt. Vår systemutvecklare på SIIR, Björn Dahlstrand arbetar med varianter och utveckling av befintliga piloter så ofta han kan. Nedan presenterar vi två av våra befintliga piloter som testats och testas i labbet:


MAGIC MIRROR

Den magiska spegeln som finns i labbet består av en programvara och en Kinect-kamera (samma som man har till tv-spel i hemmet) och en dator. Programvaran kommer att byggas ut så att våra RFID-taggar också fungerar när kunden ställer sig framför ”spegeln”. När kunden ställer sig framför spegeln ser man en bild av sig själv och aktiverar sin spegelbild med hjälp av uppsträckta händer. I marginalerna på spegelbilden ser man olika produktval och verktyg. Produkterna är kläder och accessoarer som man drar framför sig. På det sättet kan man se hur plaggen ser ut på sig själv.

Det som behöver testas är först och främst hur individer uppfattar den här programvaran. Ger den något mervärde för kunden? Hur ska den användas för att ge ett önskat mervärde eller en konkret nytta? Vad behöver förändras i befintligt program?

Vi vill också lägga på RFID-tekniken till programvaran för Magic Mirror så att man kan prova ett plagg på riktigt, men via taggen, få information på spegeln i vilka fler färgvarianter plagget finns, och prova dessa virtuellt. 
Foto: Camilla Carlsson

INFOSHELF

Istället för en kassadisk har vi i Handelslabbet en informationsdisk. Den är helt obemannad och består av en disk med en dator och en stor skärm. Under disken sitter en RFID-läsare, men den ser aldrig konsumenten. Informationsdisken är ”hjärtat” i labbet eftersom det är dit kunden ska gå för att få veta mer om olika produkter. Det vi testar här är vilken typ av information som kunden vill ha, hur vi kan utveckla beslutsstödsverktyg för kunder som behöver mycket hjälp, eller då produkten är komplex. Informationen kommer från produktens RFID-tagg. 

Just nu utvecklar vi mer individstyrd information till informationsdisken. Det innebär att vi ska kunna känna av varje unik person som går in i "butiken" och rikta informationen till varje individ. 

Foto: Camilla Carlsson
Som ni säkert förstår så innebär IT-piloterna att SIIR också behöver investera i mer och mer teknisk utrustning. Till vår glädje så har bl.a. Hakon Swensonstiftelsen insett vikten av den typ av studier som bedrivs i Handelslabbet och hjälpt till med finansiering av utrustning. Skönt och bra att framförallt handeln själva är med och investerar för framtidens utmaningar!

Och avslutningsvis så kan jag helt enkelt inte hålla mig, utan måste berätta att jag fått ett hedervärt uppdrag för Nationalencyklopedin: att definiera och utveckla fenomenet "e-handel"!! Hade gärna också tagit mig an fenomenet "gubbe" men den frågan fick jag aldrig:-)

Hoppas vi ses på Distanshandelsdagen på torsdag 30 januari i Borås!







 

söndag 26 januari 2014

Dags att skrota "Gubben"!

Vet inte vad det beror på, men under några veckors tid nu, har jag ofta använt ordet "gubbe" för att beskriva en person. Om du söker efter ordet "gubbe" i NE så får du faktiskt ingen träff. Däremot står det en del på Wikipedia, vilket kanske inte är en helt tillförlitlig källa. Det lämnar också ett utrymme för att fylla ordet med ett eget innehåll. Så nu gör jag ett försök - kopplat till handelsfältet:


En "gubbe" kan vara av både kvinnligt och manligt kön. Det har ingen koppling till personens ålder. En "gubbe" kan vara förkroppsligad i en ung flicka/pojke eller äldre man/kvinna. En "gubbe" är någon som är fast i gamla tankemönster, någon som tycker att utvecklingen går för fort och som helst skulle vilja att allt var som förut. En "gubbe" är rädd för viljestarka människor med en egen idé. En "gubbe"  har ofta stor makt - och vet om det. En "gubbe" satsar alltid på säkra kort och tar inga risker. Särskilt om risken skulle innebära att hans inskränkta värld skulle rubbas. En "gubbe" vill inte ha ny kunskap. Han vill få bekräftat det han redan visste.
Var kan man då träffa på en riktig "gubbe" och varför är de så skadliga?

De tenderar att ha någon form av ledande position, där de ofta placerats för att de haft en för lång och trogen tjänst. Det är tyvärr "gubben" som saktar ner farten. Som bidrar till att handeln inte utvecklas i den takt som den borde. Det är "gubben" som på allvar menar att e-handeln är det största hotet mot handelsutvecklingen och det är gubben som säger att det inte finns någon ny marknadslogik. Att det fortfarande handlar om detaljer, om att räkna hem varje produkts rätt att få en plats på hyllan.

Låt oss hoppas att gubbarna försvinner eller ersätts med professionella människor som vågar förändra. Som har förmågan att lyfta blicken och se de verkliga utmaningarna som vi står inför. För det finns såklart väldigt många sådana också!! Och jag brukar ha turen att möta och umgås med denna senare kategorin.

Avslutningsvis, tack alla kloka handelsmänniskor som inspirerat mig att skriva om det här, eftersom ni tycker som jag: Johanna, Anna, Martin, Peder, Charles, Gunnar, Tina, Niklas, Dan, Janne, Rolf, Anita, Camilla, Ingela, Pernilla, Anders, Johan, Lisbeth, Paul, Torstens Töser o många många fler.

fredag 24 januari 2014

Framtidens handel triggar fantastiska samtal

Lena Mossberg, en kollega till mig, skrev en bok för några år sedan som bland annat valdes till Årets Marknadsföringsbok. Den heter Att skapa upplevelser - Från OK till WOW (ett lästips till er som ännu inte läst den). Och även om den här bloggen inte ska handla om upplevelser så har den ändå kopplingen till bokens titel - från OK till WOW. För vi hade ett sådant kanonmöte med SIIR.s referensgrupp för någon vecka sedan, där vi diskuterade framtidens handel. WOW-stämningen var nästan påtaglig, och alla pratade i mun på varandra.

Kanske är också skälet att vi har ett så himla gott gäng som stöttar vår forskning genom att vara "kloka personer" och som bidrar med sin erfarenhet och klokskap i olika frågor. Det är professor Rolf Solli, VD Anita Strandberg-Alpsjö (Abecita) och VD Niklas Hedin (Centiro).

Anita Strandberg-Alpsjö



Niklas Hedin

Rolf Solli












Men nu... tillbaka till ämnet: Framtidens handel!

Igår träffade vi representanter från Collector som kom för att titta på Handelslabbet. De har ett särskilt intresse för konsumenters sätt att betala och då främst e-handelskunder. Och ÄVEN om jag ofta påstår att e-handel och butikshandel inte är så intressant att hålla isär, så är kanske just betalningssätten det som faktiskt skiljer sig åt mellan fysisk butik och webbutik. Det är omöjligt att betala kontant i webbshoppen. 

Och när det gäller betalningsbeteende finns mycket forskning kvar att göra. Vi behöver få fram statistik över hur kunder väljer att betala beroende på vad de köper, hur ofta de använder mobila betalningslösningar och i vilka sammanhang, och hur olika kundsegment skiljer sig åt. Sedan behöver vi också veta på vilket sätt kunden helst skulle vilja göra. Kanske har vi betalningslösningar idag som inte alls är det som kunden vill ha eller behöver? Och hur går det med de sömlösa betalningarna som alla pratade om för ett tag sedan? Har vi kommit längre fram där? Kanske något för E-barometern att ta fasta på inför 2014?

Och avslutningsvis och apropå e-handel: Visste ni att 13 av de 30 största e-handelsaktörerna i USA har sina rötter i traditionell detaljhandel? Det är aktörer som t.ex. Staples, Walmart, Best Buy och Sears. Hittills så är det inte särskilt många svenska detaljhandelsföretag med fysiska butiker som haft stora framgångar med att sälja online, men jag hoppas att vi snart ser att nätsatsningarna bär frukt. En nyckel till det är nog att se över sina butiksytor och tänka nytt när det gäller format, service etc. 






 


torsdag 23 januari 2014

Sugen på en kexchoklad - eller en ipad?

Tycker att jag allt mer sällan blir förvånad över saker. Men när jag fick den här bilden av min kollega Anita Radon var förvåningen stor: en automat för kunder som är sugna på en iPad, en iPod, eller en iPhone! Automaten fanns på Macys i Chicago. Känns som att man tagit efter kioskformatet och det är kanske inte alls så tokigt. Man kan lära sig mycket på att snegla på andras idéer.


Foto: Anita Radon
Lika förvånad blev jag nästan av en innovativ butikslösning på Gran Canaria. Det var en Nike-butik med golfinriktning som på dagen var exakt det den skulle vara: en snygg och prydlig butik med välsorterat sortiment och butikspersonal. Men på kvällen fick betraktaren se 15 minuter av febril aktivitet inne i butiken (som fortfarande var öppen), hyllor och väggar som veks ihop, flyttades undan, musiken ändrades till relativt hög musik, tv-skärmar tändes upp på väggarna, bord och stolar sattes fram och runt den tidigare kassadisken samlades bargästerna för att beställa något gott att dricka. Butiken hade helt sonika förvandlats till en sportbar. Snacka om att effektivt uttnyttja sina lokaler!!!

Så har man bara innovationsglasögonen på sig finns det otroligt mycket att se, människor med goda idéer finns överallt.

måndag 20 januari 2014

Desigual på Ellos


Som Spanienfrälst semesterresenär har jag mer och mer dragits till Desigual. Kan väl heller inte sticka under stol med att jag inspirerats av en kreativ spansk kollega som arbetat mycket med företaget. Och när han pratar om Desigual så blir man nästan kär. För det handlar så mycket om känsla om färger om kärlek till design och mode. Och dessutom om kunskap om kvinnors behov av mode och kläder. Har fått alldeles för många mail där han tipsat mig om nyheter, om kreativitet och om mode. Så när jag senast var i Spanien så lät jag allt förnuft fara och flyga och handlade så mycket jag bara hann med. Och var oerhört glad.... ända tills jag kom hem och upptäckte att Ellos faktiskt säljer Desigual, och Zalando och Miinto och Nelly och .... ja ni förstår...


Och genast blev världen lite mindre. Och lite tråkigare. För på något sätt vill man kanske hitta det där unika, det som inte alla andra har (även om jag VET att Desigual inte anses av alla som så särskilt unikt...) Samtidigt som man undermedvetet vet att den tiden är förbi. För i takt med att detaljhandeln blivit mer kostnadsdriven har också de riktigt stora blivit mer dominanta. Och det gäller såväl detaljhandelskedjorna som de stora varumärkesproducenterna. Det är svårt för en liten aktör att tävla med de stora, i vart fall när det gäller pris. 


Jag får ibland frågor (mest från studenter och bekanta) vad det beror på att alla köpcentra i Sverige, Norden och Europa börjar se likadana ut när det gäller utbud. Ni som läser den här bloggen har säkert ungefär likadana förklaringar som jag - att det beror på economics of scale och alla de fördelar som fenomenet ger till stora aktörer. 

Men kanske är också en förklaring att det kan bero på lite "fega" kommersiella fastighetsägare och de som ansvarar för verksamheten vid köpcentra och centrumutveckling. Det är ju mycket säkrare att ta in aktörer som är etablerade, som kan betala de hyror som måste betalas, som står för säkerhet och välkända varumärken. Att ta in någon "ny" innebär sällan att man prövar någon riktigt liten och utstickande detaljist. Nej i så fall tänker man på de som inte redan är etablerade i ett land som Sverige, t.ex. franska Decathlon, eller japanska Uniqlo.

 

fredag 17 januari 2014

Distanshandelsdagen 2014 - och konstnärliga tolkningar

Igår hade vi ett möte med en reklambyrå som också arbetar med konstnärliga tolkningar. Ett spännande möte där vi ska testa en ny samarbetsform i slutet av januari. Går ut på att forskares visioner om framtidens handel i form av nyckelord, sammanställs och tolkas av en konstnär som sedan presenterar visionerna i ett konstnärligt uttryck. Kan knappt vänta på resultatet:-)

Idag fick vi också en konstnärlig tolkning av Molly Lokrantz, 7 år. Hon har tappert suttit med och lyssnat när Anna Bengelsdorff, Tanja Olsson och Anna Lokrantz övat på sin presentation till Distanshandelsdagen och där undertecknad varit kritisk lyssnare. Läste ni förresten i Dagens Handel idag att det väntas bli publikrekord på e-handelsevenemanget. Fantastiskt kul och kanonjobb av arrangörerna med Jonas Ogvall och Julia Winbom i spetsen (bland annat)!!!

Så här såg Mollys tolkning ut:

Molly Lokrantz, 7 år - SIIR 2014
//Malin Sundström

onsdag 15 januari 2014

Framtidens butik - hub stores

Läste för ett tag sedan om det brittiska postorderföretaget Argos som enligt många verkligen utvecklat framtidens butik. Konceptet bygger på onlinebeställning och leverans i någon ”hub store”, det nya "buzz wordet" istället för utlämningsställe eller butik.

Det är ett intressant butiksformat på många sätt för aktörer som har både online- och butiksförsäljning, eftersom företagets sätt att inspirera och introducera kunder i fysisk butiksmiljö att också vilja handla online verkar vara framgångsrikt. Kunderna handlar online med hjälp av iPads och de har också möjlighet att läsa mer om olika varor, titta på produktfilmer och annat. Det är också möjligt att handla med sin egen smartphone eftersom det är fri tillgång på WiFi i butikerna. De är också duktiga på den magiska och livsnödvändiga aktiviteten: leverans! De erbjuder omgående leverans (d.v.s leverans samma dag) eller kommande dag, samt erbjuder en särskild ”kassakö” för kunder som enbart kommer in i butiken för att hämta sitt beställda och betalda paket.




Och jag tror det ligger mycket i det som Argos VD säger i följande citat: "Customers love the fact that they are in control and can decide where and when to collect"
Samtidigt tror vi på SIIR att det gäller att hålla igång dialogen om framtidens handel och att försöka undvika att se på utvecklingen som svart eller vit, att det inte handlar om att en handelsform kommer att ta över på bekostnad av en annan. För det handlar om så många fler saker än sådana dikotomier. Det handlar om stora frågor som t.ex:
  1. Kommer handelsplatserna att se likadana ut?
  2. Hur kommer butiksdesignen och butiksformaten att förändras?
  3. Kommer man att kunna ta betalt av butiker på samma sätt som tidigare?
  4. Kommer butiker och företag att samarbeta mer eller mindre med varandra i framtiden?
  5. Kommer butiker att sälja mer tjänster i framtiden än vad de säljer varor?
  6. Hur kommer ”staden” att påverkas?
  7. Tillgängligheten?
  8. Logistiklösningar?
  9. Utlämningsplatser?
Några av dessa frågor kommer vi att arbeta med på SIIR framöver. Förhoppningsvis kan vi ge er bloggläsare en eller annan insikt allt eftersom arbetet fortskrider. Fick förresten ett bra lästips från Mikael Rosendahl (Ateljé Margaretha) häromdagen. Läs gärna sammanfattningen av IBM.s senaste framtidsbeskrivning av framtidens handel som E-handel.se gör, bara klicka på länken. Och tack Mikael för tipset!


söndag 12 januari 2014

Framtidens butik - självbetjäning

Framtiden är spännande och det är alltid kittlande att försöka tänka sig hur något kommer att bli. Ibland känns det också jobbigt när man pratar om framtiden. Osäkerheten känns stor och kan upplevas som hotfull. Kanske känner man också rädsla inför framtiden om den kommer att medföra oönskad förändring. När det gäller framtidens butik tror jag att det kan kännas både spännande och hotfullt. Besök gärna min kollega Lluis Martinez-Ribes webb där han berättar om ett spanskt case.


En del tänker kanske att framtidens butik kommer att innehålla datoriserade kassor: Kassor och informationsstationer i butiken som sköter sig själva – utan mänsklig inblandning. Och det är nog inte en särskilt främmande tanke eftersom man redan idag erbjuder självskanningsmöjligheten att betala i en automatiserad station (t.ex. ICA, COOP) och utvecklingen kommer troligen att fortsätta. I helgerna som gått pratade jag länge med en kille som kontaktat mig angående RFID-tekniken i vårt handelslabb. Den affärsidé som de just nu håller på att förverkliga står i högsta grad för framtidens butik. Ett affärskoncept håller på att tas fram som har oändliga möjligheter vad gäller både produktinformation, betalning, inventering, försäljning och kanske också interaktion. Påminner faktiskt en del om det som vi gör i Handelslabbet. Tyvärr har jag lovat att inte säga så mycket om det här - än i alla fall...Men jag lovar att återkomma så fort jag får.

Det som är intressant med en butik som är helt personaltom är hur kunderna kommer att reagera och agera? Vi hade studenter som gjorde den typen av tester i vårt handelslabb strax före jul och deras resultat visar tydligt att kunder gärna vill ha personlig hjälp i butiken, men de kan självklart klara av att handla utan ett personligt bemötande också. Förefaller som att synen på hur man handlar i fysisk butik och i webbutiken håller på att ändras. Vi blir allt vanare vid att kunna söka kompletterande information själva, ja ibland tycker vi rent av att det är skönt att kunna ta reda på saker och jämföra utan att någon utomstående hjälper oss. Problemet är bara att vi ibland älskar att få hjälp av någon butiksanställd. Det beror både på humöret, på situationen och på vad det är vi överväger att köpa. Så det är inte enkelt att säga vad som är bäst. Svaret blir nog som alltid - det beror på!

I slutet av januari kommer vi att hålla en särskild workshop på temat "The Future Retailing Store" där vi bjudit in noga utvalda handelsforskare som ska bidra med sina visioner om framtidens butik. Av det skälet kommer vi att blogga en del på detta tema under både januari och februari. Så ni som är intresserade av framtidens butik - håll ögonen öppna efter nästa blogg på temat.

onsdag 8 januari 2014

MQ och e-handel

Äntligen börjar man även prata om integrerad e-handel och fysisk handel bland börsfolket! Läste för ett tag sedan en aktieanalys om MQ på placera.nu. Kontentan av deras analys är att den nya VD.n Christina Ståhl lagt fram ett kraftfullt sparpaket där man drar in på marknadsföringskostnader, bemanning på huvudkontor, effektiviserar i butiker och drar ner på kostnader för lokaler. Och just det sista är intressant, eftersom resultatet av att dra ner på lokalkostnader, men ändå vidmakthålla (eller öka) försäljningen rimligen borde innebära någon annan försäljningsplats...

Och visst verkar det vara så! För MQ har valt att sätta e-handel som ett viktigt fokusområde inför nästa år. I analysen får man också veta att det är en fördel att bedriva e-handel om man också har butiker, eftersom ev returer kan hanteras i butiksnätet. Dessutom anspelar man på The Long Tail då man menar att e-handelns fördel bland annat är att kunna erbjuda ett större sortiment på nätet samt ett bättre utbud av artiklar och storlekar.

Folk som arbetat länge med e-handel och som hängt med i utvecklingen mot en allt mer integrerad sällanköpshandel borde känna igen vartenda ord. Och glädjas! För om börsanalytikerna också börjar se den digitaliserade handelsutvecklingen så borde det innebära att den också snart värderas. Och då lär det åtminstone bli fart på börsen när det gäller detaljhandelsbranschen. Givet att företagen spelar sina kort rätt vill säga...







 

lördag 4 januari 2014

Tranemo - ett tvärsnitt av tynande centrumhandel?

För en Sjuhäradsbo är Tranemo åtminstone känt till namnet, även om kanske inte alla varit där. Tranemo är väl på många sätt ett typiskt samhälle i en liten kommun där många kommuninvånare pendlar till arbete i en angränsande kommun. För några dagar sedan var jag i Tranemo och fick lite tid att både drabbas av, och reflektera över, tynande centrumhandel. Det gjorde jag medan jag gjorde sällskap med min mor som skulle uträtta några ärenden.

Det första som slog mig var vilken fantastisk ICA-butik de har! En Kvantumbutik som är belägen i en spännande lokal (ser ut som att byggnaden från början var avsedd som tennishall), ett sortiment som skulle göra vilken ICA-handlare som helst stolt, trevlig personal, breda lättillgängliga ytor och god servicenivå. Prisnivån har jag svårt att bedöma, men av kundtillströmningen att döma så handlar Tranemoborna där. Och det är väl så gott! För det behövs verkligen med tanke på att de troligen inte handlar så mycket annat i Tranemo.

I vart fall säger statistiken att fler och fler mindre handlare har problem att klara sig i små kommuner. De har ingen möjlighet att hålla de prisnivåer och den sortimentsbredd som större aktörer klarar av och e-handeln gör det ännu svårare för de små att kunna vara kvar. Och en snabb promenad längs Storgatan bekräftar åtminstone okulärt att Tranemo inte är något undantag.

Det är märkligt vilken kraft som en livfull handel har på ett samhälle ändå. Det var en tanke som slog mig under mitt Tranemobesök. Jag fantiserade en del om hur det var förr i tiden och när vi brukade besöka samhället hela familjen. Som jag minns det fanns det många affärer att välja på, det var mycket folk i rörelse och centrum var en naturlig mötesplats. Just för att det fanns ett utbud.


Det är många svenska kommuner som brottas med problematiken med en tynande handel. I fler och fler samhällen försvinner en del av samhällsservicen när butiker lägger ner. Har man tur stannar en eller två livsmedelsaktörer kvar på orten, men i övrigt följer många samma nedläggningsspår. Och det här är en utmaning inför framtiden om vi vill värna om hållbara samhällen där människor kan leva och ha livskvalitet. En livfull handel är inte bara en angelägenhet för köpmannaföreningen på orten, utan rör alla medborgare.

torsdag 2 januari 2014

Snatteri och snattare


Jag känner en tjej som arbetat extra i en outlet-butik under hösten. Butiken säljer varumärkesmode o omsättningen är lika hög som priserna är låga. Häromdagen berättade hon om sitt vardagliga arbete, om rutiner, om skyltning, om prissättning, om kundbeteende, och om snatterier! Ja, ni läste rätt: snatterier!!! För det hör till vardagen när man arbetar i en butik. Och historierna är hårresande när det gäller hur man stjäl. Man gömmer varor i barnvagnen, i sina väskor eller tar på sig stulna plagg o drar de gamla plaggen över. Larmen överlistas med finurlighet.

Enligt fakta från Svensk Handel så stjäls det för 9 miljarder kronor på årsbasis. Och i december 2013 var prognosen att det försvinner varor för 1 miljard. Det är förbluffande mycket!! Och ändå är det så att de flesta stölder och snatterier aldrig upptäcks eller anmäls, vilket gör det svårt att utifrån statistiken avgöra butikstöldernas omfattning.

Vi har pratat en hel del om det här i familjen och jag kan inte förstå hur man tänker när man går in i en butik och stjäl. Kanske handlar det om en attityd till handelsnäringen? Att man tycker att handlare tjänar för bra med pengar och att det därför skulle vara ok att ta utan att betala för sig. För inte skulle vi väl gå in i en fabrik eller industriverksamhet och stjäla? Lika lite som vi tycker det är ok att stjäla på vår arbetsplats, skolan, kyrkan eller i klubblokalen. Eller så är det helt enkelt de låga priserna i en outlet-butik som gör att människor blir så knäppa. Om billigt är bra så är "gratis" ännu bättre...

En annan förklaring kommer från min mor som förnärmat fnyste när diskussionen kom på tal i mitt föräldrahem: "De har helt enkelt inte lärt sig skillnad mellan rätt och fel och de borde veta hut!"

En ICA-butik i Stockholm valde en ganska uppseendeväckande metod för att avskräcka snattare då de visade snattarna på film. Fast så fick det inte göra, tyckte "stora ICA" och filmerna försvann.