torsdag 28 november 2013

Scanna QR-koden

Det har blivit allt vanligare att man använder QR-koder för att hänvisa någon till en webbsida. Men frågan är hur många människor som egentligen använder koden? 

När vi just nu gör studier om det här så visar resultaten än så länge, att många tycker att det verkar krångligt att ta upp mobilen och scanna "det där lilla frimärket". Så därför testar vi också våra bloggläsare genom att lägga ut en liten apetizer till er...så får vi se hur många som blir nyfikna...mer än så säger vi inte just nu.


http://api.qrserver.com/v1/create-qr-code/?data=http://jaws.hit.hb.se:3500/Product/Details/54&size=250x250

tisdag 26 november 2013

Black Friday



För ett tag sedan besökta jag Boston och Chicago i USA. Jag njöt i fulla drag av landet, trevliga människor och ett varierat handelslandskap med en hel del innovativa inslag (både i butiker på webben). Samtidigt var jag glad att jag inte var där i november då Black Friday inträffar over there. 

För Black Friday är ett omdiskuterat fenomen. Enligt mig har det kommit att bli den dagen då kommersialism och överkonsumtion inte bara är något som vi pratar om, utan ett fenomen som vi verkligen kan SE. Black Friday är den dagen då handeln säljer mest på hela året, dagen då priserna sänks rejält och konsumenterna köar i timmar för att komma in i butikerna. Allt för att kunna fynda.
Kolla in det här klippet från YouTube


En amerikansk vän till mig pratade om Black Friday för ett tag sedan och återgav några händelser som utspelat sig förra året på Black Friday:
Kaos överallt, människor som kräktes av värme och trängsel, slagsmål, människor som blev nertrampade eller rent av misshandlade, psykiskt störda människor som attackerade andra. Ja, i stort sett allt man kan räkna ut, och lite till. 

Här är några artiklar om sådant som inträffat på denna svarta dag:
The Week
Business Insider 

Och avslutningsvis - ett tänkvärt citat från Albert Einstein:


Only 2 things are infinite: The Universe and human stupidity, and I’m not sure about the former





måndag 25 november 2013

Kundstudier i butiken på Hööks

Då var första delstudien gjord i butiken på Hööks i Viared. Trots att tillfället då vi genomförde studien på var en ganska ordinär helg med vare sig mycket eller lite folk i butiken, löpte arbetet på som det skulle. Enkätsvaren och testerna kom in i den mängd som vi planerat.

Det verkar vara något speciellt med kunderna på Hööks, för de var otroligt vänliga och hjälpsamma. Ingen som vi frågade om de ville testa våra piloter nekade. Alla tog sig tid att svara på frågor. Personalen i butiken var otroligt hjälpsam. Så skulle det vara alltid, tänker man som forskare!!!

Redan innan analysen av delstudien påbörjats vågar vi oss på några preliminära sammanfattande tankar om kunders uppfattning om produktinformation i mobilen via QR-koder:
  • Oj vad många människor det finns som inte vet vad en QR-kod är
  • Smidigt sa någon, bekvämt sa en annan, men många tyckte "varför då"?
  • Att man som kund DÄREMOT ofta känner sig osäker när man handlar är uppenbart. Och lika tydligt är det att kunderna vill ha mer produktinformation än vad som vanligtvis finns i en butik. Det hjälper inte ens med duktig och kunnig personal, för när man vill veta något, så vill man veta det direkt.
  • En bild säger mer än tusen ord - slitet uttryck, men ack så precist i vår studie. Något vi kommer att visa längre fram i vår rapport.

Anna, Sofia och Malin

lördag 23 november 2013

Rör något - och det låter!!

SIIR-gänget är så glada över att "vår egen" Björn Dahlstrand är tillbaka. Björn är hjärnan bakom mycket när det gäller programmering i Handelslabbet. Han lyssnar tålmodigt på galna idéer och försöker ta bort de värsta, samtidigt som han försöker fånga upp kärnan i idéerna och göra om dem så att de också funkar i praktiken.

Igår fick jag ett mail från Björn, som troligen smittats av de andra på SIIR när det gäller kreativitet, och fick en länk.

Kolla in det här klippet - som handlar om sambandet mellan att röra och att låta. Inte världens nyaste teknik kanske, men genom att titta på klippet får man hur många idéer som helst som skulle kunna appliceras i en butik. Interaktiva reklamskyltar som reagerar på rörelse, bilder som blir större ju närmare displayen man kommer, ljudsignaler kopplade till olika produkter etc. Bara fantasin sätter gränser och just nu låter vi alla våra bloggläsare komma med spontana idéer. 

Maila till oss, eller skriv direkt i kommentarsfältet på bloggen!


onsdag 20 november 2013

Millennials - The 2020 Consumer

Hur människor tänker och varför de gör som de gör är frågor som kan sysselsätta en ett helt liv. Särskilt om man är konsumentforskare och intresserad av köpbeslut och handel. Och en grupp som är extra intressant att förstå är unga konsumenter, eller som vi kallar dem nu för tiden: millennials. De ungdomar som är födda på 1980- och 1990-talet och som vuxit upp i ett digitaliserat samhälle. 

Svenska konsumenter mellan 15-17 år undersöktes särskilt på uppdrag av Konsumentverket år 2011. Då uppvisade denna grupp några typiska drag: Många är nöjda med sina inköp, relativt få klagar eller lämnar tillbaka en vara, de flesta känner sig som självständiga konsumenter som på egen hand beslutar över sina pengar, och en majoritet gör prisjämförelser på nätet innan de köper. Det här och mycket mer kan man läsa om i rapporten "Hur handlar unga? En studie om ungas konsumtion 2011"

Att förstå sig på unga människor har nog varit en utmaning i alla tider. Men i dessa tider av digitalisering blir det kanske ännu viktigare. För unga konsumenter driver på utvecklingen i allt snabbare takt. och det går fort nu. Nästan alla svenskar i åldern 16 till 30 år använder Internet dagligen (PTS) och vad som är mer intressant: Fler än hälften av alla treåringar använder internet och nästan alla tonåringar, 94 procent, surfar via mobilen idag (Statens medieråd, 2013). Och medan 12 procent av 15-åringarna använde internet i mobilen år 2010 ligger motsvarande siffra idag på 94 procent.

En utmaning som många inom handeln delar är att förstå sig på vad de s.k. "Millennials" vill ha. Här hittar ni en YouTube-länk där ni kan se en möjlig bild av 2020-konsumenten, ung, uppkopplad och social...

måndag 18 november 2013

Hööks och skarpt läge

Nu drar vi på SIIR snart igång fler tester i skarpt läge. Vi kommer att vara på Hööks i Viared några lördagar framöver och testa olika sätt att informera om produkter. Och vi har valt produkter som är "komplexa" - vilket innebär - produkter som är svåra att välja, produkter som man behöver veta en hel del om för att känna sig säker. Och att det är viktigt med produktinformation vet vi ju sedan länge. Inte minst när det gäller produkter som vi inte kan se (t.ex. när vi distanshandlar), eller när det gäller just produkter som är krångliga och svåra. Det kan handla om hästprylar som måste stödja en viss funktion eller egenskap hos hästen, men samtidigt absolut inte påverka något annat.

Idén bakom testet står Anna Lokrantz för, en av våra duktiga medarbetare i Handelslabbet. Och det är dessutom kanonbra att Anna är häst- och ridsportskunnig, eftersom det underlättar våra tester av produktinformation. Vi är supernyfikna på resultaten när de är klara någon gång i december. 
Foto: Anna Lokrantz

Vad är det då vi testar? Ja, tekniskt så handlar det om att försöka förstå hur kunder vill ha produktinformation. Vi kommer att testa två tekniker (RFID och QR-scanning) som levererar samma produktinformation, fast på två olika sätt. I anslutning till att informationen levereras ställer vi frågor till kunderna. 


fredag 15 november 2013

Snart är det dags


Nu är det bara ett par veckor kvar till vi får testa våra idéer om pop-up butiker  i verkligheten, med andra ord i Handelslabbet. Det ska bli väldigt spännande för mig och min uppsatspartner Rebecka Nyblom att omsätta teori i praktik och se vad vårt experiment visar. Tack vare SIIR har vi möjlighet att göra det i vår kandidatuppsats som vi skriver vid Handelshögskolan i Göteborg. Samarbete mellan utbildning och näringsliv gör uppsatsskrivandet mer intressant för oss och kan skapa värde för företag.

Som diskuterats tidigare i bloggen är uppdelningen av försäljning i kanaler som online och offline inte intressant för kunden och därför bör företagen arbeta för att integrera dessa. Ett sätt kan vara att använda sig av pop-up butiker med online-försäljning, men hur ska en sådan utformas? Vi har valt att fokusera på personalens roll i pop-up butiken, ett intressant område när tekniken utvecklas i snabb takt och idag kan ta över många av personalens uppgifter. Hur viktigt är egentligen det mänskliga mötet? Kanske visar det sig att det är ännu viktigare när e-handeln flyttar in i de fysiska butikerna på ett sätt som är nytt för de flesta kunder.

 Om våra tester visar att kundmötet är betydelsefullt för kundernas nöjdhet i den nya typen av butiker blir det viktigt att kombinera teknikens möjligheter med duktig personal i pop-up butikerna. Det behöver inte finnas en motsättning mellan de båda, tekniken kan skapa möjligheter för personalen att fokusera på kundmötet istället för påfyllning, hantering av lager och att ta betalt. Inom det här området finns det en möjlighet till stor utveckling för hela detaljhandelsbranschen.

Nu gör vi de sista förberedelserna, sen är vi redo att ge oss ut i skarpt läge!

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Malin Sjöhage och Rebecka Nyblom

onsdag 13 november 2013

Slaget står inte mellan e-handeln o fysiska butiker...

Ni som följer bloggen minns kanske att jag ibland varit kritisk till den halleluja-stämning som ofta förmedlats när det gäller e-handelstillväxten i Sverige. Och att ett av mina argument för det här varit att tillväxt också hör ihop med lönsamhet, åtminstone på sikt, och det faktum att få berör lönsamhetsaspekter. Nu visar e-barometern att tillväxten för e-handeln verkar plana ut något när det gäller Q3. Troligen tar den fart igen när julhandeln drar igång. Det går upp och ner. Ibland säljer e-handeln mer, ibland mindre. MEN - slaget om kunderna står inte mellan e-handeln och fysiska butiker (även om många tycks tro det). För konsumenten är allt handel, oavsett om man ibland e-handlar eller ibland köper i butik. Min poäng är att vi borde börja fundera på om vi tjänar så mycket på att hålla isär begreppen e-handel och fysisk handel (online vs offline).


Vi bör också fundera på hur svensk handel kan bli bättre på att använda och utnyttja de fördelar som online-handel kan ha i en offline-kontext, ta fram nya och smartare IT-lösningar i butiken som stödjer konsumenter i deras köpbeslutsprocess, utveckla nya fysiska platser för e-handelsaktörer att möta sina kunder "på riktigt", anpassa gränssnittet till de mobila enheter som konsumenter använder, nya idéer för hur click-and-collect kan bli bättre, roligare, smartare och mer kostnadseffektivt.

Ja, som ni märker tycker jag att det finns en hel del att göra. Och jag är inte ensam om att tycka så. Men det första steget är nog att försöka släppa tanken om att e-handeln är ett hot och störningsmoment för den vanliga butikshandeln. Betrakta e-handeln som en möjlighet istället! Och för alla renodlade e-handelsaktörer - hitta möjligheterna i att utveckla kundvärde med hjälp av leveranser och fokusera tydligare på den sista milen (the last mile). Svenska detaljhandelskonsumenter köper saker för att de får ett värde. Det värdet kan upplevas på olika sätt i olika situationer. Det är troligen INTE styrt utifrån vilken köpkanal de valde, utan bestäms av helhetsupplevelsen. Och som jag tjatar om: utifrån om de fått hjälp att reducera sin ansträngning (mental eller fysisk), sin osäkerhet och sin otålighet.

Sen får man ju ännu mer vatten på sin kvarn när IBM (Per Ankarås) menar att svensk handel har underinvesterat i digitala lösningar. Och att det inte räcker med att bara skapa en ny fräck app. Något som Dagens Handel skriver om på sin blogg, där man också snuddar vid tanken att det borde vara slut med tänkandet i silos. Trevligt med fler likasinnade när det gäller framtidens handel.

tisdag 12 november 2013

Professor Balthazar eller crowdsourcing?

Är det någon som minns den här lille figuren? Urtypen för en professor och uppfinnare. Han som funderade och funderade tills att han plötsligt kom på en idé eller en lösning. 

Idag kan vi säkert säga en hel del om den här beskrivningen...men jag nöjer mig med att konstatera det konstiga i att professor Balthazar alltid var ENSAM när han uppfann. 

För idag ser bilden lite annorlunda ut när vi diskuterar nya lösningar och innovationer. Idag har begreppet crowdsourcing blivit allt vanligare och bygger på en helt motsatt tanke när det gäller uppfinningar, nya lösningar och innovation: Det är bättre att vara många som hjälps åt. Bättre att inte äga sin idé utan vara öppen och generös. Bättre att ta tillvara många olika perspektiv och kompetenser.



Och även detaljhandeln har börjat få upp ögonen för crowdsoursing. Förmodligen känner ni till Threadless, företaget som använde crowdsourcing för att avgöra vilken design som var bäst. Men crowdsourcing kan användas till så mycket mer än bara designtävlingar. Kolla in exemplet med The Home Shopping Network (HSN) och hur de engagerar massvis med människor som föreslår nya idéer. 



lördag 9 november 2013

Detaljhandelshjulet snurrar på



Häromdagen pratade jag med Ingemar Brink på Borås Tidning. Som vanligt gled samtalet iväg och vi diskuterade bl.a. Wheel of Retailing (McNair, 1958). Kort därpå hade jag samma diskussion med en annan person, Magnus Tyrén. Och även om teorin om hur långsiktiga trender/format inom detaljhandeln uppstår och utvecklas är urgammal, så är den i många fall både giltig och intressant. För den är en förutsägande modell som pedagogiskt förklarar olika faser för utveckling, förbättring och mognad. Och det som ofta triggar igång utvecklingen är ”något nytt”, kanske en idé, nya konkurrenter, ny teknik, eller något annat – som till exempel nya försäljningskanaler. 


Eller som norska forskarkollegor uttrycker det:

Teknologiske ”sjokk” i markedet fører til at entreprenørskap og ny tilpasning til markedet gir store gevinster. Konsekvenser av dette har vi sett i forbindelse med e-handel. Nye bedrifter etableres som konkurrerer med de etablerte kjedene. Postordre - og internettsalg har hatt en betydelig vekst det siste tiåret, omsetningen er mer enn doblet. Dette er en type entreprenørskap som krever ny type kompetanse. Bedrifter i en modningsfase vil her være sårbare for utviklingen i internettmarkedet. (Nygaard och Utgård, 2011, BI, Oslo)

Och kanske är det inte så konstigt att det är just e-handeln som diskuteras i dessa tider av förändring. E-handeln som av många betraktas som ett hot mot den fysiska handeln. Precis som vi förr i tiden pratade om snabbköpen som tog marknadsandelar från den "vanliga handeln över disk", så betraktas e-handeln som något hotfullt. Men i skenet av Detaljhandelshjulet så kanske vi borde nöja oss med att konstatera att handeln alltid utvecklats, alltid ställts inför förändring och alltid reagerat på marknadsförändringar. 

Nu för tiden, finns det till och med de som påstår att e-handeln har ett eget förändringshjul - The Wheel of E-Tailing.  Intressant!

onsdag 6 november 2013

Vice riksbankschefer på SIIR

Återigen - att ha vänner är det bästa som finns. Och för SIIR.s del visade det sig häromdagen vara guld värt att ha riktiga vänner: nämligen ett finbesök till SIIR och Handelslabbet. Det var vice riksbankschefen Cecilia Skingsley som gästade oss när hon besökte Swedbank Sjuhärad och Borås. 

Cecilia Skingsley
Och det blev verkligen fullt upp när hon kom... Det ringde i mobilen hela tiden kändes det som. Antingen var det Radio Sjuhärad som ville komma och sända direkt, eller så var det Swedbank som rapporterade om förseningar, eller så var det kommunikation mellan SIIR.s forskare som hade olika uppdrag under vice riksbankschefens besök. 

Agendan var fullsmockad. Först fick hon veta mer om SIIR och framförallt - hon fick en bild av både svensk och europeisk detaljhandel. Något som hon tyckte var bra och som vi misstänkte att en nationalekonom kanske heller inte hade så mycket koll på:-)

Sedan fick hon en visning av Handelslabbet som sköttes föredömligt av Hannes Göbel.
Hannes Göbel











Vill du läsa mer om Cecilia Skingsleys besök kan du läsa Högskolans nyheter, titta i Borås Tidning. Eller så kan du lyssna på sändningen från Radio Sjuhärad

måndag 4 november 2013

Här kan du inte betala med kontanter!



Tänk så många människor som fortfarande tror att det inte kostar något att hantera kontanter. Kontanter är gratis och kortbetalningar är avgiftsbelagda. För så kan man säkert uppfatta det som privatperson. Den enda avgift konsumenten själv ”drabbas” av är ifall någon butik eller café upplyser om att kortbetalning under ett visst belopp kostar extra. Och då blir ilskan ofta stor, eftersom det är privatpersonen som får stå för en del av betalningskostnaden.


Men få pratar om att kontanter också kostar att hantera, något som svenska banker för länge sedan både insett och åtgärdat. För det är få banker idag som hanterar kontanter. Och det är minimalt med bankkunder som väljer att komma till bankkontoren som fortfarande hanterar kontanter med stora summor. Lagen om penningtvätt har förändrat svenskarnas kontanthanteringsbeteende ganska radikalt. Förr var det bankerna som stod för den kostnaden med pengahantering – idag är det handeln.


Och vad är det då egentligen som kostar undrar kanske någon? Många kostnader ligger i riskerna – risken att bli utsatt för bedrägerier och rån, vilket måste åtgärdas med investeringar i säkerhet, övervakning, teknisk utrustning och utbildning.

Egentligen skulle företag som tar betalt direkt av kunden lika gärna ta ut en avgift för att kunden betalar med kontanter – en diskussion som väckts i dagarna då Svensk Handels VD, Karin Johansson och styrelseordförande, Christian W Jansson debatterat i frågan om vem som egentligen ska stå för kostnaden då riksbanken byter ut gamla sedlar vid årsskiftet. För det är en väsentlig kostnad förknippad med att byta ut sedlar som förlorar sitt värde efter nyår. Och en väsentlig risk att hantera stora summor pengar. Här kan du läsa artikeln.


Att sedlarna ska bytas ut innebär ju också självklart en del möjligheter för handeln, det ska jag inte sticka under stol med. Möjlighet att få snurr på försäljningen, få in fler kunder som handlar mer och som vill ”bli av” med sina gamla sedlar. Ett fenomen som kan liknas med turisten som varit på utlandsresa och som på hemresan gärna handlar på flygplatsens taxfree för de sista slantarna – bara för att bli av med valutan. Men frågan är om ett sådant beteende kommer att väga upp alla de risker och kostnader som handeln nu får hantera när det gäller kontanterna?