måndag 30 september 2013

Meet the Joneses

För ett tag sedan träffade jag en grupp masterstudenter som läser Consumer Behaviour. Bland annat fick vi tillfälle att fundera över om vi som konsumenter manipuleras eller om vi är självständiga och fria individer som fattar egna, genomtänkta och logiska beslut. Frågeställningen tydliggjordes bland annat när vi tittade på en filmtrailer från filmen The Joneses

Har du tid så titta gärna på trailern som bland annat visar fenomenet "they are not only living the American dream, they're selling it". Kanske är det här ett extremt fall av produktplacering, helt orealistiskt, eller så finns det här fenomenet redan här i Sverige? Vad vet jag? Det jag däremot vet är att produktplacering är mer och mer vanligt, och inte längre enbart förekommer i filmer (t.ex. det klassiska exemplet med vilken klocka och mobiltelefon som James Bond har på sig). Produktplacering är mer förfinat idag och återfinns i bloggar (bloggare får betalt för att prata om vissa produkter och/eller varumärken), hos "vanligt folk" (som får betalt av företag för att prata bra om produkter när andra är närvarande)



Och företag som t.ex. SJ är inte främmande för tillåta produktplacering. I januari i år kunde man läsa att Uppsalapendlare erbjöds smakportioner på Stockholms centralstation. Självklart fanns också erbjudanden från matleverantören på varje stolsrygg på SJ-tågen till Uppsala under samma period.





söndag 29 september 2013

Hemförsäljning och evenemangsförsäljning

Jag hade ett intressant samtal med en journalist från Uppsala nya tidning (UNT) för ett tag sedan. Vi diskuterade direktförsäljning där vi bl.a. pratade om hempartyförsäljning. Och handen på hjärtat - när du hör ordet "hempartyförsäljning", vad är det första du tänker på då?


Min gissning är att många tänker på Tupperware, och som en väninna till mig sa för ett tag sedan "skitdyra plastburkar som håller huuur länge som helst!...fast vem vill ha urgamla plastburkar? Och hur jobbigt var det inte att gå såna tillställningar...var och varannan kompis hade såna partyn och man gick dit bara för att vara snäll".

Och givetvis undrar man om modellen som Tupperware stod för för något årtionde sedan, fortfarande är den form som hemförsäljning bygger på? Ärligt talat vet jag inte, för jag har inte deltagit på särskilt många sådana tillställningar. Men jag vet att marknaden rymmer både börsjättar (Oriflame) och medelstora företag (Lingon & Blåbär, Mary Key) och små puttar. Vad som säljs och hur försäljningen genomförs varierar säkert, men grundidén borde vara den samma: nämligen att skapa en trevlig och gemytlig stämning där nöjda och glada kunder sprider ryktet vidare till fler potentiella kunder. Om man dessutom lyckas skapa en särskild stämning och känsla hos kunderna genom att erbjuda olika typer av mervärden (som personlig shopper, smakråd, stylingtips, kunskapsförmedlare etc) så tror jag att försäljningsformen attraherar konsumenter som upplever att tiden aldrig räcker till. Vare sig för vännerna, inköpsrundan eller hemmet. Att kunna delta i en shoppingform som gör att man slipper stressa omkring med trötta barn, och istället handla i lugn och ro tillsammans med goda vänner, borde vara ett attraktivt val för somliga.  



En titt bland bolag i Sverige som beskriver sin verksamhet i termer av hempartyförsäljning ger vid handen att det finns nästan 300 sådana företag. Men i verkligheten är det säkert fler, eftersom inte alla registrerar sin verksamhet som hemförsäljning. Och regler och etiska riktlinjer är också något som branschen har tagit tag i på allvar, vilket är glädjande. Direkthandelns Förening är en organisation vars syfte är att bevaka medlemsintressen samt skyddar konsumenten, verkar för god affärssed och allt det där, ni vet... Lite märkligt då, att föreningen uppger på sin hemsida att det finns ca ett 50-tal aktörer i Sverige... Eller så är det så att tillväxten är grymt snabb:-)

Själv så tänker jag inget särskilt om hemförsäljning. Däremot kan man fundera över försäljningsformen och om det inte är dags att även dessa aktörer funderar över sina affärsmodeller och skruvar verksamheten ett par snäpp. Varför inte identifiera fler och annorlunda tjänster som ger kunder ett mervärde - och ta betalt för dessa tjänster - inte lägga kostnaden på produkterna som säljs. För ingen vill betala för svindyra grejer, men gärna lägga lite extra på väldefinierade tjänster som omgärdar varan. Mer lyx och flärd som en god vän till mig sa:-)






torsdag 26 september 2013

P4 Sjuhärad Butikspåverkan



Häromdagen ringde P4 Sjuhärad och ville veta mer om hur butiker arbetar med påverkan och om konsumenter är medvetna eller omedvetna om hur vi påverkas. Det blev ett tillfälle för oss på SIIR att berätta mer om traditionella verktyg och tekniker som butiker använder för att sälja mer.

I inslaget från P4 Sjuhärad kan du höra mer om "bulla bulla", doftstimuli, bunkringsbeteende, illusioner och sambandsexponering - bland annat. 

Som vanligt när man pratar med journalister blev inslaget relativt lättsamt, men har naturligtvis också en annan sida. För det är inte ALLA butiker som har ett medfött tankesätt att påverka och "lura" sina kunder. Fler och fler aktörer börjar få upp intresset för att verkligen erbjuda kunder ett mervärde, där det inte handlar om att få sålt så mycket som möjligt. Man kanske hellre föredrar att kunden köper något som kunden verkligen vill ha - och inte bara köper för köpandes skull. Och i sådana situationer används andra tekniker och hjälpmedel - som är designade för att hjälpa kunden välja och göra smarta val. En del av dessa hjälpmedel provar vi just nu i Handelslabbet. 



onsdag 25 september 2013

Vad är en innovation i handelssektorn?

Tänk vad vanligt det är när jag pratar med människor om handel och innovation, att många säger "inom handeln sker väl inga stora innovationer?". Och så kanske det är. I vart fall om vi definierar innovationer på det traditionella sättet, ofta kopplat till industriell produktion och tillverkning. I dessa sammanhang är en innovation något storslaget och radikalt, något sällsynt, något som revolutionerar och något som ska skyddas med patent och licens. Men inom detaljhandeln sker sällan den typen av innovationer.

Är det då rätt att säga att detaljhandeln saknar innovationer? Nej, så klart inte. Det är bara så enkelt att inom handeln görs innovationer på ett annat sätt. Man förnyar sig stegvis. För aktörerna i handelssektorn är ofta både produkt- och processorienterade i sitt innovationsarbete. De arbetar samtidigt med att både förbättra och effektivisera distributionssystem, integrerade leveranskedjor, samtidigt som de också tar fram nya produkter och nya förpackningar. Det är inte ovanligt att egna varumärken tas fram, åtminstone för de lite större aktörerna. Det om något är väl en innovation, för den erbjuder konsumenterna ett prisalternativ till mer etablerade varumärken (som ofta är dyrare). Och vem tänker idag på att när livsmedelsbutiker gick från manuell betjäning över disk, till att kunderna fick gå in i butiken och själv välja varor från hyllan, så var det en enorm förändring och innovation. Självbetjäningen ledde till stordriftsfördelar av sällan skådat slag.



En annan sak som skiljer innovationer inom handeln från andra sektorer är deras sätt att fungera som open-innovation. De använder både externa och interna idéer för att utveckla sin marknadskompetens, de har blivit enormt skickliga på att samarbeta med olika aktörer i värdekedjan och tidigt förstått att man måste vara flera för att dela på både risk och framgång. Det här brukar min kollega Dag Ericsson prata om. 

Vi hoppas så klart att Handelslabbet som SIIR byggt upp ska hjälpa till i utvecklingen av handelssektorn och vara en viktig spelare när aktörer letar efter nya open-innovation-platser. För i labbet är det verkligen verkstad - där förenas företagens problem och nyfikenhet med forskarnas kunskaper och teknisk utrustning. 


Interiör Handelslabbet

Och detaljhandelssektorn är en viktig bidragsgivare till Europas ekonomi och samhälle. Visste ni t.ex. att detaljhandeln i Europa skapar mervärde för över 432 miljarder euro, och att sektorn är den största privata arbetsgivaren i termer av antalet sysselsatta. Siffror från Eurostat visar att över 18,6 miljoner arbetar inom handelssektorn i Europa.



tisdag 24 september 2013

Kombinera nytta med nöje

I veckan som gick gjorde gänget som arbetar i Handelslabbet en lite annorlunda fältstudie: vi deltog på en inspirationskväll arrangerad av Milook Sweden. Ett syfte med deltagandet var att försöka fånga den stämning och budskap som företaget vill förmedla kring sina produkter. Det gjorde vi genom att både delta och observera på en och samma gång. Vi var alltså både konsumenter och forskare där videokameran gick för fullt. Ett och annat inköp blev det också:-)






Och det var en nyttig lärdom för oss, även om vi pratat en hel del med ägarna och de som driver företaget tidigare. För nu fick vi en tydligare känsla kring Milooks USP. Och det kommer att hjälpa oss när vi ska designa pilottester i Handelslabbet. 

söndag 22 september 2013

Behov av e-handelsforskning

Idag har jag förberett ett antal "silver-bullets" när det gäller behov av (e)handelsforskning. Det ska bli superintressant att se vad mina kollegor från Linnéuniversitetet har kommit fram till för i imorgon ska vi träffas i Kalmar och diskutera det här. 



Hela Kalmarregionen och dess näringsliv storsatsar på att bli en nyckelspelare när det gäller framtida e-handel. Regionen har en hel del e-handelsföretag, vilka i sin tur får gott stöd av kommunen och regionala utvecklingsaktörer. Den workshop som äger rum imorgon handlar om att gemensamt lägga grunden för hur universitet och högskolor kan hjälpa till att ytterligare utveckla e-handeln genom forskning och nyttiggörande av resultat inom området. 




Och föga överraskande kommer jag att framhålla att e-handel och fysisk handel blir allt svårare att hålla isär. Vilket i sin tur leder till att hela handelslandskapet håller på att transformeras. Det sker i en så snabb takt så vi har svårt att förutsäga både möjligheter och risker, men vi vet att det finns några centrala aspekter som forskningen och näringen måste hålla koll på:


  • Konsumenterna
  • Teknologin
  • Innovationerna

Med nätet på fickan uppstår förändring och innovationer som bl.a. är tydligt inom affärsmodellsutveckling, egna varumärken, format, digitaliserade kundmöten, och att utvecklingen styrs av konsumenterna. 

Och hinner jag så ska jag självklart prata en hel del om Handelslabbet också. Och hinner jag inte imorgon så får jag tillfälle på tisdag, för då går E-handelsdagen av stapeln i Kalmar. Ett arrangemang som Kalmar Science Park står för. Och jag är en av talarna:-)



lördag 21 september 2013

Från Handelslabbet - Tanja Olsson

Jag är en person som behöver ha saker framför mig, gärna fysiskt på papper eller på en whiteboard så man kan ta ett steg tillbaka och titta på sina ideer. Så igår förbrukade jag nog all färg i whiteboardpennorna - men vilken skön känsla det är att få ut sina ideer. 

Förutom all kreativ energi som måste ut, så arbetade jag också med ett av Handelslabbets företag: Hemtex. Idag kom det massor av produkter från Hemtex för att fylla upp labbet. Just nu funderar jag på vilken pilotstudie som ska göras och hur tekniken kan byggas upp för att hjälpa till att svara på problemställningen.

Tanja Olsson

Tycker om att prata också ;) så jag slängde ihop ett litet klipp om min upplevelse en "vanlig" dag på högskolan och med SIIR-gänget. Här är länken.

//Tanja Olsson

torsdag 19 september 2013

Betala med ditt finger



Fingeravtrycksläsare har funnits ganska länge med varierad kvalitet. Men nu när Apple lanserar sina senaste modeller av Iphone 5 så blir det en intensiv snackis. För en av deras modeller innehåller Touch ID – en fingeravtrycksläsare som kan ersätta koder och lösenord. 

Redan 2006 började man prova fingerskanning i brittiska butiker och 2007 följde flera butiker i Tyskland det engelska exemplet. Kunden via en enkel fingerskanning godkänna transaktioner från sitt konto som därefter överfördes direkt till butikens konto (seamless). Den typen av teknik utvecklades av IBM tillsammans med Pay by Touch. Så här kan det gå till i praktiken.


Och när fingeravtrycksläsaren nått marknaden för smarta telefoner så är det faktiskt två svenska bolag som ligger bakom Apples utveckling av Iphone – Precise Biometrics och Fingerprint Cards. Och nu förstår jag varför en av mina kollegor länge gått och tjatat på mig att jag borde investera i aktier från just dessa bolag.

När forskarna på SIIR började fundera över vad vi skulle studera i Handelslabbet under hösten menade vi att det där med elektroniska betalningar (främst via mobil) skulle vara något vi avvaktade med. Skälet var att det går så fort med den utvecklingen just nu och det är så många olika tekniker, olika standards och olika lösningar som finns på marknaden. Nu dyker även fingeravtryckslösningen upp som en spelare på en sådan kaotisk marknad. Känns ganska skönt att vi tog det beslutet:-)

tisdag 17 september 2013

Abercrombie & Fitch

I förra veckan gjorde jag något som jag inte gör så ofta tyvärr: jag undervisade. Och träffade en massa härliga människor i olika åldrar. En del av dem var superintresserade av konsumenters köpbeslut och hur detaljhandeln på olika sätt försöker stimulera människor att köpa. Några studenter var också mer kritiska till konsumtionssamhället och att för många människor köper för mycket, utan att tänka på konsekvenserna, vilket glädjer en forskare enormt. Vi pratade också om handelsinnovationer och butikskoncept - samt om alla koncept som kommer från US verkligen passar den svenska marknaden och konsumenters mentalitet?

En diskussion som fördes var den om Abercrombie & Fitch och Hollister butikerna som finns i Stockholm. En mörk butik med extremt hög musiknivå, koncentrerad belysning på plaggen (precis som en skådespelare på en teaterscen), inga skyltfönster och en särskild doft som sprejas i butiken och på plaggen. Nästan halvnaken butikspersonal som pratar engelska - ett koncept som ser likadant ut i samtliga deras butiker världen över. Och målgruppen är rika, snygga och smala människor. Det har t.o.m. företagets ägare uttryckt offentligt. 


Ni känner säkert till vilken debatt som drogs igång efter Mike Jeffries uttalande men alla kanske inte har sett bloggaren Jes M Baker direkta svar på VD.ns uttalande och hennes brev. Den finns på The Militant Baker - kul, tufft och mycket power tycker jag.

måndag 16 september 2013

Inspirationsmöte i Handelslabbet

Nu har vi arrangerat vårt första inspirationsmöte i Handelslabbet, en aktivitet som kommer att vara öppen för företag som vill få nya idéer om affärsutveckling och hur man kan arbeta för att skapa kundvärde. Först ut var Strålfors ledningsgrupp som åkte från Stockholm till Borås och ägnade en hel dag på högskolan, SIIR och vårt Handelslabb. Men vad gör då Strålfors och varför besöker de oss på SIIR? Det är nog en del som tänker på print och kuvertering när man säger Strålfors - men företaget erbjuder så många fler lösningar för kundkommunikation än det. Elektronisk kommunikation, personalisering av kort, logistiklösningar, kommunikationsverktyg och informationslogistik. Bland annat. 

Och temat för dagen var kommunikation och framtid - och utmaningar som handelsaktörer står inför:-) 

Här är några behållningar av dagen, citerat direkt från deltagarna:

Perfekt att få inspiration och se möjligheterna som finns med framtidens handel

Bra visningar av datamining-hantering och labbet

Nya tankar kring data mining...och framförallt kopplingen mellan de mjuka värdena och de hårda

Ett särskilt tack till Janne Björge på Nineyards, Björn Dahlstrand  på InnovationLab och Rikard König från SIIR och HIT som var och en på sitt sätt gjorde strålande insatser under dagen!

Och självklart - en extra klapp på axeln till Gunnar Hellsten och Camilla Carlsson. Som är helt fantastiska medarbetare!!


söndag 15 september 2013

En vision kan vara tråkig eller alldeles, alldeles underbar

Hur många gånger har man inte ställts inför uppgiften att formulera en vision? Och av alla dessa gånger, hur ofta har man känt en stor lust att verkligen formulera en sådan? Handen på hjärtat, har det ofta inte känts lite krystat och svårt?

En vision per definition är något som uttrycker ett framtida önskvärt tillstånd, något som rimligen kan förverkligas helt eller delvis och som ger kraft och energi. Vi marknadsförare brukar säga att en företagsvision svarar på frågan "vad vill du åstadkomma eller skapa?". Den ska dessutom måla upp ett "framtida önskvärt tillstånd". Och fyyyy så tråkigt det låter!!! Eller också är det så att jag arbetat för mycket med den typen av formuleringar det sista...

Men i veckan som gick fick jag en riktig energikick när det gäller att måla upp en bild av framtiden, och nyckeln tror jag ligger i att man måste känna en äkta passion för det som göras. Hjärtat måste vara med, precis som glädjen och lusten att förändra, och energin att orka med det. Först då kan man med liv och lust börja fundera över en framtidsvision. Gnistan som triggade igång mig var ett möte med Peter Droell (Head of Unit, Policy Development for Industrial Innovation, DG Enterprise and Industry, European Commission) - och hans önskemål om att få en vision och bild av framtidens detaljhandelssektor i Europa - en bild som tydliggör en innovativ och världsledande sektor.  
Peter Droell

Peter Droell
När jag kom hem från det mötet slog jag av en händelse på tv.n hemma - jag som aldrig tittar på tv. Och fick se Kajsa Ingemarsson som talade om sin nya bok "Den magiska gnistan - Vägen till ett kreativt liv". Och blev än mer övertygad om att riktiga visioner inte formuleras på ett papper, utan måste växa inifrån och drivas av passion. Först efter det är det dags att skriva ner visionen:-)


 

fredag 13 september 2013

Beslutsfattande enligt Cialdini

...som kanske en del av er redan tagit del av - om inte - läs "Påverkan - teori och praktik" av R Cialdini. Som en person till mig via LinkedIn sa: Äntligen har jag hittat något som förklarar för mig, inte så mycket HUR kunderna agerar i butiken utan VARFÖR de agerar som de gör...Mycket fascinerande..

I korthet förklarar författaren och tillika psykologiprofessor hur människor fungerar i ett överflödssamhälle med för mycket att välja på (t.ex. i en butik) - vi tänker snabbt och baserat på ett antal regler och normer. Enligt socialpsykologisk teori bygger beslutssätten bla på:

1. Att ge och ta
2. Att hålla vad man lovar
3. Göra som andra
4. Säga ja till sådant vi tycker om
5. Lita på auktoritära personer
6. Begär efter sådant som det finns lite av

Ni kan läsa mer om dessa regler på Elisabet Lagerstedts blogg.
Den här typen av automatiserat tänkande gör att människor slipper lägga tid och energi på att fatta en massa beslut. Och stödjer ytterligare min tes att människan är lat, otålig och osäker...

En annan professor, fast i beteendeekonomi, har jag nog nämnt tidigare i bloggen. Ni vet han som skriver om varför smarta människor fattar irrationella beslut. Här är en blogg som utvecklar diskussionen.

onsdag 11 september 2013

Handelslabbet i Sjuhärads Affärer



I Sjuhärads Affärer idag (Borås Tidning) fanns ett reportage som gläntar på dörren till de aktiviteter som kommer att genomföras i SIIR.s Handelslabb i höst. Det är viktigt att komma ihåg att det vi gör nu i höst är tester då vi prövar de IT-lösningar som tagits fram. Allt som görs handlar på det ena eller andra sättet om hur konsumenter beter sig i olika steg av köpprocessen och hur man kan hjälpa kunden att känna sig säkrare i sitt beslut.

 
Foto: Moa Carlsson

I Handelslabbet kommer vi att pröva olika piloter som bl.a. är baserade på RFID-teknik. I "provrummet" finns det idag en touch-screen-skärm där kunden som provar kan använda gränssnittet för att få information om sina plagg.  Istället för att slänga på sig sina egna kläder, om det provade plagget har fel storlek, finns en informationsstation i omklädningsrummet där man hänger plagget och man kan skicka meddelande till personalen hjälper till med en ny storlek.

Foto: Anna Bengelsdorff


Det finns ett antal andra piloter som också kommer att prövas där vi tror att noggranna experiment ger bra beslutsunderlag för de aktörer som vill ändra befintliga kundstrategier, öka servicegraden och utveckla nya affärsmodeller. 


Läs gärna mer om Handelslabbet i Borås Tidning.



I skrivande stund är jag precis på väg till Bryssel för fortsatt arbete i expertgruppen för detaljhandelsinnovationer och hoppas få med mig mycket energi och lust hem till Sverige.