fredag 30 augusti 2013

Aldrig hembelysning på nätet

Varifrån svensken köper är inte riktigt så viktigt längre. När till och med stora e-handelsmotståndare, sådana personer som under flera år påstått att de minsann ALDRIG kommer att handla på nätet, gör det, ja då har det nog skett en förändring. 

Och ofta är drivkraften att handla på nätet: att man vill spara tid, slippa springa på stan, slippa ta bilen/bussen och att man vill få ett bra pris. I vart fall är det standardsvar om man frågar svenska konsumenter. Finns det då någonting som man anser sig ha riktigt svårt för att e-handla? 

Det är en frågeställning som jag funderat på en del och tycker vore dags att ställa till e-handelskunder. När jag själv funderat så kan jag nog tänka mig att köpa det mesta i en webbutik - förutom hembelysning. För det är ju verkligen en pryl som man måste se innan man köper....

Fast när jag skriver det, inser jag att tanken inte var helt färdig. För det är ju rätt drygt att släpa hem en stor lampa eller ett belysningssystem när man väl har köpt det. Då vore det ju kanonbra att kunna bestämma sig i butiken, betala och sedan få dina varor levererade (och allra helst också monterade). Om ett sådant köp är e-handel eller "vanlig" handel vet jag inte...och för mig som kund rätt ointressant. För när gränserna mellan distanshandel och fysisk handel är borta är svaret på frågan "vad kan du absolut inte tänka dig att e-handla?": INGENTING 

onsdag 28 augusti 2013

The Big Bang Theory

Ibland tar man nog sitt jobb på för stort allvar. Har jobbat stenhårt med en rapport som EU-kommissionen beställt om detaljhandel och hur sektorn kan stimuleras till bättre innovationstakt. Då underlättar det att få följande kommentar på kvällskvisten från min kollega Jonathan Reynolds: "Great work today, although it reminded me of this episode of the Big Bang Theory". Jonathan kände sig som Rajesh - killen med huvudvärk. Återstår för mig att ikläda mig rollen som Sheldon - En rollfigur som är sjukligt beroende av rutiner, har total avsaknad av social förmåga, som inte har någon känsla för ironi, sarkasm eller humor och som inte förstår vad empati betyder. Vet inte om man ska skratta eller gråta? Eller så är det bara underbar brittisk humor. Avgör själva:-)


http://www.youtube.com/watch?v=LPve_klY1yw
Nu har vi alla fall gjort oss förtjänta av en god middag//Malin

Handel är viktigt - för väldigt många



Ett besök på Oxford Institute of Retail Management ger energi!
 
Det kändes faktiskt inte helt ok att resa till Oxford. Det händer så mycket i Handelslabbet just nu så det är svårt att slita sig. Men på väg till Landvetter fick jag det glada beskedet att vi fått forskningsmedel, vilket gjorde resan lite trevligare. Och väl i Oxford möttes jag av en strålande glad Jonathan Reynolds och efter ett par timmars arbete på Oxford Institute of Retail Management hade jag ändrat mood helt och hållet. Det är så intressant att diskutera och skriva om handelsinnovationer tillsammans med en mycket erfaren kollega. Och man får så otroligt många bra case härifrån England. För det är verkligen full fart på handeln här, både när det gäller utveckling av nya affärsmodeller, butikskoncept, och teknisk tillämpning som stimulerar och hjälper konsumenter.
Grundaren av Said Business School vid Oxfords universitet


Det är slående hur tydligt det är att detaljhandelssektorn är viktig för tillväxt och arbetstillfällen i Europa. Sektorn står för 11 % av BNP och sysselsätter 15 % av arbetsmarknaden i Europa. 29% av alla europeiska företag håller på med detaljhandel av något slag och de flesta företag är "små eller medelstora" (över 95%). Med små företag menas de som har färre än 50 anställda, samt mikroföretagen som har färre än 10 anställda. I sektorn finns särskilt många mikroföretag. 

Något annat som är viktigt med handeln är att alla människor påverkas av dess förmåga att utvecklas, växa och leverera kundvärde. Alla har någon slags relation med handeln, oavsett var vi bor, oavsett vem vi är och oavsett vad vi arbetar med. Och handelns genomslagskraft och inflytande över distributionsformer är supertydlig. Det gäller inte bara själva varuflödet utan även betalningar, varumärkeshantering och olika former av handel och koncept. 

Vem i Sverige idag har inte hört talas om att konsumenter kan betala sina inköp i butiken direkt via sin mobiltelefon? Kanske är det inte så många som gjort det än, men vi känner till det. Och det är ett tydligt bevis på vilka följder tillämpad teknik inom handelssektorn ger för vanliga människor. Det är ofta handeln som agerar det slutgiltiga "gränssnittet" för ny teknologi - men först då uppfinningarna visat sig tillräckligt nyttiga och attraherar konsumenterna.  

tisdag 27 augusti 2013

Hakon Swenson

Glädjande besked idag från en av få stiftelser för handelsutveckling. SIIR har fått en ansökan beviljad till Handelslabbet och kan nu köra på i ännu högre tempo! Som ni ser av stiftelsens stadgar passar vår verksamhet väldigt väl:)


Hakon Swenson Stiftelsen har till syfte att stödja forskning, utbildning och entreprenörskap inom konsument- och handelsområdet och tar emot ansökningar inom dessa områden. För närvarande är forskningsprojekt inom multikanal- och e-handel respektive förpackningar särskilt intressanta. 

måndag 26 augusti 2013

Alla möjligheter med eye tracking

Tänk att det är så fantastiskt roligt att lära sig nya saker!!! 
Nu har vi på SIIR fått lära oss vilka möjligheter det finns med eye-tracking och hur resultaten ska analyseras. Det var Pekka Suomi på Strålfors som gav oss en kanonbra utbildning. Extra kul var att se hur det fullständigt lyste i ögonen på våra projektassistenter, Anna Lokrantz, Tanja Olsson och Anna Bengelsdorff. De fattade supersnabbt vilka möjligheter som eye-tracking av idag faktiskt har.


Pekka Suomi, Strålfors

För er som inte vet så är eye-tracking en teknologi som innebär att en dator kan avgöra exakt var man tittar. Tillämpningsområdena är många - man kan tex analysera reklam och göra användbarhetstester av webbsidor och programvara. Det går även att använda som kommunikationshjälpmedel för människor med någon form av funktionsnedsättning, där ögonstyrning möjliggör för personer med till exempel förlamningsskador att kommunicera och använda dator, endast med hjälp av blicken.


För detaljhandeln är det särskilt intressant för alla aktörer som antingen kompletterar sin butikshandel med e-handel, renodlade e-handelsaktörer eller de företag som vill pröva kundnyttan för olika typer av applikationer. Ett annat användningsområde som vi på SIIR kommer att ha stor nytta av när det gäller eye-tracking är interaktiva beslutsstödssystem i butik. För det är förvånande när man analyserar eye-tracking-resultat - vad vi trodde att kunden tittade på behöver inte alls överensstämma med verkligheten. Ibland vet inte kunden själv om vad det är hon/han faktiskt tittar på. 

Supertack Pekka för en briljant utbildningsdag!!! 

//Malin

söndag 25 augusti 2013

DIgitala miljarder

När Dagens Industri äntligen börjar skriva om transformeringen av handeln blir det ett stort fokus på e-handel. Och kanske är inte det så konstigt eftersom detta media alltid intresserar sig för siffror. För ni vet väl om att ett av Europas snabbast växande företag faktiskt har en Boråsare som grundare och sitt huvudkontor i Borås? Jag menar förstås Nelly!

Jag rekommenderar verkligen alla att läsa artikeln, glädjas åt kopplingen till Borås och ehandelsstaden, men samtidigt vara lite eftertänksam. Som jag bloggat om tidigare så finns det en hel del frågetecken när det gäller lönsamhet och e-handel, precis som att det finns tveksamheten till om vi verkligen är betjänta  av att hålla isär begreppen e-handel och fysisk handel. För i ett digitaliserat samhälle där konsumenten driver på användning och tillämpning - i jakten på bekvämlighet - kommer det kanske inte att dröja så länge innan även Dagens Industri inser att de digitala miljarderna finns överallt inom handeln just nu: interaktiva beslutsstödssystem i butikerna, appar, digitala provrum, e-handel direkt i butiken, click-and-drive, QR-koder, mobila betalningar, kroppsscanning, RFID....ja det går att rada upp hur mycket som helst.


lördag 24 augusti 2013

Beröm mår man bra av


För ett par dagar sedan fick vi på SIIR följande kommentar från en större butikskedja: 

Ja men det där med handelslabbet är SÅ spännande! Klart att många vill vara med - detta är ju både affärsnytta och kundnytta. Det är också inom det hetaste området inom retail - att få in virtuella hjälpmedel i butiksrummet. Och jag är glad att det äntligen är ett forskningsprojekt utanför dagligvaruhandeln. Bra jobb!"

Så sträck på er: Camilla Carlsson Hannes Göbel, Jenny Balkow, Anna Bengelsdorff, Björn Dahlstrand, Anna Lokrantz,  Gunnar Hellsten, Tanja Olsson och Malin Sjöhage!! Och njut av berömmet!!

//Föreståndarn

onsdag 21 augusti 2013

Kundrekommendationer och kundnöjdhet

Ni som läser den här bloggen vet att jag tidigare skrivit en del om kundnöjdhet och lojalitet. Och att nyckeln till nöjda kunder kanske inte är att göra dem förtjusta (customer delight) - utan underlätta deras ansträngningar och minska känslan av att det är tråkigt och arbetsamt att handla. 

Nu är det flera som hört av sig och undrar hur man ska göra rent praktiskt för att arbeta efter idén att minska kundens ansträngning (reducing efforts). Tyvärr har jag inte tio punkter som sammanfattar ett sådant arbete, utan kanske bara ett: fundera noga, tänk som en kund och handla ofta i din egen butik (om du är anställd eller butiksägare). Och sambanden - det som minskar kundens upplevda ansträngning och gör att kunden blir nöjd är inte helt självklara. Människor är olika. En del tycker det är jobbigt att ha för mycket att välja på, medan andra tycker tvärtom. Sortimentskvalitet och sortimentsbredd är viktiga variabler för kundnöjdhet.

I en välskriven och intressant rapport av Ulf Johansson och Johan Anselmsson kan man läsa om hur kundrekommendationer kan leda till kundnöjdhet. Den är publicerad 2010 och finns på HUR.s webb. Det är intressant att notera att kunder tycks gilla och prata om butiker som erbjuder prisvärdhet, sortimentskvalitet och sortimentsbredd. Det vill säga - egenskaper som gör att det är lätt, enkelt, smidigt och bekvämt att handla. 
Ulf Johansson och Johan Anselmsson, Lunds universitet







I rapporten presenteras också en del kundcitat som beskriver vad kunder menar med sortimentskvalitet och sortimentsbredd. Som ni ser är det mycket subjektiva beskrivningar:


”Bra urval”, ”Bra utbud”, ”De har mycket att välja mellan och i
varierande storlekar”, ”Att här finns en bra blandning av kläder i
olika prisklasser”, ”Eftersom de har stort utbud och många olika
typer av kläder”, ”Finns något för alla”, ”Det är den enda stora och
välsorterade bokhandeln i Malmö”.
”Brett sortiment av snygga och bra utvalda plagg”, ”De brukar alltid
ha något snyggt oavsett vilken sorts klädesplagg man söker”,
”Vackert konsthantverk, personligt av hög kvalité”

tisdag 20 augusti 2013

Du kan väl önska dig en riktigt fin klocka

Under sommaren har det pågått en mindre övertalningskampanj hemma. Det gäller sonen och ev konfirmationsundervisning. Kanske är jag gammaldags, men jag vill gärna att han deltar eftersom jag tycker det hör till allmänbildningen. Om han sedan väljer att konfirmera sig eller inte, kommer jag inte att ha några synpunkter på. Huvudsaken är att han vet vad han tar ställning till.

Som många föräldrar lade jag in ett sista argument i vår diskussion där jag sa: "Förutom allt du lär dig så får du ju säkert en belöning...du ska få något riktigt fint av mig. Du kan väl önska dig en riktigt fin klocka, för den du har använder du ju aldrig" (och ja, jag vet att jag är hemsk som försöker muta mitt barn). Till min förvåning säger sonen då: "Men mamma, vem använder klocka nu för tiden? Det behöver du ju inte när du alltid har din iPhone"

Och precis just då insåg jag att utvecklingen går skrämmande fort och att jag förmodligen är hopplöst efter. Men samtidigt tänkte jag på allt hysch-hysch och spekulationer som pågått en längre tid när det gäller produktutveckling och det som många går och väntar på - Apples lansering av sin "iWatch". I fredags (16 aug) släpptes nyheten att Samsung lanserar en smartphone-klocka i Sverige. Misstänker att Apple inte kommer att vara så sena med en liknande produkt. 

Flipp eller flopp? Tja, det är svårt att sia om. Men om man tänker på hur människor är, så borde principen ändå vara, att om klockan levererar ett mervärde som underlättar alla de aktiviteter som vi deltar i, så blir det säkert en hit. Samtidigt så kanske många tycker att det börjar bli lite väl mycket "smarta-produkter" runt omkring oss och att det räcker gott med det vi har - i vart fall ett tag. Den som lever får se. Men slår den igenom så kan vi vara ganska säkra på att smarta klockor på sikt också kommer att användas när konsumenter besöker butiker. Och då får handeln något att fundera över - redan nu.

Återstår att se om min son får en klocka i konfirmationspresent nästa vår - och om det i så fall blir en smartphone-klocka av något slag:-) 

måndag 19 augusti 2013

Vi har en affär...

...med ganska många inom detaljhandeln. "Vi" är givetvis vi på SIIR och "affären" handlar om olika typer av projekt som antingen är igång eller ska dras igång inom kort. Två av kommande projekt lägger vi lite extra energi på i höst:

1. Framtidens Business Intelligence (FBI) - ett forskningsprojekt vi bedriver halva tiden tillsammans med ICA Sverige och halva tiden med Willys
2. Handelslabbet - En experimentmiljö designad som en riktig butik med varor, där vi testar olika former av IT-stöd för att hjälpa konsumenter göra bra val

Den här bloggen ägnar jag åt FBI-projektet - för det är sjutton vad inne det har blivit med "big data" just nu. Eller, rättare sagt - data mining. För fler och fler detaljhandelsaktörer har fått vittring på vilka möjligheter det finns med att gräva djupt i alla typer av information som man samlar på sig. Och allt i syfte att få bättre kundinsikt. I Computer Sweden kunde man häromdagen läsa om Coop som satsar på att analysera användningen av rabattkuponger (bland annat). Och stora datamängder är både häftigt och kan ge konkret nytta - om de analyseras på rätt sätt. Säljstatistik kan bidra till att butiker blir bättre på sitt sortiment, sina inköp, sin prissättning, sina erbjudanden och vässa sina kampanjer. 

När det gäller FBI så kommer vi att arbeta i olika steg och i olika konstellationer. Det övergripande målet är att utveckla effektiva tekniker som genererar prediktiva modeller, t.ex. i syfte att uppskatta försäljningsvolymer av olika produkter i en viss butik under en specifik tidpunkt. Men det kan också handla om att segmentera kunder baserat på deras beteende så att service i butiken blir bättre och så att rätt kund får rätt typ av erbjudande - och därmed något var och en efterfrågar. I dagsläget lägger många företag mycket krut på att formulera erbjudanden till många, som relativt få egentligen vill ha. Det är inte hållbart i längden.





lördag 17 augusti 2013

Akademikerskräck?!

Jag har en senior vän som varit framgångsrik handlare med olika VD-uppdrag i sin karriär. Vi brukar träffas ibland för att diskutera utmaningar som handeln står inför. Han brukar säga att han gillar att få en forskares perspektiv på en del problem. Han läste aldrig mer än gymnasieexamen och har arbetat sig upp - "den långa vägen". Sådana personer blir det färre och färre av. Och deras erfarenet är ovärderlig.

För ett tag sedan träffade jag på honom av en händelse. Han uppdaterade mig om allt som hänt under sommaren och berättade glädjestrålande att hans son gift sig. Det hade varit ett fint bröllop med många gäster och festen hade hållits hos brudens föräldrar. Jag frågade hur de var och hur relationen mellan dem fungerade och såg att min vän stelnade till i någon sekund. Sedan sa han lite tveksamt: "Ja, de verkar vara bra...det är bara det att de..." under tiden som han var tyst hann jag tänka en massa konstiga tankar, vad var det för fel på svärdotterns föräldrar? Var de sjuka? Var de kriminella? Samtyckte de inte till bröllopet?

Sedan fortsatte han "de är akademiker!!!". Kanske såg han att jag ryckte till eller såg lite stött ut så han skyndade sig att tillägga "ja, fast du har ju lärt mig att det inte är så farligt att umgås med doktorer".

Harvard University

Vet inte hur det här ska tolkas...men jag tror att det finns ganska många där ute som lite besvärat tänker och säger "ja, fast de är ju akademiker" och menar att det är människor man inte kan arbeta med, som är svåra att ha att göra med och som krånglar till saker och ting. Kanske är det dags för oss akademiker att försöka ändra på den bilden? Vi på SIIR tänker ofta att det är kanske den viktigaste uppgift vi har - att mötas och utveckla affärsidéer tillsammans. För utveckling och innovationer uppstår när människor med olika perspektiv och synsätt möts.


fredag 16 augusti 2013

Interaktivt provrum

Tidigt i våras besökte vi kollegor i Tyskland som gav oss en massa idéer om vilka typer av tester som skulle kunna göras i ett Handelslabb. Ett experiment som vi fastnade för var det digitala provrummet och det ska vi arbeta vidare med nu i höst.
Här kan du se hur tekniken fungerar (ungefär)
Fast i vårt labb ska det digitala provrummet utvecklas och även omfatta olika typer av kommunikation - mellan kunden och butiksanställda (alt. mellan kunden och onlinebutiken). I brist på egna filmklipp använder jag en lånad - så länge. Klicka på länken under bilden så får ni ett YouTube-klipp som visar ungefär hur ett digitalt provrum kan funka. Ganska enkel teknik som konsumenter faktiskt skulle kunna ha hemma. Vilken grej för online-handeln i så fall!!
 

Forskning om digitala provrum har pågått ett tag, men främst drivits av tekniker och dataingenjörer (t.ex. Liew, Jasy Suet Yan, et al. "Socially-interactive dressing room: an iterative evaluation on interface design." CHI'11 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems. ACM, 2011; Begole, Bo, et al. "Designed to fit: challenges of interaction design for clothes fitting room technologies." Human-Computer Interaction. Interacting in Various Application Domains. Springer Berlin Heidelberg, 2009. 448-457.

Först de senaste åren har samhällsvetare och ekonomer börjat intressera sig för virtuella provrum som tjänst och mervärde (t.ex. Darrell Rigby i Harvard Business Review och Kristensen, Kasper, et al. "Towards a Next Generation Universally Accessible ‘Online Shopping-for-Apparel’System." Human-Computer Interaction. Users and Contexts of Use. Springer Berlin Heidelberg, 2013. 418-427.) och i takt med att några få modiga detaljhandelsaktörer börjat implementera och testa digitala provrum, växer behovet av att få veta mer om vad kunderna faktiskt tycker. Är det bara något fräckt och nytt, eller ger det upplevd nytta? Om ja, vilken typ av nytta? 

Det händer mer spännande saker på högskolan när det gäller tjänster. Den 12 september äger ITSM-konferensen rum i Borås. Då kommer bl.a. professor Christian Grönroos hit (av många betraktad som världens mest kända tjänsteforskare). Konferensen vänder sig till företag, offentlig sektor och lärosäten. Så anmäl dig om du vill ha koll på IT och Service Management. Anmälan görs här.

torsdag 15 augusti 2013

Ett handelslabb drar intresse!

Det är många som hör av sig till oss på SIIR nu. En del vill komma med uppmuntrande tillrop och säga att det vi gör är inspirerande och intressant (tack för det)! Andra vill mer än så - de vill vara delaktiga.

Häromdagen träffade jag på en duktig tjej, tillika VD på ett anrikt Borås-företag. Hon sa: "Det är så intressant det ni gör, hur kan jag göra för att få vara med?" 

Det som är kul är att det inte bara är en person som säger så här - utan många. Av det skälet ska vi på SIIR fundera igenom hur vi kan engagera och få med ännu fler handelsaktörer i höstens projekt - Handelslabbet. Finns det fler där ute som tänker likadana tankar? Hör av er till Gunnar Hellsten eller Camilla Carlsson. Tyvärr har vi inte plats för fler deltagande företag vad gäller experiment och tester - snart är labbet fyllt med deras olika produkter. Däremot kanske vi kan hitta andra former för deltagande och engagemang. 

Det som görs i Handelslabbet är bara början på en spännande resa där målet är att bättre förstå konsumenters köpbeslut, användning av IT-stöd i köpprocessen och hur framtidens köpprocess kommer att se ut.

tisdag 13 augusti 2013

Allt du vill veta om kunden

I ett alltmer digitaliserat kundmöte är det många företags dröm att verkligen få veta allt om sina kunder - både off- och online. För de verktyg som finns idag när det gäller support i kundens beslutsprocess är oändliga. Och - givet att vi tror att kunder är lata, otåliga och osäkra - så är det högst relevant att ta reda på hur kunderna använder digitala verktyg, vad de tycker om de olika funktionerna och om de verkligen är till någon nytta när kunden fattar beslut. 

Ett beprövat sätt att få kunskap är att designa experiment där människor deltar. Den typen av forskning har många ämnesdiscipliner sysslat med historiskt och inom företagsekonomi och marknadsföring har man byggt upp en bred kunskap om hur experiment kan genomföras. En del sådana tester kommer vi på SIIR att genomföra i Handelslabbet i höst. 

Givetvis finns också kritik mot den här typen av undersökningar. En viktig invändning är att designade experiment sällan kan ge en korrekt bild av konsumentens "verklighet", i vart fall inte om experimenten görs i en labbmiljö. Av det skälet görs ibland experiment i verklig kontext, men även då uppstår en del kritik. T.ex. att det är svårt att isolera experimenten så att man kan vara säker på att orsaksvariablen är den variabel som kontrolleras och leder till en viss typ av verkan. 

Så om det då finns såpass mycket kritik mot experiment - varför genomförs de ändå? Svaret är bl.a. att det är nödvändigt med experiment när man studerar relativt nya fenomen - som t.ex. ett digitaliserat kundmöte eller ny teknologi. Men det är viktigt att designa experimenten utifrån den erfarenhet och kunskap som ändå kan fångas, tex. genom att mycket nära studera människors användning och vardagliga beteende. På det sättet lär man sig VAD det är som ska studeras i experimenten.


Så vi ser fram mot en mycket spännande höst med både experiment i labbmiljön och utanför...om allt går i lås får vi kanske "låna" en riktig butik under hösten där vi kan göra experiment på riktiga kunder - IRL. Vi hoppas kunna leverera - kanske inte allt du vill veta om kunden - men en hel del...

Slutligen får vi glädjas åt vårt samarbete med Posten och deltagandet på Postens E-handelsforum den 5 september i Göteborg. Ni har väl inte missat att anmäla er? Igår satte vi en preliminär agenda för våra föreläsningar. Dessutom bloggade allas vår Arne B på Posten om oss på SIIR för ett tag sedan. Bloggen hittar ni här.


måndag 12 augusti 2013

Surfplattan har förändrat livet:-)

Ett av många intressanta resultat som vi kommer att presentera under hösten tillsammans med Kairos Future handlar om hur svenska konsumenter använder sin surfplatta i samband med köpbeslut och köp. 

För den används och enligt rapporter från IDC ökar försäljningen av surfplattor markant jämfört med datorer (bärbara och stationära). Och det är fascinerande hur och varför den används så mycket som den gör!


Det finns faktiskt människor som påstår att Ipaden har förändrat hela deras sätt att leva:-) Här kommer några aktiviteter som läsplattan används till:

Läsa, skriva, blogga, rita, planera, ta bilder, redigera, nätverka, maila, låna e-böcker, spela spel, spela in ljud, titta på film, strömma till tv.n, köpa, sälja, kolla, jämföra, läsa e-tidningar, boka, ta reda på, fixa, dona, leka, undersöka, lyssna på musik, kontakta, Skypa...

Kanske något att jämföra med om man läser nedanstående:


Tack Lena Hammarstrand för bilden:-)














VAR man använder sin läsplatta är inte riktigt så tydligt. Den känns fortfarande lite klumpig att bära med sig, även om en del hellre tar med sig plattan än laptopen när man ska resa. I Sverige är det relativt sällan man ser någon som går omkring med sin laptop i butiker eller på stan. Där är fortfarande mobilen bekvämare. Men att mobila verktyg har fått en plats i svenskarnas hjärta är säkert. Nu väntar vi bara på att handeln ska agera och börja anpassa sin butikskommunikation, sina IT-lösningar och sina miljöer så att konsumenterna får ännu större användning, nytta och glädje av den mobila teknologin. Och just i butiken så kanske en smart lösning kan vara att man erbjuder sina smartphoneskunder större displayer lite varstans - så att även vi med åldersrelaterade synproblem kan se...

fredag 9 augusti 2013

3D-skrivare

3D-skrivare är en intressant innovation som har framtiden för sig. En del lyfter fram 3D-printern som en av de mest revolutionerande innovationerna i vår tid. Inte minst när det gäller e-handel. Men som all ny teknik så är det i första läget både en kostnadsfråga och en fråga om tillämpningsområde. Och för att problematisera det hela så finns det också frågor kring kvalitet, funktion, komfort och inte minst - hållbarhet. Det kommer att krävas en hel del eftertanke för att kunna använda teknologin på ett hållbart sätt. Och en del menar att 3D-skrivaren bara är en uppblåst ballong utan något konkret användningsområde. Oavsett vad man tror och tycker om 3D-skrivarna så kan vi ändå konstatera att tillgången på skrivarna har ökat och priserna börjar gå ner. I Internetworld kan man läsa mer om hur 3D-skrivaren fungerar. 


Ni har kanske hört talas om 3Doodler? Många menar att det är en produkt som tydligt visar på alla möjligheter med 3D-skrivaren, fast den egentligen bara är en avancerad lim/plastpistol. Titta på YouTube-filmen om ni vill se hur den fungerar.

 







Vad finns då idag när det 3D-skrivare? Ja, du kan t.ex. ladda upp 3D-ritningar och välja material för att få det färdigutskrivna objektet hem till dig via posten. Det har varit en hel del diskussioner om 3D-skrivarnas framtid och utveckling den senaste tiden. Inte minst sedan USA förbjudit ritningar på plastvapen.

Som alltid med ny teknik finns det utmaningar och hot, men också en möjligheter. Tänk bara vilken affärsidé det skulle vara för t.ex. Lego att anamma 3D-printern - istället för att producera bitarna själva så kan kunden göra det hemma - med hjälp av en 3D-skrivare. Måns Jonasson bloggar om framtiden för 3D-printers ifall ni vill läsa mer:-)

onsdag 7 augusti 2013

Vi vet var du är



För några dagar sedan hade Dagens Handel en artikel om kunders integritet och den accelererande ökningen av företag som samlar data om sina kunder. Data som sedan kan användas för t.ex. riktade erbjudanden av olika slag. Och den ökande graden av digitaliserade kundmöten inbjuder till ännu mer ”övervakning” – men ställer också till problem, inte minst med kunders integritet. 

För några år sedan var det säkert en vanlig ”snackis” vid middagsborden och i sociala sammanhang att ICA börjat med riktade erbjudanden som baserade sig på kundernas inköpsbeteende. Idag rycker nog de flesta på axlarna om det samtalsämnet kommer upp och tycker att det vare sig är särskilt konstigt eller kränkande för individen. Eller?



Ett annat exempel är Kate Spade Saturday som samarbetar med eBay och erbjuder 24-timmars shopping med personlig leverans - var du än befinner dig på Manhattan. Kunden lägger en order via Internet och får en leverans till exakt den plats som individen befinner sig på vid tillfället för leveransen. Det här görs med hjälp av GPS-tekniken i kundens mobiltelefon. Leveranstiden är utlovad till 1 timme. Företagets första butik är därmed placerad i New York, på Manhattan - eller som företaget själva säger "vår butik är placerad på hela Manhattan". Här kan du se ett YouTube-klipp. Visst låter det kul och harmlöst. Eller?

Det här nya sättet att handla är intressant ur många perspektiv. För det ger mer energi till dem som söker nya och spännande handelsformat, ger utvecklingsidéer för både online- och offlinehandeln. Samtidigt som det bör problematiseras och ifrågasättas - särskilt med tanke på oss som individer och den allt ökande graden av konsumentkartläggningar som faktiskt sker. Snart kan vi kanske inte längre "gömma oss" från alla erbjudanden och företag som vill få oss som sina kunder? Eller så väljer vi att se det som ytterligare ett smart och bekvämt sätt för konsumenter att få sina behov tillgodosedda...

tisdag 6 augusti 2013

Kostnadsfördelar - Var är i så fall lönsamheten?

Klassisk företagsekonomi har vi lärt oss för länge sedan och utgår ifrån. Men nu verkar det som att en del av de gamla teorierna inte fungerar så bra längre. Många modeller ifrågasätts och resonemang som vi vant oss vid, är oviktiga i vissa fall. Ett exempel är "e-handelns kostnadsfördelar"...som traditionellt har varit effektiv och skalbar logistik, låga fasta kostnader och hyfsat låga lönekostnader (i förhållande till tillgänglighet för kunden). 

Fortfarande talas det ofta om e-handelns kostnadsfördelar - särskilt när det gäller B2C. Vissa säger t.o.m. att de är enormt stora! Och visst hör vi nästan dagligen att e-handeln växer? Men är det verkligen så att e-handeln fortfarande har en överlägsen kostnadsfördel? Var är i så fall alla superlönsamma e-handelsföretag? Det talas sällan om svenska e-handelsföretag som ökar sin lönsamhet, utan nästan uteslutande om deras omsättningsökning. Kanske är det snart dags att börja fundera över lönsamhet istället för tillväxt?
Skälet att lönsamhet så sällan berörs när det gäller e-handel är kanske för att den är svår att beräkna i en multikanalvärld. Det finns olika sätt att räkna på och stora branschskillnader (t.ex. andelen returer som skiljer sig stort beroende på bransch). En del företag vill säkert heller inte redogöra för lönsamheten för en särskild försäljningskanal.


För ett tag sedan lyssnade jag på en klok person som menade att i förändrings- och innovationstider så växer företag just för att man hittat en tydlig kostnadsfördel. Men att dessa fördelar på sikt tenderar att försvinna. Konkurrenterna tar efter och blir på sikt lika duktiga, det uppstår nya typer av kostnader när man går mot att bli allt mer specialiserad...och så snurrar hjulen på. Kostnadsfördelar uppstår, mattas ut och försvinner. 

När e-handeln för B2C började bli ett naturligt val hos konsumenterna ökade också företagen farten när det gällde webbutveckling. De relativt enkla webbsidorna blev allt mer avancerade och konsumenter har vant sig vid att bedöma en sajt. På mindre än en sekund ser vi om nätbutiken verkar intressant. Sidor som inte uppdateras, som är statiska eller som ger användaren en tråkig känsla lämnas med blixtens hastighet. Av det skälet MÅSTE företagen satsa ännu mer på webbutvecklingen. Aldrig stanna av, aldrig sakta ner, hela tiden framåt. Därmed har också kostnaderna för webbutveckling stigit. Fria returer och fri frakt är ett annat fenomen som konsumenterna mer eller mindre förväntar sig nu för tiden. Hur ska företagen hitta sätt att behålla lönsamheten om returer och frakt ska vara gratis? En annan sak är att vi som konsumenter förväntar oss en prisfördel när vi e-handlar. Och vi har massor av verktyg som hjälper oss välja det bästa priset (Pricerunner, Prisjakt m.fl). Konsumenternas prisjakt lär inte avta framöver.


Om det nu är så att kostnadsfördelarna för svenska e-handelsföretag börjar försvinna - ja, då kan vi också fundera över om e-handelstillväxten kommer att fortsätta. Eller så kanske det blir så att Sverige blir intressant för de stora jättarna, jag tänker på eBay, Amazon, Tmall och Taobao m.fl. Och då kommer vi svenskar att få en ny e-handelsvärld...på gott och ont.

Om du som läser bloggen är intresserad av e-handel och utvecklingen av densamma, rekommenderar jag att läsa mer i rapporten Scenarion för e-handelns framtida tillväxt
 




måndag 5 augusti 2013

Tänka nytt - och tänka fort

En kollega och jag har under en tid pratat om att göra en studie om Pinterest och Instagram och hur dessa utspridda medier är med och påverkar konsumtion och detaljhandel. När jag pratade om det med tonåringarna i familjen sa de i mun på varandra - men mammaaaa, nu är det Snapchat som gäller, inte Instagram. Och så var den saken ointressant, i vart fall som diskussion kring matbordet hemma:)

Men det är fascinerande att se hur många som använder den här typen av media - delar med sig av ögonblicksbilder, genomtänkta foton och bilder. Och det är så tydligt att användningen av sociala medier kretsar mycket kring bild och film just nu. 

Skälen till att användningen är så stor varierar säkert, men effekterna av användningen ger tydliga kommersiella möjligheter - inte minst för handeln. Nu har den Taiwanesiska plattformen O´Share utvecklat en idé som bygger på människors användning av Pinterest. Plattformen hjälper e-handelskunder att hitta det där klädesplagget som man spanat in på någons bildström. Man laddar upp bilden på det plagg som man gillar och får upp förslag på liknande (alternativt exakta) produkter. 

Pinterest har själva sett affärsmöjligheterna och lanserade bara för några dagar sedan en prisbevakningstjänst. Den innebär att "pinnade" produkter bevakas och så fort en prisförändring sker på en utvald produkt får användaren information om det.



söndag 4 augusti 2013

Gammalt - eller nytt?

För några år sedan kändes det relevant att studera hur kvinnor och män uppfattar olika webbutiker som användbara eller inte. I vart fall var det så för egen del och för att e-handeln precis hade börjat få fart. När jag började studera NetOnNet (2003) var det relativt tydligt att sajten var uppbyggd av män. Så var också fallet om man tittade på vem det var som handlade därifrån - det var en mycket stor andel män. Nu var det länge sedan jag studerade just deras kundunderlag, men det skulle förvåna mig om inte majoriteten av kunder fortfarande är män. Kanske har andelen kvinnor ökat något? 

Tidigare forskning om hur kvinnor och män tar till sig och använder ny teknik är ganska samstämmig: Det är män som först tar till sig ny teknik medan kvinnor avvaktar tills de ser att tekniken verkligen ger dem nytta. Om nyttan är tillräckligt stor tenderar kvinnor att följa efter, men anpassar sig ofta till hur tekniken är utformad. Det brukar ta relativt lång tid innan företaget modifierar och anpassar användning till vilken målgrupp man har. Det är relativt sällan som anpassningen görs efter kundens kön, i vart fall görs inte anpassningen med hjälp av faktiska kunskaper om användarnas önskemål - utan oftast med hjälp av deras beteende.

Häromdagen läste jag ett konferenspapper där amerikanska forskare studerat könets betydelse när det gäller e-handel generellt. I sin studie menar de att kvinnor i högre grad än män attraherades av webbutiker som erbjöd en kontext där det händer spännande saker. Att butiken inspirerar och ger tips och råd. Medan män däremot var mer attraherade av en webbutik som var interaktiv, där man kan "prata" med andra kunder och läsa andra kunders åsikter. Män var också i högre grad än kvinnor påverkade av den upplevda risken med ett köp. Det innebär t.ex. att män hellre handlar från kända online-butiker än okända, att de hellre köper varumärken som de känner till, än okända. 

Det här är intressant kunskap, för det visar att det borde finnas en potential i att anpassa sin webbutik redan från början till vilken målgrupp man har. Om din målgrupp består av kvinnor ska kanske butiken designas med hjälp av experter som kan kvinnligt e-handelsbeteende, attityder och önskemål, och samma sak för manliga målgrupper? 

Konferenspappret jag refererar till heter "Factors Affecting Online Consumer's Behavior: An Investigation Across Gender" och är skrivet av Xiaolin Lin, Mauricio Featherman och Stoney Brooks.

Om ni är mer lässugna så kan ni förstås också läsa undertecknads avhandling "De säger att nätbutik är bekvämt" (Sundström, 2007) 

torsdag 1 augusti 2013

Betala i butiken

Dagens blogg kommer efter ett tips från Anna Bengelsdorff på Ellos:

Det går fort nu. Utvecklingen när det gäller hybridformer av vad en del fortfarande kallar e-handel och fysisk handel. Shoppinglistorna som finns i oändliga varianter och som kan laddas ner som en app i mobilen börjar få lite andra funktioner. Och kopplas också till affärssystemen. Idag kan du på många platser i USA handla i din mobil, via t.ex. en shoppinglista, skicka din beställning och sedan svänga förbi butiken, betala direkt i kassan och få dina varor färdigpackade i en kasse. 

Men stopp ett tag...betala i butiken? Är det inte enklare för kunden att betala i samband med att ordern skickas? Svaret är att en del kunder fortfarande gillar kontanter bäst, kanske inte har något kort eller tycker det är riskabelt att betala elektroniskt. I vart fall ser det ut så i USA. Läs mer om näthandel för alla och "Pay-In-Store" här.
Som ni säkert vet pratas det en del om e-handelns lönsamhet just nu. Många stora aktörer menar att e-handeln har svårt att bli riktigt lönsam -  trots att man har relativt hög omsättning. Ett sådant exempel är Jula som för något år sedan tog beslutet att lägga ner e-handeln till förmån för butiker. Fenomenet med "Pay-In-Store" väcker en del tankar om framtidens e-handel som kanske inte blir renodlat det ena eller det andra - utan en hybrid - precis som dagligvaruhandelns olika matkassar är idag. Och om Kmart lyckas få lönsamhet i en bra nätsajt och ett etablerat butiksnät så borde fler snegla på dem. Framtiden får utvisa.