onsdag 27 februari 2013

E-handelsstaden Borås



I Borås och Sjuhärad har vi lärt oss göra affärer på ett annorlunda sätt, och oftast lite bättre än konkurrenterna. E-handelsbranschen är kanske det område där Sjuhäradsbygden blivit allra skickligast. I måndags var jag och en kollega i Stockholm och träffade logistikexperter på Posten. Då känns det tryggt att vara Boråsare, särskilt när man pratar e-handel och inser att det finns så mycket kunskap och skicklighet här hemma. För även om mycket kunskap kommer från hårt arbete som forskare så är det ändå med hjälp av duktigt företagsfolk som sådan kunskap har kunnat tas fram. Och vi ska verkligen ta vara på alla dessa duktiga entreprenörer och affärsmänniskor som finns i regionen. Borås är i själen en riktig e-handelsstad!!


Idag kan vi stolt visa upp företag som Ellos, Jotex, Josefsons, Haléns, Nelly.com, Bubbleroom och NetonNet. Borås har också attraherat nya företag som väljer att utveckla sin e-handel, t.ex. Staples Sverige.



Malin//med en släng av Borås-patriotism, så den sista bilden kan jag bara inte motstå...

måndag 25 februari 2013

Gästblogg: Kundkortens död ger insikt i kundbeteenden



Du drar på dig dina favoritjeans en kall februarimorgon. Tyvärr verkar jeansen krympa något för varje kvartal och nu får inte längre plånboken plats. Varför? Jo, för att den är proppfylld med kundkort och kvitton. På busshållplatsen en halvtimme senare inser du att din överfulla plånbok blev kvar på sängbordet och du får vända hem för att hämta plånboken och ta nästa buss. På väg hem från jobbet går du in i en klädbutik för att kompletteringshandla några par strumpor. Framme i kassan ombeds du plocka fram kundkortet, som över huvud taget aldrig fått plats i plånboken och som du därför glömt hemma. Eller så har du det med dig men orkar inte leta reda på kortet för så små belopp. Du går sedan förbi din vitvarubutik men går inte in för att titta på en ny spishäll eftersom vitvarukedjans poängbaserade kundkort ligger i byrålådan. Historien ovan visar hur problemfylld vardagen blivit på grund av kundkorten. Problemet är välkänt och branschorganisationer för handel och bank har då och då diskuterat införande av ett gemensamt kundkort, som du alltså skulle kunna dra oavsett om du köper mat, bensin, strumpor eller spishällar. Tyvärr har aldrig något sådant kort slagit igenom.

Foto: M Sundström

Sverige är ett föregångsland inom IT-lösningar för handel (som exempel kan nämnas att ICA är störst i världen på självscanning). Intresset för analys av stora datamängder – det som kallas ”big data” – för att se hur kunder beter sig är också väldigt stort just nu. Därför bör vi kunna dra nytta av Sveriges position som världens mest IT-mogna land och studera kundbeteenden genom att få in så stora mängder köpdata som bara är möjligt. Ett enkelt och för kunden smidigt sätt att göra det är att avskaffa kundkorten, vilket kan låta motsägelsefullt.


Min framtidsvision är följande: När det är dags att betala i en butik får du frågan om du vill ansluta dig som kund (precis som idag). Skillnaden är att du nu inte får något specifikt kort, utan alla inköp lagras per automatik i butikens databas när du drar ditt kontokort, såvida du inte trycker in knappen ”Lagra ej uppgifter”. Butikens databas kan sedan kopplas mot andra kedjors databaser för att skräddarsy erbjudanden eller analysera köpdata.

Med systemet kan du via en särskild webbsida se alla dina inköp i de butiker du handlar och får därmed en överlägsen inblick i din hushållsekonomi. Du behöver heller aldrig bry dig om kvitton eftersom dina inköp enkelt kan plockas fram från databasen.

Samtidigt ökar information om småköp (strumporna) så att handlaren kan utröna hur små köp kan leda till större. Handlaren slipper dessutom missa oplanerade sällanhandelsköp (spishällen). Dessutom kan flera kedjor samarbeta med ett gemensamt system: Den som köper en resa vill kanske ha erbjudanden om badkläder. När kunden får större incitament att betala med kort minskar också kontanthanteringen.


Det system som beskrivits ovan är idag verklighet för den som är ICA-kund. Tekniken finns alltså, och kompetens inom big data, systemutveckling och kundbeteenden finns faktiskt inom SIIR. Frågan är om viljan finns hos kunder men framför allt hos företrädare för Sveriges handlare. För min egen del vill jag gärna slippa bära omkring på en massa kundkort och kvitton. Eller att någon skänker mig ett par nya jeans då och då.


Frekvent gästbloggare//Petter Dessne

Fotnot: Diskussioner pågår just nu på EU-nivå om att konkurrera med VISA och Mastercard och på så sätt minska handlarens avgifter med 80 %: http://www.idg.se/2.1085/1.493336/dyra-kortavgifter-ska-regleras-bort

fredag 22 februari 2013

Hur många m-handlar - egentligen?

Vi har länge fått information om att mobil handel växer. Företaget Dibs som bl.a. tar fram ett e-handelsindex (inte samma index som HuI Research) menar att omkring sex procent av den totala näthandeln sker via mobila enheter. Noteras bör att i deras index ingår musik, spel, rese- och banktjänster (som t.ex. biljetter för kollektivtrafik och transaktionstjänsten Swish). Dibs kan också konstatera att det verkar vara ett storstadsfenomen, det här med m-handel.

Häromdagen pratade jag om detta med en kollega och vi var båda ganska fundersamma när det gäller naiva "glädjekalkyler" för en explosionsartad m-handel när det gäller detaljhandel. För i ärlighetens namn, även om en del konsumenter är innovatörer och vill vara först med det nya, så får vi inte glömma bort att de allra flesta inte tillhör den kategorin. Forskning om adoption och ny teknik visar att det krävs starka argument för att en majoritet av individer ska ta till sig det nya. När det gäller m-handel, så tror jag att sådana argument måste handla om tids- och energibesparing. Det måste finnas en konkret nytta för individen. Men det är en intressant framtid vi går till mötes, och vi vet definitivt för lite för att våga sia om hur det kommer att bli. Personligen skulle jag vilja börja med att göra en ordentlig undersökning på hur svenskar använder sin mobil i köpsituationer.

//Malin

tisdag 19 februari 2013

Adidas NEO och fönstershopping

Många bloggläsare gör också att vi ofta får in tips på innovationer och nya sätt att handla. Här kommer ett tips från Matilda Tjernström:

Adidas NEO som med sitt smarta skyltfönster tagit interaktivitet ett steg framåt. Konsumenten kan koppla ihop sin mobil till skyltfönstret och handla när som helst, utan att behöva använda vare sig appar eller QR-koder. Vore intressant att se resultatet av det här testet.  

Jag misstänker att det än så länge mest handlar om att göra shopping lite roligare, vilket i och för sig kan vara bra. Men ur ett ekonomiskt och hållbart perspektiv finns en del frågetecken. Går det t.ex. att göra det lättare för konsumenten att ta reda på mer om de olika produkterna, jämföra alternativ ur ett hållbarhetsperspektiv, välja leveransalternativ som är bättre för miljön o.s.v? Låt oss hoppas att sådan information också är möjlig att lägga in och göra det lättare för konsumenten i sina köpbeslut.

//Malin



söndag 17 februari 2013

Beslutsstöd i ett handelslabb

Ni som läser den här bloggen vet att vi fick inspiration till SIIR.s handelslabb då vi besökte Innovative Retail Laboratory (IRL) i St. Wendel förra veckan. 

Foto: Camilla Carlsson
Efter lite reflektion av vad våra kollegors labb innehåller sitter den positiva känslan kvar, även om den i vissa delar ersatts av en del förbättringstankar. Ett sådant område är beslutsstödsfunktioner som finns inbyggda i tyskarnas labb och som bygger på RFID-tekniken. Deras beslutsstöd är skapat för att hjälpa kunden att välja och utgår från booleans där villkor antingen är uppfyllda eller ej . I deras labb fungerar beslutsstödet utifrån vem kunden är och vad kunden gör. Dvs, lyfter du ner en förpackning så får du utökad information om varan på en display. Lyfter du sedan ner ytterligare en vara så jämförs den produktens information med den som du tidigare haft i din hand. Tanken är att kunden därmed ska kunna välja mellan två produkter som kunden tagit i.

Foto: Camilla Carlsson
Men vad händer om kunden överhuvudtaget inte alls vet vad man vill ha? Typexemplet brukar vara när man går in i en klädbutik bara "för att titta". I dessa fall borde man kunna utveckla mer avancerade beslutsstöd som bygger på viktade sökningsprinciper istället för uteslutande principer. T.ex att kunden talar om för systemet att "jag vill hitta något snyggt att ha på mig till festen på lördag". Genom att därefter ange viktiga kriterier, t.e.x "pris", "färg", "storlek" och ange hur viktiga respektive kriterie är, så ges kunden förslag på produkter utifrån sina prioriteringar.  

En av våra kollegor på SIIR, Petter Dessne har arbetat en del med den här typen av viktade sökningsprinciper som bygger på valmöjligheterna oviktigt/helst/krav, vilket innebär att beslutsstödet blir mindre trubbigt. Det finns en stor potential i att utveckla de tankar som finns om "helst-variabeln" och ranking av resultat.

torsdag 14 februari 2013

Join the joyride - en vision om framtidens handel

I början av veckan fick mina kollegor Hannes Göbel, Camilla Carlsson och jag vara med om en riktig joyride. I vart fall om man som vi, är intresserad av framtidens handel. Vi besökte Innovative Retail Laboratory i St.Wendel och de snälla forskarna där ägnade större delen av dagen åt att visa oss sitt labb, som är ett teknikdrivet sådant där RFID-tekniken är kärnan i alla kundorienterade beslutsstödssystem, betalningslösningar, shoppingverktyg, skyltning och mycket annat som är framtaget. Jag kommer att ägna ett par bloggar åt att visa en del av det vi fick se och börjar med - RFID-tekniken:



RFID står för Radio Frekvens Identifiering och har funnits runt omkring oss ett par decennier. Men det är först nu som användningen börjar slå igenom. RFID-chipet är som en liten radiosändare med antenn som skickar ut information till en avläsare, ganska likt systemet för streckkoder men fungerar med hjälp av radiovågor, märkningen behöver heller inte vara synlig och chipet kan avläsas på stora avstånd. Inom handeln är det fina med RFID-chip att det går att ”märka” varje unik produkt och att man därigenom kan hantera mycket mer sofistikerad information om varje enskild produkt, information som i sin tur kan vara mycket värdefull för en potentiell kund att känna till. För läsaren som läser av chipets information är kopplad till ett datasystem som kan placeras för en stor eller liten publik (ett litet gränssnitt, kanske i mobilen, eller ett större, kanske en stor display i en butik).
I dagsläget används RFID mest för att spåra försändelser, containers, lastpallar, men även för stöldskyddsmärkning, passerkort, i sjukvården, för tid- och temperaturmätning, olika betalningssystem m.m. Det är många som menar att framtidens användningsområden kommer att vara främst inom handeln och i USA arbetar man med att ersätta nuvarande streckkod på produkter i butik med det nya RFID-chipet. Wal-Mart kräver t.ex. att alla deras underleverantörer ska märka varorna med RFID-chip. Fördelen för företag är kanske mer uppenbar än konsumentfördelarna, men efter vårt besök i Tyskland och IRL i St. Wendel blev de senare fördelarna verkligen tydliga! Här finns jättemöjligheter att utveckla tjänster som kan tillföra konsumentvärde. En kund som behöver särskild (eller extra mycket) information får det mycket lättare i en butik som spårar varorna med RFID. Ta t.ex. en nötallergiker som måste ägna mycket tid åt att läsa på innehållsförteckningarna, jämföra produkter osv. Med rätt typ av information och genom att kanske bara lyfta på varan från hyllan, kan kunden i framtiden få upp tydlig läsvänlig text på en display, kanske också inbyggt med en talande röst som informerar kunden om det som kunden har valt att vilja veta.

Det kommer mera…//Malin

 

söndag 10 februari 2013

Gullsaxarna

Det finns människor som får saker att hända, människor som ser saker hända och människor som undrar vad som hände. 


Kanske lite uttjatad klyscha men ack så sann och jag är säker på att de flesta vill tillhöra den första kategorin, men som inte alltid har förmågan. För det är något speciellt med dessa människor - de som får saker att hända! De sprider energi och motivation. Och vi på SIIR är så glada över att ha en sådan speciell människa i vårt lag. Jag tänker förstås på Gunnar Hellsten som alldeles nyligen blev förärad med premiärpriset "Gullsaxarna" från Borås Stad och BoråsBorås Näringslivs Ekonomiska förening. 
Priset går till någon som har gjort en förtjänstfull insats för Borås. 

Gunnar fick priset med motiveringen "Hellsten får Gullsaxarna för sitt besjälade arbete med framtidens entreprenörer på Sven Eriksonsgymnasiet. Entreprenörsanda och företagsamhet har präglat Borås sedan generationer. Gunnar Hellsten har som initiativtagare och ständig eldsjäl för entreprenörsprogrammet på Sven Eriksonsgymnasiet tagit denna anda till en högre nivå. Oförtrutet har han i mer än tio år tillsammans med sina kollegor och med stöd av engagerade föräldrar utbildat framtidens entreprenörer. Han har genom sitt arbete besjälat unga människor med en positiv syn på entreprenörskap och företagsamhet, och därmed bidragit till att föryngra och förnya Borås redan goda näringslivsklimat"

 





 

torsdag 7 februari 2013

Handelns digitalisering – att ha nätet på fickan



Visst är det häftigt när man lever precis mitt i en revolution och pågående förändring? Det allra häftigaste är kanske att man inte ser den – inte förrän långt efteråt. Och då brukar man säga ”jag kommer inte alls ihåg att det var på det sättet…det var inte så dramatiskt, inte så uppseendeväckande och definitivt inte så stort…” Fast det här med digitalisering av handeln, det bara MÅSTE förstås, kännas, upptäckas och framförallt – minnas. För det är stort. Alla produkter, varumärken, tjänster, information, upplevelser, you name it, allt kommer bara att bli än mer digitaliserat. Vi har hittills bara sett början.

Och hela vårt sätt att konsumera, umgås och kommunicera håller på att förändras. 


För ett tag sedan träffade jag en kollega från Spanien. Han berättade att han varit på ett stort bröllop och hade noterat något märkligt på bröllopsfesten. I den stora salen med över 300 gäster där gästerna satt vid runda bord, uppdelade på 10-12 personer, satt nästan samtliga gäster från och till och kommunicerade i sina mobiler. Inte med de närvarande gästerna utan med andra personer. Det skickades bilder, chattades, instagrammades och sms:ades hela tiden. Kollegan förfasade sig över att vi inte längre kan umgås på riktigt. 

Själv avstår jag från att tycka varken bra eller dåligt om det här, utan blir bara förundrad. Vad är det egentligen som håller på att hända? Hur ska företag kunna förbereda oss på denna gigantiska livsstilsförändring? Och vilken effekt kommer vårt beteende att ha på detaljhandeln? Hur ska företagen bli ännu bättre på att interagera med sina kunder? Hur kan man skapa attraktiva shoppingmiljöer i framtiden? Hur kan man bjuda in sina kunder att vara en del av en attraktiv digital miljö som ger mervärde?



Sådana tankar har sysselsatt mig den här veckan när jag legat nedbäddad i sängen med influensa//Malin