måndag 30 december 2013

Nyårskrönika

Nyårskrönikan är fylld av klickbara länkar - bara att botanisera genom att klicka och läsa mer!



2013 års nyårskrönika är en retrospektion av våra bloggar under året. För de följer ett mönster inom svensk handel tycker jag, där ny teknik, digitalisering och innovationer har varit på tapeten. Vi gick ut hårt i januari med att prata om smarta kylskåp, virtuella garderober och presenterade ambitionen med vårt handelslabb. Och virtuella garderober visade sig också vara relevant långt utanför våran bloggvärld, då Internetworld under hösten nominerade Sveriges hetaste digitala entreprenörer: Josephine Eskilsson och Felica Åkerlind med deras app "My Closet Room".Kul att tjejerna kommer från inkubatorn vid Kalmar Science Park. Grattis till gott arbete!
Josephine Eskilsson och Felica Åkerlind, Kalmar Science Park

I februari fortsatte vi prata om digitaliseringen (som för övrigt blev det hetaste ordet inom handeln under hösten 2013), mobil handel och kundkortens död (som visade sig vara en lite för snabb tanke, även om vi är på god väg).  I mars månad lyfte vi fram de ”nya” sätten att handla som t.ex. pop-up-stores. Visste ni förresten att Pågen (ja, ni hörde rätt) var en av många som prövade pop-up-försäljning under året som gick? Vi tjuvkikade också lite på morgondagens konsument och hur marknaden kommer att utvecklas. Vi sa bland annat att företag som erbjuder låga priser kommer att se en växande marknad under året, samtidigt som att företag som vänder sig till premiumsegment också kommer att växa – på bekostnad av företag som håller sig i mellanprisklassen. Den här polariseringen är åtminstone jag säker på kommer att bli ännu tydligare år 2014. I samma månad (mars) gav vi också lite utrymme till två underbara personligheter: en gammal och en, inte fullt så gammal (OlleBlomqvist och Niklas Hedin). 

April månads innehåll blev lika brokigt som april-vädret, där vi pratade om allt från Kina och e-handel, till dåligt omdöme hos norska posten och värdet av tjänster. I maj blev det mycket prat om logik, och då särskilt den långa svansens logik (The Long Tail). Överhuvudtaget var maj en kul månad då det fanns mycket att blogga om. Bland annat om ett riktigt bra spanskt case, som jag vill påminna om igen. Kolla in den här bloggen om Victorio & Lucchino. 

Juni och juli var två riktiga läsmånader då många av bloggarna också gav läsförslag. Hoppas att ni har läst något av det som vi tipsat om. I augusti hamnade fokus återigen på ny teknik och nya smarta lösningar för både fysisk och e-handel, men även om sociala medier och om eye-tracking. En diskussion som jag personligen är förtjust i är den om e-handelns lönsamhet, särskilt eftersom det inte är så många som vill prata om det…




September månad speglar SIIR.s stora arbetsinsats vad gäller Handelslabbet. Det har varit en smått hysterisk höst när det gäller uppbyggnaden av vårt forskningslabb och miljön har också fått en hel del uppmärksamhet. Innovationer är kanske det ord som bäst beskriver bloggen i september. I oktober pratades det om karriärvägar, om affärsmodeller och återigen om innovationer. Det var också månaden då våra ”gästbloggare” började komma igång med sitt skrivande (Tanja Olsson, Anna Lokrantz och Anna Bengelsdorff). 

November månad blev faktiskt något av Hööks Häst och Ridsports månad. Hade inte riktigt uppmärksammat hur mycket vi skrivit om Hööks. Men skälet är gott – där har vi genomfört studier om hur kunder använder QR-koder. Förhoppningsvis kommer det också ut en eller annan forskningsartikel från dessa studier under 2014. 

Vi avslutade årets sista månad med lite olika inspel om handel, hållbarhet, konsumtionströtthet och algoritmer. Vice riksbankschefens besök i Handelslabbet uppmärksammades, men även magiska speglar (igen). Den överlägset mest lästa bloggen (förutom den i april om norska posten) återfanns i december. Den hade rubriken ”Nyckeltal för handeln”. 

Eftersom undertecknad också är den som skrivit flest bloggar och går under epitetet "fort och rätt" vill jag avsluta med en personlig rekommendation av några bloggar - nämligen de som handlar om affärsmodeller, lönsamhet och behovet av att tänka nytt. Behovet av att lära sig ta betalt för tjänster i större omfattning än tidigare. Behovet av att sluta fokusera på ett "rackarns bra pris", utan se andra värden i det som erbjuds. För det är precis som en av mina favoritprofessorer, Dag Ericsson, brukar säga: It's time to start fishing in the Blue Sea instead of the Red Sea.

Vi hoppas att alla ni som följer bloggen har varit nöjda med året och att ni också är med oss nästa år. Det kommer att bli ett spännande år när det gäller handelsforskning där vår avsikt är att kommentera pågående forskning, prata om problem och möjligheter som handeln står inför, inspirera och ge idéer för utveckling. Om ni som läsare har synpunkter på innehållet får ni väldigt gärna höra av er.


Avslutningsvis - Ett riktigt gott nytt år! Och vill ni roa er med något, kolla in det här YouTube-klippet om hur fysisk butikshandel och e-handel kanske förenas... 


//Malin  

fredag 27 december 2013

Vad kan vi vänta oss av 2014?

Snart ett nytt år. Nya förväntningar. Nya idéer. Och inte minst - nya trender inom handeln!

Ett stensäkert tips på vad vi kommer att få se mer av nästa år är den digitala handelns progression. Och den kommer att utvecklas både i fysisk och virtuell butiksmiljö tror jag. Kanske genom de magiska speglarna eller de virtuella provrummen? Eller med hjälp av dynamiskt innehåll i de digitala verktyg som erbjuds. Kommer vi kanske rent av att få se de första programvarorna för magic mirrors avsedda att användas hemma på surfplattan, datorn eller mobilen?


Önskemålet om att få utökad produktinformation kommer att bli ännu större nästa år. Kunder vill veta mycket om sådant de överväger att köpa. De vill kunna jämföra, förstå användningen, veta vad andra kunder tycker om samma produkter, känna till hur varorna produceras och distribueras, få råd och tips om skötsel och inte minst - råd om hur man kan återanvänder sina gamla prylar.

En annan sak som jag tror kommer att bli tydligare 2014 är svenskarnas köptrötthet. De kommer inte längre att nappa på erbjudandet om att köpa tre och betala för två. För vad ska vi med fler prylar till när våra hem är fullständigt nedlusade med saker? Däremot vill vi ha underhållning. Det ska vara roligt att shoppa, även om vi inte bär med oss en massa kassar hem. Kanske blir detta en av de största  utmaningarna för handeln nästa år? Att utveckla nya shoppingformat och koncept som erbjuder andra värden än de gamla vanliga promotionknepen som fyndpris, jubileumspris och köp 3 betala för 2! Och inte bara att komma på dem. Utan också utmaningen i att räkna ut hur man kan ta betalt för något annat än de fysiska produkterna. Att designa både upplevelser och produktinformation i rätt blandning. 

Visste ni förresten att i DIBS senaste undersökning om svenskar och e-handelsvanor så har e-handelsköpen från surfplattor och mobiler ökat markant jämfört med förra året? Även om jag inte helt säkert kan uttala mig om kvaliteten i deras undersökning, så är tendensen intressant, eftersom vi ser en jämförelse från förra året.  

måndag 23 december 2013

Julstress


Mer jul, jag vill ha mer jul… Jag är en riktig julfantast, men upplever att man som vuxen inte hinner njuta så mycket som man önskar. Det är mycket som ska fixas samtidigt som jobbet ska skötas, klapparna ska inhandlas, julkorten ska skrivas. Ja ni känner säkert till julens alla måsten.



Sitter med en kopp varm glögg i handen och kan inte låta bli att tänka på julklappshandeln. Hur många har kastat sig in på närmaste galleria, köpcentrum eller matbutik för att desperat få tag i de sista klapparna? Funderar på Taxi Stockholm och Media Markt, tillsammans förlängde de julhandel på nätet genom att erbjuda hemkörning av teknikprodukter ända fram till den 23:e. Nyfiken på utfallet. Själv hade jag utan tvekan nappat om möjligheten funnits i mina hemtrakter. En service som jag tror attraherar många julstressade konsumenter. En tjänst väl värd att betala för när man inser att man glömt handla rakapparaten till svärfar eller inser att man köpt fel mobilskal till den kräsna tonåringen.

Hur ser julen ut framöver? Var är handeln nästa jul, eller år 2020. Kan detaljhandeln arbeta för att påverka kundernas köpbeteende? Går det att få kunderna att börja handla tidigare med syfte att jämna ut de höga topparna som är otroligt resurskrävande. Kommer konsumenternas köpbeteende bli ännu mer koncentrerat under en kortare tid? Hur ska handeln då agera för att kunna hantera pressen?

Jag är svag för att ge bort leksaker, kommer jag sitta hemma dagarna innan jul och skissa en egendesignad leksak, välja hur julklappsinslagningen ska se ut och på julafton i lugn och ro få leksaken hemleverarad som ett stort fint paket. Kommer jag kunna sitta avslappnad, utan en gnutta stress, och se hur det glittrar i ögonen på barnet som fått paket från tomten. Finns många funderingar, 2020 kanske 3D skrivare redan är passé. Oavsett känns det givet att julhandeln kommer fortsätta vara den viktigaste säsongen för handeln. Hur tror du att dina julklappsinköp kommer gå till år 2020? Kom gärna med feedback.

Avslutningsvis vill vi på SIIR och Handelslabbet, från oss alla till er alla önska en riktigt God Jul! Hoppas ni varit snälla så tomten kommer! Hos oss kom han tidigt med positiva besked om finansierat forskningsprojekt. Han har dessutom under hela året även stuckit till oss inspiration, kunskap och nya perspektiv. Stort tack och njut nu riktigt där hemma i stugorna.


//Tanja Olsson

fredag 20 december 2013

Nya hållbara affärsmodeller

Fick ett intressant tips från Janne Nord om behovet av nya affärsmodeller inom handeln. Kort och gott - behovet av att komma på nya sätt att ta betalt när omsättningen av fysiska varor minskar.

Tipset var en blogg som tar upp problematiken med en modeindustri som växer i volym, som allt mer kan beskrivas som "Fast Fashion", och att de försök som görs från branschen att ta tag i problemen inte är helhjärtade. Initiativet från H&M när det gäller återvinning av kläder får ett halvbra betyg. Kritiker menar att det visserligen är ett steg i rätt riktning, men att mycket mer måste göras för att förändra konsumtionsmönstret. Alla vet om att det inte är bra att bara köpa och köpa. Ändå gör vi så lite åt det. Det är precis som att hjärnan är felprogrammerad. Att vi lärt oss att lösningen på varje problem, brist eller avsaknad av något, är att KÖPA oss nöjda.


När jag läste bloggen slogs jag av ett samtal jag hade med Therese Jagenburg på KappAhl för något år sedan. Då sa hon ungefär så här: Modeföretagens största utmaning i framtiden är att komma på ett sätt att behålla lönsamheten när vi VET att vi inte kommer att kunna sälja lika många produkter som vi gör idag.
Tänk vad rätt hon hade!! För nu dyker frågeställningen upp på dagordningen i fler och fler företag. Och jag tror inte att frågan längre viftas bort utan tas på allra största allvar. I vart fall i företag som tänker lite mer långsiktigt.


Jag hade också förmånen att lyssna på professor Russel Belk för några veckor sedan. Då pratade han om att det börjar växa fram en förändrad syn på konsumtion. Att människor ifrågasätter "ägandet" av saker, till förmån för att dela. Att det finns något slags sunt förnuft i känslan av att det är onödigt att bara ha saker som inte kommer till användning. Och det är en tanke som fler och fler människor faktiskt har:
Varför ska man ha en egen bil om man inte använder den ständigt? Är det inte bättre att man lånar en bil de gånger man behöver den?
Sådana tankar har lett fram till nya tjänster som till exempel Flexidrive - där du hyr grannens bil. En win-win-situation för både den som hyr och den som hyr ut!

Och liknande fenomen hittar vi när det gäller mode:
Varför ska man äga en massa designkläder som inte används dagligen?
Är det inte bättre att låna kläder av varandra?
Tankar som lett fram till tjänsten hos t.ex. Sabina and Friends - där du blir medlem och lånar kläder, precis som du lånar på ett bibliotek.

Det är sådana här tankar som kan hjälpa företag att utveckla nya affärsmodeller!!
 

torsdag 19 december 2013

Nyckeltal för handeln

Det här med nyckeltal är intressant. Särskilt eftersom det varierar beroende på vilken bransch man pratar om. Inom handeln är bruttovinstmarginal ett nästan heligt begrepp. Det vet alla som arbetar i handeln. Och skälet att det är så intressant i handeln är för att det visar marginalen efter de grundläggande varukostnaderna. 


Ett annat intressant mått är kapitalbindningsgraden. Det vill säga hur mycket kapital som binds i varor som inte finns ute till försäljning (i lager, på väg till butik osv). Lösningen brukar vara att försäkra sig om en effektiv logistik och distribution. För den som är intresserad av lönsamhet och nyckeltal för handelsföretag och då speciellt modeföretag kan med fördel läsa "Modebranschen i Sverige".

Men det här blogginlägget ska inte vara en skolbok i nyckeltal - utan en uppmaning till eftertanke när det gäller användning av  nyckeltal i framtidens handel. För det kommer att krävas ett annat sätt att mäta och resonera kring lönsamhet om handeln fortsätter att förändras i den takt som den gör hittills. Att till exempel använda sig av bruttovinstmarginal inom tjänsteföretag är inte relevant på samma sätt som inom handeln. Och NU blir det spännande, eftersom handeln i allt högre takt också tjänstefieras. För tjänsteföretag är ett relevant nyckeltal "debiteringsgrad". Är det något som vi också kan börja använda inom handeln? Eller ska vi börja snegla på måttet "produktivitet" istället?

Och eftersom tankarna nu går till ”produktivitet” har jag bett en av våra doktorander, Stavroula Wallström, att skriva ett par rader om begreppet som ett effektivitetsmått, eftersom det är ett område som hon är väl insatt i. Så här säger hon:

Produktivitet och effektivitetsmått i all ära, men så fort vi börjar prata om processer som påverkar kunder så måste vi vara medvetna om vad vi mäter och hur det påverkar kunderna.


Produktivitetsbegreppet används både som sammanfattande mått och som mått på mindre enheter (t.ex. länder, företag och arbetsgrupper). Till skillnad från de andra mått du tagit upp i bloggtexten, så är produktivitet ett processmått. Det mäter alltså en process genom att räkna på det man stoppar in i förhållande till det man får ut. Tjänster ses ju ofta som en process och man kan ju därför tänka sig att måtten i en "tjänstefierad" bransch kan komma att bli mer processrelaterade i framtiden.

Kritiken mot måttet har främst handlat om att det mäter ett stängt system. Man räknar med att det man stoppar in och får ut är homogent och samma vid varje tillfälle. När det gäller tjänster så vet vi att så inte är fallet. Input kan vara en persons arbetsprestation. Att en arbetsprestation är exakt lika varje gång är omöjligt. Output kan för tjänster bli sammanfattningen (värdet) av en hel process (från att jag klev in genom dörren tills jag gick ut med min tröja, bemötandet, fanns det någon att fråga, tog de fram min storlek och så vidare). Dessutom har olika kunder olika preferenser på output vilket gör det hela otroligt komplicerat. Eftersom man använder produktivitet (och de flesta nyckeltal skulle jag tippa) för att se hur det går för verksamheten och som hjälp för att öka resultatet så blir ju måttet ganska ointressant om man genom en ökad produktivitet ändrar så pass mycket i processerna att kunderna upplever mindre värde och inte längre köper.

Poängen jag skulle vilja göra är att man måste vara medveten om vad man mäter när man mäter processer och hur det påverkar processen och i slutändan - kunden. Om vi tar bruttovinstmarginalen så mäter det hur stor del som blir kvar när man tagit bort varukostnaderna. I min värld har det mer att göra med prissättning än processerna. Det är alltså ett produktmått. Intressant blir ju vad man gör med den marginalen. Det måttet möjligen säger är ju hur mycket man har att spendera på service. Har man lagt priserna för lågt jämfört med varukostnaderna har man inget utrymme att erbjuda bra service.









tisdag 17 december 2013

Magisk spegel - Björn Borg

Interaktiva speglar, eller magic mirrors har funnits ett tag. Men används sällan. Och skälet kanske är att man inte kommit på något bra att använda dem till. Det är en av våra utmaningar på SIIR och Handelslabbet - att utveckla vår egen Magic Mirror till något som ger verklig kundnytta. För handen på hjärtat, de som finns i handeln idag verkar finnas mest som kundunderhållning. Till exempel Björn Borg - som valt ett lite annorlunda upplägg i butiken i Stockholm (Sergelgatan 12):

Där har de ett specialdesignat provrum med en magic mirror där kunden kan låta vem som helst tjuvkika på dem. Det görs genom att spegeln i provrummet också har en kamera som kan ta en serie bilder - givet att man godkänner det. Spegeln förvandlas sedan till en skärm där kunden kan titta på sina bilder och om man godkänner dem, ladda upp dem på sajten http://peep.bjornborg.com/ Visst verkar det kul? Men var är nyttan annat än att ha lite kul? Uppmärksamhet kanske?

Fick precis ett tips från Dan Steinmetz där han hittat ett YouTube-klipp där man kan se lite praktisk användning av en magic mirror. Kolla in klippet ungefär 4 min in i spelningen!










måndag 16 december 2013

Julgran online



E-julgranen är här - och det är Boråsföretaget NetOnNet som står för den möjligheten. Extra kul eftersom det varit en stor trend i år i USA att e-handla julgranen, och att vi svenskar också är lite trendiga...Enligt uppgifter från The National Christmas Tree Association (jo, det finns en sån), står dock omsättningen på nätet för enbart tre procent. Ska bli intressant att se hur många svenskar som hakar på trenden och köper sin julgran elektroniskt.




Och handlar man sin gran på NetOnNet kan man få den levererad ända hem, fraktfritt. Tilltalande för alla som lider av julstress. För den som är sent ute finns det också möjlighet med expressleverans.



För dem av oss som varit med ett tag går tankarna säkert osökt till Let's Buy It - och deras försök att sälja julgranar online. Det är högst sannolikt att vi idag kommit lite längre med effektiva logistiklösningar, så att köparen slipper få sin gran flera veckor efter jul. 

torsdag 12 december 2013

Ska Sverige bli bäst på mat krävs innovativ handel

Regeringens satsning på Sverige som matland är tydlig och det kan man bland annat läsa mer om här. Glädjande för en handelsforskare är att handel tillkommit som ett sjätte fokusområde. Men tyvärr är glädjen ganska kortvarig, för synen på vad som är handel förefaller ganska enkel. Matens väg till konsumenten måste bli en tydligare del av Matlandet menar Eskil Erlandsson (landsbygdsministern). Ett sådant uttalande kan nog bara tolkas på ett sätt, att vår landsbygdsminister med handel menar logistik och butik. Kanske ett lite ålderdomligt sätt att se på handeln, men ack så vanligt: synen på handeln som den sista länken i kedjan, den som ska se till att utbudet finns i affärerna, ombesörja transporter från grossist till detaljist och sälja sina varor. I måldokumentet för satsningen när det gäller handel anges följande:
1. Konsumenten ska ha verktyg och förutsättningar att välja.
2. Regional mat ska vara lättillgänglig för konsumenten
3. Resurshushållningen i livsmedelskedjan ska öka

Ett sådant synsätt gör att man får lite svårt att sortera in vissa innovativa handelsfenomen som t.ex. Urban Deli på Nytorget i Stockholm: en restaurang, en mataffär, en saluhall ett bageri, ett surdegshotell. Bland annat.



Och tittar man på det expertråd som regeringen satt ihop för att bistå regeringen i arbetet med att utveckla och förnya visionen Sverige - det nya matlandet, så ser vi inga handelsmänniskor. Enbart matprofiler, matkonsulter, livsmedelsföretag, krögare och kockar. Snälla Eskil - kan du inte utöka det expertrådet med några riktigt duktiga detaljhandlare också?

Under första hälften av 2014 kommer vi med all säkerhet att se vilka typer av satsningar som görs när det gäller Sverige som matland och då särskilt vad gäller utlysningar för forskningsprojekt. Har vi tur så omfattas handeln tydligt framöver och även när det gäller kopplingen mellan handel och innovation.

tisdag 10 december 2013

Tomten kom tidigt i år


I vart fall till oss på SIIR - för vi fick precis besked från Sjuhärads Kommunalförbund att vår ansökan om 2013 års tillväxtmedel beviljades. 

(Foto: Camilla Carlsson)










Det innebär i praktiken att vi kan fortsätta utveckla vår verksamhet på Handelslabbet och följa visionen om att bli ett "open-innovation-lab" som inspirerar och utmanar svensk detaljhandel att tänka nytt, annorlunda och med ett omnikanal-perspektiv. 

 RFID-tester med Hööks (Foto: Camilla Carlsson)










Gott jobbat alla underbara människor som engagerar sig i Handelslabbet på olika sätt!

(Foto: Camilla Carlsson)
RFID-tester och personlig service experiment med Hööks
(Foto: Camilla Carlsson)
Hannes Göbel, InnovationLab visar Info-shelf
(Foto: Camilla Carlsson)
Michael Ringheim, Swedbank Sjuhärad, testar eyetracking.
(Foto: Camilla Carlsson)
Vice riksbankschefen på besök i Handelslabbet.
(Foto: Camilla Carlsson)
Visionen om Handelslabbet - Anna Lokrantz, Ateam