fredag 25 maj 2012

Ett inspirerande uppdrag med Ellos

Precis hemma från ett lite ovanligt och mycket inspirerande uppdrag för Redcats-koncernen: SIIR deltog i juryn som bedömde ett antal arbeten i koncernens internutbildning Speed e-store. Uppdraget för de tävlande var att på en mycket begränsad tid ta fram en e-handelside. Uppdraget omfattade flera delar som: Kundfokus & positionering, försälningspotential, lönsamhetsanalys, innovation, konkurrensfördelar, genomförande och kreativitet. Ganska mycket va? Och föreställ er sedan att det här ska presenteras inför en jury där VD sitter med...hade nog tom fått undertecknad att bli lite nervös.


Men deltagarna var fantastiskt coola och presenterade många goda idéer. En del av förslagen kan säkert också genomföras med lite modifieringar. Här ser ni VD Eric Dubois som presenterar vinnaren!


















Det som var särskilt glädjande ur forskarsynvinkel var att det mycket tydligt märks att e-handeln genomgår en transformation. Kundfokus verkar vara en variabel som faktiskt tas på allvar, integrationen av marknadstänk med logistik är slående och värdet av consumer insights hanteras på allvar i företagsvärlden. Tror det blir en mycket spännande utveckling av e-handelsfäktet som vi kommer att få se framöver.



Malin Sundström

måndag 21 maj 2012

Detaljhandel + innovationer - Del 5

Den här bloggen har ett "mini-tema" just nu som handlar om detaljhandel och innovationer. Här utvecklar vi tankarna kring detaljhandelsinnovationer med utgångspunkt i en artikel från The Oxford Intitute of Retail Management (2007). Tidigare har vi pratat om vad innovationer inom detaljhandeln är och vilka drivkrafter som finns. Nu vill vi fokusera på vilka hinder som finns.
En vanlig bromskloss är naturligtvis kostnader och risker, särskilt när det gäller små och medelstora företag som inte har den typen av resurser som egentligen krävs för ett strukturerat och planerat innovationsarbete. Ett annat hinder, menar vi, är att det saknas en diskussion kring vad som ska betraktas som en innovation och vad som skiljer en innovation från kreativitet. Peter Drucker menade redan 1985 att det finns stora likheter mellan innovation och entreprenörskap och definierade en innovation som "a change that creates a new dimensions of performance". Det här stämmer väl mot den generella uppfattning som råder inom branschen när det gäller innovationer - innovationer är en nödvändighet för att företaget ska överleva och växa.


IT och kommunikationsteknologi är en viktig drivkraft för förändring. Dessutom innebär ICT en möjliggörare för företag att gå från det gamla produktionstänkandet till den nya digitala världen. Men inom ICT finns också hinder, ofta i termer av att företagen inte vet hur tekniken ska användas eller i vilket syfte. De saknar kanske förmågan att implementera tekniken till praktisk handeling.


Vill ni läsa mer om detaljhandel och innovationer – läs: Innovation in the UK Retail Sector, Report for NESTA, 2007, The Oxford Institute of Retail Management.
 

torsdag 17 maj 2012

Detaljhandel + innovationer - Del 4

Vad är det då som driver innovationer inom detaljhandeln, vet vi det?
Inom branschen är man övertygad om att en central drivkraft är kunderna och deras behov, inte alltid uttalat, men ändå på något sätt ständigt närvarande. Samhällsförändringar och människors förändrade beteenden och attityder påverkar självklart detaljhandelns form och struktur.
Något annat som påverkar och samverkar med handelsutveckling är graden av internationalisering. Ju mer "globala" vi blir i ett land, desto snabbare sker förändringar. Ju fler konkurrenter som dyker upp på en inhemsk marknad, desto mer innovativa blir de ursprungliga aktörerna på sin marknad. Och med nya influenser får handeln också ett förändrat utbud med nya produkter, andra varumärken och ett mer varierat sortiment.
Vill ni läsa mer om detaljhandel och innovationer - läs: Innovation in the UK Retail Sector, Report for NESTA, 2007, The Oxford Institute of Retail Management.

onsdag 16 maj 2012

M-handeln kommer?

I USA ökade under 2011 den mobila handeln (m-handeln) med 91,4 % och omsatte 6,7 miljarder dollar. Det som är intressant är också att fler och fler amerikanska e-handelsföretag nu erbjuder sina kunder förmånen att shoppa via sin mobiltelefon. Dessutom erbjuder de en större variation av betalningslösningar vilket bidrar till en fortsatt ökning.

För e-handelsföretag är det hög tid att bevaka m-handelsutvecklingen och vara beredd på att agera. Viktiga frågor att beakta är t.ex. tillgängligheten och om man vill finnas med via mobila e-handelsplatser (som t.ex. Appstore och AndroidMarket), anpassade gränssnitt för mobilen och flexibilitet i betalningslösningar.



För fysiska butiker är det också centralt att hänga med i m-handelsutvecklingen. Fler och fler svenska konsumenter laddar ner en QR-scanner till sin smarta telefon och det börjar bli en hel del som också använder dem där det är möjligt. Större informationsmöjligheter kan också leda till högre konsumentmakt och att kunder faktiskt ganska enkelt kan ta reda på väldigt mycket, både om specifika produkter och om butiker och butikskedjor - medan de befinner sig på plats i butiken. Informationsmöjligheterna måste användas på rätt sätt, så att vi kan skapa en smartare handel, få nöjdare kunder och leverera mervärde. Kanske är det inte alltid så att handeln hela tiden ska öka sin omsättning, utan också fundera över hur och varför människor köper saker och i ett hållbart samhälle - bidra till att vi inte bara köper smartare utan också hur vi kan konsumera smartare, längre, mer hållbart och t.o.m. återvinna och återanvända sådant som vi tröttnat på eller slitit ut.

måndag 14 maj 2012

Detaljhandel + innovationer - Del 3

Praktiker inom detaljhandeln har för länge sedan insett behovet av innovationer för att bli framgångsrika. Men kanske är det så att fältet inte lägger exakt samma mening i vad en "innovation" är som i övriga branscher? För de flesta innebär en innovation en nödvändig förändring för att företaget ska överleva och växa. Men enligt brittiska forskare tycks det vara så att praktikerna tydligt skiljer på två varianter av innovationer: strategisk innovation och verksamhetsinriktad innovation. Den förstnämnda innovationen är sådan radikal utveckling som t.ex. att välja att ha både fysiska och virtuella butiker, medan verksamhetsinriktiad innovation är sådant som växer fram i flera steg t.ex. att börja med självscanning men betalning vid kassan till att självscanna och checka ut i en betalstation med sitt kort.



Det här sättet att se på olika nivåer av innovation är typiskt för detaljhandelsbranschen, men också intressant att lyfta fram och diskutera. Av det skälet att innovation som begrepp kanske bör breddas och ges ett delvis annat innehåll. I branschen är det t.ex. ganska vanligt att skilja på vilken typ av verksamhetsinriktad innovation det är genom att dela in dem utifrån:
1. Själva erbjudandet
2. Utökad service och/eller support
3. Organisationsrelaterad

Vill ni läsa mer om detaljhandel och innovationer – läs: Innovation in the UK Retail Sector, Report for NESTA, 2007, The Oxford Institute of Retail Management.

fredag 11 maj 2012

Examensarbete om detaljhandel och mervärde

Under de senaste sju veckorna har jag fått ta del av den spännande framtid som detaljhandeln står inför. Vem är då jag? Jo, jag är Anna, en student på Textilhögskolan i Borås. Tillsammans med två andra kurskollegor har vi undersökt vad det är som skapar värde för en kund i detaljhandeln och hur aktörerna påverkas av dessa faktorer. 

Vår uppsats börjar med den förändring som skett i detaljhandeln sedan andra världskriget. Denna förändring inom ökad globalisering, utvecklad teknik och ökad köpkraft har till stor del påverkat dagens konsument och dess köpvanor. Dagens detaljhandel står inte längre inför en kund med basala behov att uppfylla, utan tampas med att hela tiden möta nya, främmande, behov hos konsumenten.  Den utveckling vi har kunnat se är att kunden idag styrs mer av att uppleva värde under köpprocessen, men frågan kvarstår hur detaljhandeln bör uppfylla detta behov hos kunden?
Att ha värde som utgångspunkt kan vara oerhört svårt, för vad är egentligen värde för kunden? Det som forskare säger (Zeithaml 1988; Sweeney och Soutar 2001; Petrick 2004) är att värde upplevs olika beroende på individen: att värde bör ses som ett flerdimensionellt begrepp. Zeithaml (1988) som byggde grundtanken om kundens upplevda värde utgick från utbytet mellan pris och kvalité, men det som kan ses som värdeskapande hos dagens konsument innefattar mycket mer än så. Ställ dig själv frågan om det enbart är utbytet mellan pris och kvalité som påverkar din upplevelse av värde och ditt köpbeslut. Förmodligen så lär du se att det finns en hel del andra faktorer som är avgörande för att du ska uppleva att detaljhandelsaktören levererar kundvärde.

Dagens detaljhandel måste fokusera på att tillfredställa dig som konsument, då det är din upplevelse som är central för ett företags framgång. Är inte du om kund nöjd av det detaljhandelsaktören erbjuder, lär denne till slut inte ha några kunder kvar. Vi tror dock att den utveckling som vi har sett inom detaljhandeln, från andra världskriget fram tills idag, enbart är en försmak av hur framtiden ser ut. De förändrade förutsättningar som detaljhandeln påverkats av, framförallt den tekniska utvecklingen, leder till att framtiden är oviss. Hur framtidens detaljhandel kommer att se ut, önskar nog sig alla vilja veta, men detta är en fråga som återstår att besvaras.

Om du vill läsa vår uppsats så får du vänta några veckor. Den kommer att examineras i slutet av maj. Om någon är intresserad, lägg en kommentar i fältet nedan, så ordnar vi så att du får ett ex.

Anna Göhlin/Gästbloggare

torsdag 10 maj 2012

Hur skapa mervärden i modehandeln?

Det gick inte bra för modehandeln i april. När man pratar med svenska konsumenter idag får man ofta känslan av att de har blivit mätta på mode - ja nästan trötta. Skälet är ofta att de tycker att modet går för fort. Att sådant de hittar i butiken finns i den egna garderoben, sådant som man köpte för ett eller två år sedan. De tycker också att kvaliteten saknas. Att många plagg blivit mer som engångsartiklar-de håller inte mer än ett par tvättar.



Det här styrker uppfattningen att modeföretag måste fundera på nya strategier och hur de kan skapa mervärden för sina kunder trots att kunderna köper färre plagg. För det kanske är bra att vi drar ner på konsumtionstakten av mode och funderar över slit-och-släng-mentaliteten som funnits ett tag. Ett sätt att leverera mervärde kan vara att bättre stimulera till en hållbar framtid och konsumtion - att utnyttja tekniken för att skapa nya lösningar för minskat resursspill och bättre konsumentinformation om produktionsförhållande, tillverkning och skötselråd. Kanske t.o.m. gå så långt så modeföretagen utvecklar nya tjänster (som de kan ta betalt för) där de hjälper kunderna att sy om sina plagg, att ta tillvara på detaljer från ett kasserat plagg, att stimulera till en mer hållbar konsumtion. För mervärde är viktigt och om mervärde också kan kopplas till hållbarhet, då kan det uppfattas som något som är väsentligt mycket mer än bara tillfredsställelse av behov.

tisdag 8 maj 2012

Årets butik Sverige 2012 ligger i Borås!

Ett av SIIRs första officiella (och hedersamma) uppdrag var att delta i juryarbetet att utse Årets butik i Borås. Det blev leksaksbutiken Kurragömmma. Kurragömma har nu tilldelats Retail Awards presigefyllda utmärkelse Årets butik 2012 i Sverige! Kurragömma är en fristående, magisk leksaksbutik fylld av upplevelsemöjligheter och det räcker egentligen bara med att passera deras läckra skyltfönster för att se att det är en väldigt speciell miljö.




Motiveringen till utmärkelsen är bland annat att Kurragömma är ”en butik där både vuxna och barn alltid får nya upplevelser”. En annan viktig satsning är butikens miljö- och rättvisemärkta produkter. Vi på SIIR vill verkligen gratulera Anna Dahl och hennes personal till utmärkelsen.

Detaljhandel + innovationer - Del 2

Förutsättningarna för att skapa innovationer inom detaljhandelsbranschen är inte de samma som för andra branscher. Det här har vi bloggat om tidigare och nu fortsätter vi.

Det finns flera förutsättningar som är speciella för handeln och som gör att den kanske inte riktigt kvalificerar sig som en innovationsrik bransch - även om vi menar att det faktiskt sker en hel del innovationer. Vi har tidigare nämnt några förutsättningar som påverkar, men inte tagit upp alla. En tredje förutsättning är att mycket av vad vi betraktar som innovationer handlar om fysiska produkter där teknologisk utveckling är det viktigaste. I detaljhandeln är det i många fall ett större fokus på det personliga tjänsteinnehållet och mötet mellan människor. Det blir först i de större och vertikalt integrerade kedjorna som innovationsmåttet ökar eftersom strategierna också kan handla om produktutveckling, design och varumärke. EMV (egna märkesvaror) är kanske för slutkunden ingen större innovation, men kräver ett ganska stort mått av innovationstänk och är en central del i många kedjors strategiska arbete.



Vill ni läsa mer om detaljhandel och innovationer – läs: Innovation in the UK Retail Sector, Report for NESTA, 2007, The Oxford Institute of Retail Management.

lördag 5 maj 2012

Detaljhandel + innovationer – Del 1

Många menar att detaljhandelsbranschen är dålig på innovationer. Och i en jämförelse mellan olika branscher är det nog sant, åtminstone om vi jämför med medicin, bioteknologi eller mer kunskapsintensiva branscher. Också givet att vi jämför innovationsrikedom med de konventionella mått som vanligtvis används (Hristov & Reynolds, 2007). Men är det verkligen så att detaljhandelsbranschen är så dåliga på innovationer eller finns det en förklaring i att detaljhandeln gör på ett annorlunda sätt jämfört med traditionellt innovationsarbete? Det här är en frågeställning som jag hoppas kunna komma tillbaka till flera gånger via den här bloggen. För det är intressant och det krävs en viss förståelse för hur branschen ser ut och vilka förutsättningar som finns, om vi ska förstå innovativ handel.



Enligt brittiska detaljhandelsforskare är det så att det är de människor som kommer i daglig kontakt med sina kunder som också kan bli ”tolkarna” av kunders behov och därigenom föreslå innovationer och förändringar. Dessa förslag skickas ofta bakåt i värdekedjan till leverantörer och producenter, som i sin tur tar hand om ideerna och gör de faktiska förändringarna. En annan förutsättning som starkt påverkar detaljhandelns rykte att vara dåliga på innovationer är att om något faktiskt görs i butiken sker förändringen i en miljö som är öppen för alla och snabbt kan kopieras. Detta förhållande gör att om en innovation verkligen ska lyckas så måste den starta småskaligt och i en så ”isolerad miljö” som möjligt, för att sedan, om den verkar fungera, växlas upp i ett mycket snabbt tempo, så att den inte kopieras direkt. Vill ni läsa mer om detaljhandel och innovationer – läs: Innovation in the UK Retail Sector, Report for NESTA, 2007, The Oxford Institute of Retail Management.

fredag 4 maj 2012

Knallen blir Cyber-Knalle

I det förändrade kommunikationslandskapet med tydligare konsumentmakt och facebook-konto som standard för många svenskar, arbetar Knalleland i Borås sedan våren 2012 med att utveckla en strategi för deras agerande på sociala medier. Syftet är att hitta den egna rösten där Knallelands historia och mervärden skall komma till sin rätt. Knalleland är idag köpcentrumet som har gjort resan från att vara en unik handelsplats till att bli en mer traditionell handelsplats, så kallad ”en i mängden”.
SIIR driver just nu ett projekt som utgår från frågeställningen ”hur ett socialt media som Facebook kan hjälpa till att skapa och stärka attraktionskraften hos en fysisk handelsplats?”. Under våren 2012 kommer inlägg av olika slag att prövas, allt ifrån traditionella med enbart text, till text kombinerat med bild men även rörlig media. Låter detta spännande? Läs mer om projektet på SIIR.s hemsida 

http://www.hb.se/wps/portal/hit/siir  eller gå in och titta på hur projektets verktyg med Knalle-TV ser ut (ovan).

Lisa Karlsson/projektledare

onsdag 2 maj 2012

Detaljhandel v.s köpmän

Ordet detaljhandel ger vissa associationer och ordet köpmän något annat. Det är en övertygelse som växer sig allt starkare.

Säger man detaljhandel så tror jag att många tänker på butiker (fysiska eller virtuella) där varor kan köpas. Vi kanske tänker på trängsel under en tillfällig rea, shopping i goda vänners lag, vardagsinköp av matvaror eller så tänker vi på något specifikt företag, kanske en av de större kedjorna vi har i Sverige som ICA, Willys, H&M eller KappAhl. En del av oss avskyr att shoppa, medan somliga älskar det och ett fåtal älskar det så till den grad att det blivit ett missbruk.


Säger vi köpmän tror jag många tänker sig en förmögen MAN och någon som försöker sälja så mycket som möjligt till ett ofta för högt pris. Den äldre benämningen köpman tror jag också att en del av oss svenskar ogillar. Förklaringen kanske ligger i att det förr i tiden var köpmännen förunnade att tillhöra borgarståndets elit och att de ofta var de som styrde i ett samhälle eller ett land.



Oavsett vad vi tycker och tänker om handeln så tror jag det är viktigt att vi får en mer nyanserad bild av vad det är. Den svenska handeln är en viktig motor i samhället, den ser till att konsumenter kan få tag på varor, den ser till att vi har flera olika varor att välja mellan, den erbjuder alternativa leveranser och har flexibla öppettider. Den förmögne köpmannen blir nog alltmer sällsynt i branschen. För de som arbetar i branschen är det säkert andra saker man tänker på, som hårt arbete, obekväma arbetstider, men också tillfredsställelse i att kunna erbjuda något som kunderna uppskattar, att få möte en massa olika sorters människor och säkert flera andra fördelar. Som butiksägare och anställd kommer också hela tiden fler utmaningar. Kunderna ställer högre krav på service, de vill ha mer och bättre information, de letar efter upplevelser samtidigt som de vill ha låga priser. För många kan det tyckas som en ekvation som inte går att få ihop, men inom handeln finns många duktiga människor vars idéer och lust inte sinar. Så det där med rika köpmän som bara lägger årsvinsterna på hög, det tror jag håller på att försvinna.