Abercrombie och en ny logik

Igår bloggade vi om den nya logiken med att sälja mindre, fast av mer...Har fått en del reaktioner på det inlägget där de flesta håller med. Det ÄR ett annat sätt att tänka som just nu driver affärsutveckling och strategier.

Ett bevis på det kan kanske vara Mike Jeffries som bara häromdagen offentligt bad om ursäkt för sina uttalanden i en intervju 2006 där han sagt att man vänder sig till de snygga och smala konsumenterna och att fattiga, fula och tjocka människorna inte passar i Abercrombie & Fitchs kläder. Kanske är det så att ett ljus gått upp även för dem...att det är riskfyllt att satsa på ett för smalt (i dubbel bemärkelse) segment:) Min kollega och SIIRs samarbetspartner Pernilla Jonsson på Kairos kommenterade också företaget på SVT, fast ur ett varumärkesperspektiv.

Ni som följer det här företaget vet säkert också att det startats en kampanj mot företaget där konsumenter i Los Angeles ger Abercrombie & Fitch-kläder till fattiga. Se Karbers Youtube-klipp här.

En annan logik

Internet och mobila uppkopplingsmöjligheter har radikalt förändrat detaljhandelns affärsmöjligheter och konsumenters vardagsliv. Nu kan vi i princip hitta vad som helst, var som helst, som vi överväger att köpa. Och konsumenten är upplyst på ett annat sätt, mer differentierad och ställer högre krav.

Ni som varit med ett tag kommer kanske ihåg den tiden när alla skulle ha Gul & Blå jeans? Jag minns en av mina äldre systrar som köade utanför en Borås-butik i flera timmar för att få köpa ett par jeans. och när hon väl kom in i butiken så var jeansen slut. Så grymt besviken hon var. På den tiden var lyckan för en detaljhandelsaktör att med fingertoppskänsla hitta de rätta produkterna, erbjuda det rätta sortimentet och använde logiken att de produkter som sålde mest skulle ha en plats på hyllan. Men det tänkesättet bygger på ett samhälle där vi var begränsade. Både mobilt, medialt och kommunikativt.

Idag lever vi i en värld av överflöd till skillnad från den tidigare knappheten! De flesta har en mobil uppkoppling, en smartphone i fickan och använder Internet som den mest naturliga informationskällan. Det medför nya möjligheter för konsumenter att inte alltid behöva hålla sig till mittfåran och välja bland det som företagen har i sitt sortiment. Nu kan vi välja udda saker allt oftare och som Chris Anderson uttrycker det: den långa svansens ekonomi har radikalt förändrat affärsmodeller och erbjudanden. Och i ett digitaliserat samhälle med digitala verktyg och digitaliserade kundmöten måste handeln tänka om. Det måste gå snabbt och det är bra om förändringsabetet tar hänsyn till olika aspekter som kommer att påverkas. Formaten, koncepten, prissättningen, köpbeteendet, medarbetarna, hållbarheten och transparensen, logistiken och samarbetsmöjligheterna som finns mellan olika aktörer i "värdekedjan". För med all sannolikhet är det så att ett lönsamt företag måste sälja mindre...fast av mer... 

Eller...sluta använda online-butiken som ett skyltfönster och dragare till offline-butiken. Tvärtom bör enligt det här resonemanget vara det självklara valet.

Jag och några kollegor till mig kallar den här förändringen inom detaljhandeln för "det digitaliserade kundmötet". En del av den forskning som vi tänker bedriva kretsar kring den långa svansens ekonomi. Men handlar också om kompetensöverföring, strategi och konsumentinsikt. Bland annat. När vi pratar om det här kunskapsbehovet bland praktiker är det som att tända en för länge sedan slocknad eld i deras ögon. För nu börjar forskningen äntligen närma sig det behov som företagen faktiskt har vad gäller ny kunskap och implementering. Om jag skulle vara riktigt kaxig så skulle jag nog säga att den här typen av forskning hör till det nya, till de forskare som lägger örat mot rälsen. Fast så kaxig är det nog ingen som vågar vara:)

Konsumentinsikt

Vi återkommer ofta till begreppet "konsumentinsikt" här på SIIR. Läste precis en blogg från en av SIIR.s många vänner Janne Björge från Nine Yards som citerade Jeff Bezos på Amazon.com. Tycker att det uttalandet säger en hel del om vikten av konsumentinsikt, att utgå från kundens perspektiv och hur det hänger samman med resultat. I vart fall i praktiken...


 "If there’s one reason we have done better than of our peers in the Internet space over the last six years, it is because we have focused like a laser on customer experience, and that really does matter, I think, in any business."  

Däremot behöver begreppet konsumentinsikt utvecklas, förklaras och definieras ur ett teoretiskt perspektiv. Det arbetet leds föredömligt av vår egen professor Dag Ericsson och vår nydisputerade doktor Klas Hjort. Ska försöka få Dag eller Klas att berätta mer om sina forskningsstudier och resultat på den här bloggen:-)

//Malin  

Digital handel - för alla?

Det finns en hel del ICA-kunder i Sverige. Många av dem har ICA-kort och en del av er kanske minns en kampanj i tidningen Buffé i december 2012? Den gick ut på att man kunde ladda ner en QR-kod i sin smartphone och få rabatt på saffran. Om ni inte minns - här är länken (Tack Thomas Englund för hjälpen!)...

För visst är det kul och utmanande med alla nya digitala verktyg som poppar upp i handeln? Eller är det så kul för alla och hur ska företagen tänka för att använda verktygen på rätt sätt, med rätt erbjudande för rätt kund? 

I fallet med saffran och ICA så misstänker jag att resultatet av kampanjen inte blev så bra. I vart fall inte om man betänker målgruppen för saffran. Jag köper sällan saffran för jag är varken förtjust i matlagning eller bakning, men vet att mina föräldrar har saffran på inköpslistan från november månad och hela december. Min mamma är kanske ingen vanlig 79-åring eftersom hennes käraste ägodel är hennes iphone. Den använder hon ibland för att ringa med, men mest spelar hon wordfeud eller mms:ar foton till nära och kära. När jag frågade henne om hon laddade ner rabatten för saffran i julas tittade hon frågande på mig: QR-kod? vad är det? 

Scanna QR-koden och se vart du kommer:)

I fallet med QR-koder eller avläsning av streckkoder i mobilen ser jag flera utmaningar för handeln. Hur ska de användas i olika kampanjer? Ska de användas överhuvudtaget? Finns det någon segmenteringsstrategi i de nya digitala verktygen? Och tar man hänsyn till att ett erbjudande som vänder sig till en viss typ av konsumenter ("tekniknördar") faktiskt kan upplevas som ganska orättvist av de konsumenter som inte har samma intressen eller förutsättningar? För jag tror inte att det är så enkelt så att det bara är en åldersrelaterad fråga, det här med ny teknik. Jag har många bekanta som fnyser åt alla appar jag har i mobilen. "Vad har du för nytta av allt det där?" får jag ofta höra...och mitt svar är ofta "inte så mycket nytta - men det är kul".

Effekterna av ett allt mer digitaliserat kundmöte och en digitaliserad handel leder till många frågor, samtidigt som det ger stora möjligheter. Möjligheter att bli effektivare (både konsumenter och företag), erbjuda bättre produkter och bemöta en konsument som är smart, medveten och som ställer höga krav på det som ska köpas. Men vi behöver utveckla ny kunskap om det digitaliserade kundmötet inom handeln - det är tydligt! 

//Malin 

Klarna och Ehandelsstaden Borås

I slutet av februari bloggade vi om entreprenörer, affärssinne, logistikkunskap och e-handelskompetens i Sjuhärad och Borås. Då kunde vi inte avslöja vad som troligen var på gång, men nu är det ju offentligt så då är det lika bra att ösa på... Initiativet till Ehandelsstaden Borås har tagits. 

Tre grabbar (Mikael Fredriksson, Peter Olsson och Klas Ekdahl) ligger bakom idén och föreningsbildandet. Syftet är bl.a. att inspirera unga entreprenörer att skapa nya e-handelsföretag och jag kan misstänka att föreningsbildarna till Ehandelsstaden Borås betraktar en viss Jarno Vanhatapio som ett lyckat exempel - både ung, kaxig, nyfiken och orädd. Eller varför inte alla de entreprenörer som startar nytt, som har det där drivet som andas "Olle Blomqvist" (nyfikenhet, energi, påhittighet, laganda och att drivas av glädje). 

För fler och fler konsumenter väljer att ibland handla på nätet. Det har t.o.m. blivit så vanligt så att de flesta av oss inte längre tycker att kanalvalet är viktigt. Vi handlar - punkt. Vilken kanal vi väljer beror på olika faktorer. Helt naturligt. 

 


Vi kommer med nyfikenhet att följa initiativet med Ehandelsstaden Borås och hoppas att det händer massor med spännande saker kring föreningen. För som vanligt så gör vi lite annorlunda i Borås. Vi samlar inte ihop en massa pengar, eller lobbar politiskt - vi bara gör....och hoppas att det som görs blir riktigt riktigt bra... Och det börjar bra, för snart äger det första evenemanget rum. Den 27 maj kommer Sebastian Siemiatkowski, grundare och VD på Klarna, till Borås och berättar om Klarna, hur affärsidén uppstod m.m. Här kan man anmäla sig. 

Jag tänker i alla fall inte missa den föreläsningen:)
//Malin

Handel och konsumtion - en hållbar och attraktiv stad

Meetingpoint Handel och Konsumtion
Idag hölls ett seminarium på Handelshögskolan i Göteborg. Temat var den hållbara och attraktiva staden där många menar att handeln har en viktig plats. Det är också handeln som kanske måste tänka om mest när det gäller utveckling och bidrag till både stadsbild, samhälle och hållbarhet. För om vi ska vara krassa - inte kan det hålla på hur länge som helst, det här att vi bara köper mer och mer hela tiden, att butikerna blir fler och större och att tillväxt fortsätter att mätas i kvadratmeter?

Publiken bestod av en blandning av handelsanställda, handelsägare, fastighetsägare, studenter och forskare. Vi fick lyssna till flera infallsvinklar på handel och konsumtion som i sin tur ska bidra till en hållbar och attraktiv stad. Niklas Egels-Zandén berättade om två företagscase som lyckats (åtminstone delvis) sätta hållbarhet på den strategiska dagordningen. Ett tydligt budskap var att hållbarhet inte kan hanteras som en separat fråga i ett företag utan måste hanteras i ledningsgrupperna, i de viktiga framtidsfrågorna och på den agenda som också styr företagen mer långsiktigt.

Niklas

Helene Brembeck gav oss en lite annan syn på det här med hållbarhet och attraktion - nämligen att staden också skall vara en plats och arena för alla människor, både yngre, äldre, rörliga och raska och människor med olika funktionsnedsättningar. 

Helene

SIIR och Kairos Future fick också möjlighet att prata om sin pågående studie om framtidens köpbeslutsprocess, där vi problematiserade en del kring konsumenten i en digital värld och pekade på det stora kunskapsbehovet som finns om hur vi fattar våra köpbeslut (eller beslut att inte köpa) nu och i framtiden. 

Självklart hade vi mer på dagordningen den här dagen men jag nöjer mig så här långt... Vill istället avsluta med några frågeställningar som avslutade dagen och som deltagarna tillsammans med mig tog fram:

• Vad innebär egentligen en hållbar och attraktiv handel?
• Vad innebär en hållbar och attraktiv stad?
• Vad ska människor göra i den framtida staden, kommer handel att vara ett viktigt inslag eller blir det andra aktiviteter - i så fall vilka?
• Hur kan vi fånga upp idéer underifrån som bidrar till en mer hållbar och attraktiv stad?
• Kan vi göra handel av kultur?   
• Är det fruktbart att akademi och handelsaktörer möts mer systematiskt och regelbundet för att nå gemensamma mål?   

Uttråkad? Handla kläder online!

Jag tror att jag kanske redan berättat för er bloggläsare att vi har en del riktigt duktiga studenter! Några av dem har i dagarna verkligen bevisat sin kompetens genom att lyckas bli antagna till en detaljhandelskonferens (EAERCD) i sommar för europeiska forskare. De kommer att presentera en studie om e-handlande unga svenskar som impulsköper kläder.  Vi på SIIR är sååå glada över att ha blivit antagna till konferensen!

Presentationen äger rum i Valencia i juli och det kommer att vara många nyfikna forskare som spetsar öronen när Boråsstudenterna äntrar scenen:) För er som är nyfikna på studien, här kommer en kort sammanfattning. Studien i sin helhet kan presenteras först när konferensen är avslutad:


This paper presents an in-depth study of young Swedish consumers and their impulsive online buying behaviour for clothing. The aim of the study is to develop the understanding of what factors affect impulse buying of clothing online and what feelings emerge when buying online. The study carried out was exploratory in nature, aiming to develop an understanding of impulse buying behaviour online before, under and after the actual purchase. The empirical data was collected through personal interviews. In the study, a pattern of the consumers recurrent feelings are identified through the impulse buying process; escapism, pleasure, reward, scarcity, security and anticipation. The escapism is particularly occurring since the study revealed that the consumers often carried out impulse purchases when they initially were bored, as opposed to previous studies.

Matilda Tjernström

Pernilla Wadenfors

Jonas Florhed

//Malin Sundström